Intressant tanke, jag tror iofs att du förlägger din flykttidpunkt lite sent i förloppet, eller tror att du kan ta dig före i kön till de sista flygbiljetterna, men det är min bedömning, jag är inte freds och konfliktforskare.
Ett par splittrade tankar i detta,
Sverige har som land varit långsamt och vek att reagera/agera mot
tiggare dvs EU-migranter av ekonomisk art,
BUV- Barn utan vårdnadshavare ( som inte är asylsökande) har gått från ett fåtal till ett okänt, flera tusental av nordafrikanska unga män/pojkar som livnär sig på brott
"flyktingvågen" som i varje fall alla initierade har insett sedan länge skulle komma men politikerna vägrat att se som ett faktum, varför lägga kraft på att förbereda, bättre att agera i panik
Hade vi haft någon form av ledning i landet, Lövén kom igen, Ygerman har ju tagit över helt, så hade dessa frågor kunnat hanterats mer långsiktigt och med mindre reaktionära överdrifter.
Den fria rörligheten inom EU förutsätter att man vid bosättning i annat land ordnar med boende, arbete och sätter sina barn i skolan,
att inte uppfylla de kraven medför att man måste återvända efter 3 månader, idag har vi ingen kontroll på när någon reste in, ingen passkontroll, om man inför ett krav på inresestämpel i passet, annars har man varit här i 3 månader så kan vi effektivt verkställa de som kvarblir här,
utnyttjar man därefter rätten att omhänderta/förvarsta dessa personer så kommer vi att kunna reglera detta mer effektivt, dvs de kan komma och tigga i 3 månader och sedan åka ut och inte få komma tillbaka mer.
Illegala bosättningar- är just det de är illegala och man skall inte behöva acceptera dem, allemansrätten har aldrig omfattat husvagns-städer.
Övrig brottslighet relaterad till tiggare- Polisen har varit extremt motvillig att beivra och lagföra tiggare iom att de är omöjlig att få tag på för normala brott, krävs alltid häktning/smöjlighet för att de skall agera, vilket har lett till ett envist och omfattande rykte om att allt i Sverige är gratis, ok att ta om man kan klara att bära det med sig, den organiserade brottsligheten från vissa fattiga Eu-länder är extremt omfattande.
BUV- Upptäcktes för 3-5 år sedan ett antal unga pojkar/barn i sthlm/Gbg som inte sökte asyl, som var från Nordafrika och som levde genom brott eller prostitution, situationen var sådan att det fåtal som påträffades inte hanterades effektivt och ryktet har gått att det går bra att leva som kriminellt "gatubarn" i ett antal år i Sverige innan man lagförs ordentligt, i dag är det antalet BUV som man tror finns i Sverige mellan 3-6000.
Ensamkommande flyktingbarn, det har kommit över 50 000 de senaste 4 åren, över 7 000 har försvunnit, de övriga är en grupp som vi lägger enorma resurser på för lite effekt/nytta.
Nu har vi tagit det hårda beslutet att familjeåterförening inte kommer att tillåtas, något vi annars har lovat FN att alltid hedra, det kommer att utsläcka helt vågen med ensamkommande barn, eller i varje fall nästan helt. Som kommentar kan konstateras att det är väl ingen som tror att en familj anser sin 15-18 årige son, son nr 3-5 förövrigt vara den som är bäst lämpad/starkast för att klara en flyktingresa, utan det är löftet som systemet har meddelat familjen att får man fram barnet och det får PUT så kommer familjen efter.
Det är ett moment av oro och socialt förfall som måste hanteras, en sista kommentar är ju att jag som privatperson reagerar negativt över att se tiggare gå straffria och risken är överhängande att enskilda tar sig rättigheter till egen lagföring som inte kommer att vara bra för någon eller systemet.
Oron över en samhällelig kollaps, lång eller kortvarig,
kortvarigt har jag koll på läget och rätt gott om mat och andra förnödenheter, tillika förmåga
långvarigt, saknar jag egen uthållighet i frågan om resurser och råvaror
Jag är dock inte så brydd över en sådan sak iom att jag har tillgång till familjegården och att jag vet att vi kraftsamlar där, där har vi allt nödvändigt och det tar 20 min dit i bil, 3 timmar till fots osv.
En ockupation eller invasion, se ovan med tillägget att vi som bor i Skåne kommer att få ägna mycket tid åt att försvara oss/hota bort plundrare som kommer att infinna sig när resurserna har sinat så är ingen av de platser där jag bor av strategiskt intresse, med mindre än att vi bombas bort från kartan så kommer vi att kunna vara uthålliga.
Personligen tror jag att den svåra frågan, för mig i varje fall är, när drar jag gränsen, slutar att hjälpa andra och när tar jag till våld för att skydda mig och vårt mot plundring.
W- jag kan bränna, det blir både stark och gott, skall jag hålla kurs?
/CHristian