Leaderboard

Dra fram den här om du inte får ta med hunden in på hotellet.

Visserligen så är det så att motståndet ökar men med tanke på vad bilen kostar, kåpan, försäkring och värdeminskning så är soppan inte den stora utgiften......

Känner en tilltagande oro här.. verkar vara många som ska kladda på min fina pang när/om den dyker upp Jag ska lobba hårt för att S/L kör den oskändad raka spåret till mej, ser ingen mening i att den ska passera alla snuskburkar på vägen

Haha. Det är bara kontorskläderna med en GW väst för skotten och en basker mot solen. Fördelen (som alla vet) med stående hundar är att man inte behöver engagera halva byn för att få en fågel. Räcker med husse och hund.

Vad som passar i ringarna beror ju på vad det är för ringar. Höjd? Diameter? Själv hade jag ett fast zeiss 6x42 på min kombi jag bytte in den. Jag betraktade det vapnet som ett kulvapen med möjlighet att avlossa en hagelsmäll därav kikarvalet. Hade jag sett det som ett drevvapen så hade jag valt lågförstorande. Men eftersom du nämnt toppfågel tidigare så känns väl din tänkta användning av vapnet som något som påminner starkt om hur jag använde mitt vapen.

Jag lindar pipan då det är soligt väder så blänket minskar. Köper tejp från Biltema. Tar av det om det är fuktigt ute, annars sitter det på i några veckor kanske. Inte så petig med det och gör väl ungefär som Hipshot, ser de piporna, är det för sent.

De där reglerna har vi väl den underbara djurskyddsmyndigheten att tacka för. Att hundar härstammar från djur som lever i lyor/gryt och att de har domesticerats för max 100 000år sedan visste de nog inte om. Och att djurs önskemål, mentalitet och preferenser skulle skilja sig från människans ville de verkligen inte höra talas om. (Leta gärna efter Lyor som vargar/rävar grävt ut till sådan höjd att de kan stå raklånga med höjt huvud!) De ville ju för tusan inte ens lyssna på de experter på bilsäkerhet som ifrågasatte säkerheten i en allt för stor bur. (Liten bur minskar skadorna vid krock)

Som kontrast till fjällen kan jag bjuda på en dagsfärsk bild från Skåne. 17 grader och sol när jag kom hem från jobbet. Snabbt in och hämtade bössan - sen styrde vi kosan mot rapphönsen. Tyvärr ingen kontakt med fågel men vi hittade en get med kid. Här är en nöjd husse och hund som njuter av den skånska stubben.

Jag fick klar ett par knivar idag en Bushcraft kniv och en Edc. Edc en har ett liknande skaft som en Bushcraft kniv jag gjorde för ett tag sen

http://kentgamebore.com/waterfowl-loads/fasteel-waterfowl.html#product-1716 Trevligt anser jag även om jag inte vill behöva betala för dem/Christian

Idag såg jag 3 piketer fulla med poliser på Söder och en helikopter som hovrade. Stort pådrag för att hitta mördargrävlingen

Jo, bägge har tre pipor..... T

Korv stroganoff, ris o grönsaker!

Jo jag hörde ngt sånt när jag handlade men detta tilltrots så dog ankorna..

Det var inte tänkt som ett argument för eller mot vargjakt utan mer som ett komiskt exempel på att när ett eget djur som katten drabbas ropar man på avlivning. Och jag tror inte att det handlar om rädsla utan om omsorg för sina egna djur, ungefär som fårägare.

Om de stått så länge så hade jag prutat Hittade Kent Bismuth i Söderköping för länge sen, det var ngt knas med haglen tydligen så jag fick dem billigt..jävligt billigt.. jag kan inte begripa varför jag inte köpte mer!! 4 kr smällen.. Bra skit var det med!

