Känner att jag får lyfta fram cockerns snälla storebror springern en runda till
Nedanstående jämförelse är baserad på mina egna möten och jakter med jaktvarianten av cocker och spaniel, så jag har inget vetenskapligt belägg
Motor - ingen skillnad, det springs, hoppas och hämtas oavbrutet till man själv säger stopp eller hunden ligger i koma (har sett det, ser inte kul ut)
Buskröjning- lite skillnad i tillvägagångssätt, inte i resultat. Springern går i egenskap av mer power mer rätt in och igenom medan cockern kan smita runt inne i skiten lite lättare. Bägge två verkar uppfatta stora björnbärsris som en enda stor lekplats och nånting som förtjänar att genomletas. Om Bror Räv, Bror Björn och Bror Varg hade haft en Bror Spaniel som kompis så hade det gått j-vligt illa för Bror Kanin inne i hans piggabuske
Sök- springern går lite mer i raka linjer ( allt är ju relativt), medan cockern snurrar ännu mer runt sig själv. Cockern känns lite som att den håller sig lite närmre.
Apportering- Springern vinner på storleken, men jag har ännu inte sett en cocker misslyckas med att hämta nåt pga sin storlek. Så det är ingen stor skillnad.
Jaktlust- ja, dom som har sett dom här två vet vad det handlar om. Kan nånting gå, krypa, kräla, springa, skutta eller flyga - då kan det i en spaniels huvud jagas
Psyke- det är genomsnälla hundar, otroligt sociala som uppfattar alla människor eller hundar som deras nya bästa kompisar.. Dom jag har mött har varit relativt lugna inomhus när dom blivit vuxna (inte dom två första åren ). Vill alltid vara med, så om man reser sig från soffan och går ut i köket, så går hunden efter, går man ut i trädgården så går hunden efter osv.
Så egentligen är där väldigt små skillnader på dom två, det är storleken som är den "stora" skillnaden. Men å andra sidan så har jag mött små nätta springers på 15-16 kg och jag har mött biffiga Cockers på 14-15.. Min jaktspringer väger in på 23 kg = stor spaniel.
Har förstått att engelsmännen börjat med Sprocker Spaniel också.. för att få mellan storleken