Håller med dig till fullo Henke, men jag kan samtidigt se den tragiskt humoristiska sidan av myntet som Mads refererar till... En liten del av mig tycker att de gott kan ha lite problem av en grävling så får de känna på ett uns av hur det är att leva med naturen, men samtidigt så är jag realist och instämmer med att den borde plockas bort och att de boende i området förhoppningsvis lärde sig något på kuppen? Men lite festligt är det allt

Instämmer i att 5.6x52R är en synnerligen harmonisk klass2 patron och om inte klass1 är ett absolut krav så är det svårt att hitta någon bättre för ett brytvapen. Med tanke på att tyrefors tar 15000 för ett hakmontage idag och att drillingen är det i särklass bästa vapnet av ovan listade såväl skyttetekniskt som användarmässigt så hade jag bara tittat på den. /Mike

Soppa med klimp, kokad på fläsklägg, morot, kryddpeppar och lagerblad - inget annat behövs för detta är bland det godaste som finns!!! Fläsklägg får koka upp, skummas av och sen i med ungefär 15 kryddpepparkorn och 5 lagerblad. Lite salt. Detta får koka i två timmar. När köttet börjar lossna från benen så tar man ur köttet och silar av buljongen. I med nya bitar skivad morot och gör klimp på vetemjöl, lite socker och lite salt. Rör ut med vatten till lagom kletigt. Lägg i så mycket klimp i buljongen som du törs - men jag brukar dra i ordentligt! Medans klimp och morötterna kokar så tar man reda på köttet från fläskläggen och skär ner detta i lagom bitar. När klimpen har kokat i 10 minuter så rör man om och lägger tillbaka köttet. Smaka av och se om det behövs mer salt, men sen är det klart! Benen från fläsklägget lägger man tillbaka i kastrullen så de får ligga kvar tills dagen efter. Det ger ännu mer smak! Detta gör jag ungefär var tredje vecka och sen är jag uppe hela natten och pressar i mig nästan allt... Men gott är det!!!

Vet inte om Tore följer denna tråd men jag fick mail nu med alla svar jag önskade så här långt så ingen skugga över honom

Ta det lugnt Joacim! Du vet ju hur det är i dessa sammanhang, man vill helst ha bössan för tre veckor sen dvs orimligt för handlaren att leva upp till kraven. Snackade med honom tidigare och han verkar vettig, haft mailkontakt med honom ikväll så det är fullt möjligt att han sköter detta bra jag vet inte. Visst lite dålig respons men ännu så skulle jag inte vilja drista mej till att säga att han missköter sig. Det är en rätt lång process detta, det som känns viktigt är att sjösätta dvs få klarhet i att bössan går att få som jag vill ha den och när det är klarlagt inom rimliga ekonomiska ramar..beställa! Sen får det gärna ta lite tid, har all förståelse för det.

Har man sugrörspipa så kan självresonansen ändras så mycket att de slår väldigt fel men 70 cm? Jag tror inte du har en så tunn och lätt pipa på din 9.3x62 med tanke på vad/hur du jagar så det låter tveklöst som att det är någonting annat som jävlas. Det är inte så att du har en front på dämparen i kaliber .30 och att det skrapar i med 9.3x62? Då kan man träffa tavlan bredvid på skjutbanan för det har jag sett med egna ögon och då skrapade kulan i på ena sidan. Det är liksom för mycket med 70 cm för att det skall ha med självresonansen att göra så skicka in pipan du och se vad sjutton de hittar. Den kan ju vara snedgängad av någon klåpare och då är det ju inte så konstigt...

Här kommer lite bilder från sommaren, hästarna fick dras med en ganska efterhängsen dovhjort under några veckor. Han låg tillochmed utslagen på sidan och sov bland hästarna. Dock försvann han efter vi flyttade hästarna till nästa hage. Hjorten döptes till Bambo efter denna incidenten, Bambi men modig som Rambo. Och så en bild på hunden när hon sysslar med det hon trivs bäst med på sommaren, tittar på fiskar!!

En fin tjur.

Vi sköt 50 duvor och 5 gräsänder och hade skitkul , hade vi haft en duv snurra hade vi gått tomma på skott det är helt klart då jag ett flertal gånger såg duvorna fälla på vingade duvor trots att både hunn och blekfet 54åring kom kutande, således vart det ett antal skjutna när den vingade bärgades. 20 duvor gavs bort och vi delade på 30 st så jag har lite att rensa. Jag sköt mestadels med 28,5gr 7 och 7,5 nickel och det bet fint ifrån min A5 16g /P

En tanke bara om man hittat en kull (eller gammal fågel för den delen) så kan man kanske inte nöta hur ofta som helst på den. Brukar oftast sluta med att hunden sökmässigt springer mer eller mindre rakt fram och kollar om de är hemma. Det kan man inte lasta hunden för. Vet att brorsans hundar gjort på liknade sätt då han jagat för mycket på samma mark under injagning. Råkade även ut för det med min hund då jag jagat lite för mycket och ofta på marken närmast då det var vad man hann med efter jobbet på senhösten för ett par år sedan. Gick bra 10-15 minuter sen drog hon iväg blåste vändsignal varpå hon bara vinklar lite och far drygt 500m och fattar stånd. Ser på gps:en var så det var bara gå och hämta henne. Hon kollade om gammeltuppen var hemma vilket den också var. En grann tjädertupp startade när jag kom fram till hunden. Så var det färdig jagat på den marken det året. Viktigt inte belöna när det var så långt borta så jag hade inte ens plugg i bössan när jag gick fram. Ser absolut inget fel att använda fältfågel till träning även för en blivande skogshund men som jag sagt tidigare så är stoppet prio 1! Just det där med glesa fågelkontakter är alltid det som kan ställa till injagningen i skog (all injagning egentligen oavsett marktyp). I höst har vi drägligt med fågel även om det varierar mellan markerna. Hade två riktigt dåliga år på raken före, ifjol hade vi några kullar men det var glest mellan dem. I år är det bättre men långt från något kronår. Har ingen erfarenhet av fälthöns förutom de fåtal rappisar jag haft själv och någon enstaka fasan som min bror hade. Har bara varit som åskådare på ett enda fältprov hos Amir när jag följde brorsan ner för några år sedan. Kan tänka mig att en skogshund (som min tex) kan ”spåra ur” om det blir fågelsituation på fågelsituation och bara matas med fågellukt hela tiden. Det är hon verkligen inte van. Ibland kan det ju gå timmar mellan fåglarna. På premiär morgonen sköt vi varsin orre för min hund brorsan och jag plus att han fällde en kyckling för sin unghund. Tisdag den 26 augusti hade vi en fantastisk jakt på hemma markerna bara hunden och jag. Var ute på förmiddagen några timmar och då hade vi 6 fågeltagningar på orre och tre på tjäder! Det är riktigt bra för en förmiddagstur med en och samma hund. Fågelmässigt var det inte så märkvärdigt, en orrkull och tre gamla tjädrar. Fällde två orrar och tyvärr skammade jag eller bommade jag en fin tjädertupp... letade länge utan att finna den igen. De hundar som varit injagade på skogsfågel som du träffat på kurs, vet du om de hade erfarenhet av fältfågel eller var det en ny erfarenhet för dem? Om de aldrig träffat på fälthöns så är det inte så konstigt om det blir stöt. Men tjuvreser dem kan det ju bero på att de blivit trötta i huvudet av all vittring. En del hundar tjuvreser gärna eller kör fågel om man kör parsläpp också pga ökad konkurrens skulle jag tro. Sen kan det ju givetvis vara så att ägarna slarvat med dressyren också för den delen. Ska man generalisera kan jag tänka mig att en bra fälthund har mest nytta av lydnad och en tät reviering. En skogsfågelhund har mest nytta av jaktlust och givetvis en hyfsad lydnad. De hundar som jag sett i skogen som varit injagade på fält har haft väldigt fin reviering och varit trevliga se på men går den till överdrift tar man sig inte fram i marken på ett vettigt sätt. Krävs mycket jaktlust hos hunden att söka ibland timvis i skogen innan man hittar fågel. Dåliga år eller dålig mark så har det ju hänt att man har 1,5-2 mil på hunden mellan fåglarna. Ja ibland har vi ju gått helt tom också. Rätt sällan som jag stöter fågel själv men visst händer även det. Jagar man mycket skog ser man med tiden att hunden blir mer och mer en biotopsökare på gott och ont. Tittar jag på min egen hund så söker hon rätt stort ibland beroende på biotop och terräng. Kommer hon ut på en liten myr är det inte ovanligt att hon tar kanten runt. Men hon håller oftast god kontakt och är lätt att hålla reda på. Om du har en fungerande lydnad och bra vändsignal kan det vara värt att prova vända hunden på låt säga 70m eller vad du tycker är lämpligt. Vänd den konstant på det hållet så kanske den efter ett tag börjar vända själv. Vet brorsan gjorde så när de linje inventerade fågel för några år sedan på fjället. De fåglar som ligger för långt från linjen räknas inte så han vände hunden hela tiden på ca 100m håll. Efter ett tag vände den självmant fast den i vanliga fall går större på fjället. Här gäller det att vara konsekvent, har du blåst vändsignal ska den också vända. Finns inget att förlora på att prova förutom att man kan stöta en del fågel med allt oljud förstås. Söket påverkas ju också som en del redan sagt av hur fort man går fram i terrängen själv också. Astron i sig gör ju inte att hunden börjar gå större. Ser att du har en KML och där har du svaret på att din hund inte går speciellt stort skulle jag tro. Den eller de Munsterländer jag sett gick verkligen inte stort. Olika raser har olika arbetssätt. Man får gå mer själv om man har en hund som går ”trångt” men man kan definitivt skjuta fågel för dem också. Handlar mycket om tycke och smak. Skiljer alltid mellan individer också förstås. Var på kurs i fjälllen när pointern var ung då var det bla med en strävhårig vorsteh som gick rejält stort men inte så fort. Vi hade ett par Weimaraner förut och de hade ett klart mindre och betydligt långsammare sök än pointertiken som vi har nu. Men visst sköt jag fågel för dem också. Deras styrka tycker jag däremot var efter skott. Användes även till rävapportering , spårade älg och rådjur mm. Duktiga vattenapportörer men det var tyvärr inget som jag hade användning av då jag inte jagar sjöfågel. Den yngre weimaranern var på väg att bli en riktigt duktig tjäderhund men tyvärr fick vi ta bort henne pga sjukdom. Största tjädertuppen jag sköt för henne vägde drygt 4,5kg. Hon gick klart bäst i lite trängre skog då hade hon slag på ca 70m vilket var helt idealiskt enligt mig, tyvärr gick hon snävare i mer öppen terräng den hunden hade varit ett fint komplement till Pointern vi har nu. Weimaranern stannade alltid mot vägar medan pointern gärna bara lägger slaget rakt över. Så en del ställen hade jag gärnat jagat med weimarnern istället så nu får en del ställen vara tyvärr. Å andra sidan är det fint med Pointern att gå efter en stig eller skogsbilväg och hunden revierar på båda sidor vägen medan man sakta går framåt. Weimaranern stod ofta på löpa medan Pointern oftast står på direkt vittring. Vad som fungerar bäst beror på fågel och väderlek etc. En bra hund är en bra hund oavsett ras även de har olika sätt att arbeta på. Enligt min ringa erfarenhet är rapportering överskattad. Första Weimaranern vi hade rapporterade. Tror bara att jag sköt en enda fågel på rapport. En orrkyckling. De gånger hon rapporterade gamla fåglar så startade de alltid utom håll eller så for dem redan när hon lämnade ståndet vilket också jag också såg vid något tillfälle. Jag tror att ska rapporteringen fungera ska hunden stå tidigt på löpa och inte på direkt vittring så den inte ”stör” fågeln när den lämnar ståndet. Kan säkert fungera bra på ripor och andra fåglar som trycker bra men är det tjäder och orre blir det vanskligt. Vi har så lite ripor på våra marker annars kanske jag skulle ha tyckt annorlunda? Personligen föredrar jag en hund som står länge istället sen är det ett plus om den går att kalla av ståndet om man inte hittar den. Risken finns dock att den petar fågeln ofrivilligt eller med flit. Har full respekt om någon tycker annorlunda. Personligen brukar jag inte skjuta mer än två fåglar ur en kull då jag vill ha fågel kvar även nästa år. Men man får ju givetvis göra som man själv vill. Skjuter alltid kråkfågel då jag får tillfälle även om hunden ligger ute i sök. Sköt en trippel på nötskrika en gång. Fällde en bonus skrika som jag inte upptäckt förrän hunden apporterade på "fel" ställe. Skulle kunna skriva hur mycket som helst om olika episoder under jakt vad mina erfarenheter är osv men jag skriver allt för långsamt. Sen ser jag mig lite som en nybörjare fortfarande och tycker jag lär mig något nytt hela tiden och det är väl det som gör det så roligt mvh Broder Tuck