Leaderboard

Jag har använt mig av barnes X kulor i lite olika former och med lite olika resultat under snart 20 års tid nu, på senare tid känns det som att jag har hittat rätt och har kommit fram till några olika slutsatser. De gamla X kulorna och de smurfblå XLC kulorna hade sina tillkortakommande i form av att de till exempel krävde en god vapenvård och att de kunde vara rätt kinkiga både i avseende på precision och tryck. Det hände också rätt ofta att de tappade en, flera eller alla vingar vid expansion, det var naturligtvis inte särskilt lyckat. Den första stora förbättringen som kom var introduktionen av "driving bands" elller på svenska kanske rillor, d v s de svarvade expansionsbanden som gjort att TSX/TTSX inte längre är speciellt kinkig att få att skjuta och att dessa kulor ur ett handladdningsperspektiv inte alls är att betrakta som "hårda" i det avseendet att de bygger höga tryck i pipan. Kulorna är också extremt konsekventa i det avseendet att de i princip alltid beter sig på samma sätt i viltet, de expanderar till ca dubbla diametrn och behåller +95% av sin vikt även efter expansion. För egen del uppskattar jag kulor som är just konsekventa eftersom jag då vet hhur de kommer att fungera och kan anpassa mig efter det. Nu spelar det såklart mindre roll att de är konsekventa om deras funktion inte är vad du söker efter i din jakt. Naturligtvis finns det en massa jaktliga situationer där dessa kulor inte är det optimala valet. De gillar hög fart vilket gör att de inte är lämpliga om anslagshastigheten gått alltför långt under 600 m/s, vid dessa hastigheter är det ingen tvekan om att det är lättexpanderande blykulor som ger bäst effekt. Det är också så att eftersom de "bara" expanderar till dubbla diametern så är det väldigt bra att ha lite större diameter på kulan redan i utgångsläget. Jag har använt TTSX i .224, 6mm och 6.5 utan att bli särskilt imponerad, effekten i rådjuren var helt enkelt inte riktigt vad jag önskade. Trots bra träffar i själstaketet gick rådjuren nog 50 m i snitt efter att ha träffats av en 100 grains 6.5 mmm TTSX i närmare 1000 m/s, skottskadorna blev trots detta större än förväntat och i kalibrar upp till och med 6.5 har jag numera gått ifrån TTSX och kör genomgående med ballistic tip som ger betydligt kortare flyktsträckor med samma skottplacering. Jag har däremot positiva om än inte spektakulära erfarenheter från 150 grains TTSX med ett Vo på dryga 900 m/s från min 7mm RM. denna relativt snälla laddning skjuter riktigt bra i min T3 varmint och har använts på allt från bockjakt till gris, älg och hjort utan några som helst problem. Effekten har varit "normal" och väldigt konsekvent, något enstaka rådjur har gått upp till 50m från skottplatsen men de allra flesta vilten har legat inom 20 m från skottplatsen trots att majoriteten är skjutna med rena lungsmällar. Skottskadorna har varit begränsade och inte någon gång har jag blivit negativt överraskad när jag öppnat vilten. Den stora fördelen har varit att de gånger jag placerat kulan i bogen av olika skäl har det ändå inte sett särskilt illa ut. Detta är nog rätt typiskt för TTSX när den används i "mellankalibrar" runt 7-8mm. Nyckeln här är att välja en betydligt lättare kula än vad du skulle gjort med en konventionell blykula och se gärna till att hålla utgångshastigheten till över 850 m/s så kommer det att fungera alldeles utmärkt på skotthåll ut till 300m. Å andra sidan skall det tiläggas att om du aldrig skjuter i bogen eller har behov av att kunna skjuta i lite sämre vinklar finns det egentligen ingen anledning att välja någon av dessa kulor utan vid rena lungsmällar funkar en konventionell blykula bättre (åtminstone i det avseendet att den i normalfallet gör en betydligt större åverkan på lungpaketet vilket är positivt). Ganska tidigt testade jag också att skjuta 250 grains X-kulor i mina 9.3x62, laddade till 800 m/s var det en riktigt trevlig allroundmedicin som jag använde under rätt många år innan jag ersatte den med TSX/TTSX med samma goda resultat. Det enda smolket i glädjebägaren var väl att dessa laddningar även om de var fullt hanterbara inte var särsklit kul att skjuta med ur ett rekylhänseende. Effekten på viltet var precis som förväntat med 9.3x62 men även om rekylen var mildare än med 18.5 grammare så var den ändå mer än vad jag föredrar. Tanken föddes då på att försöka behålla en stor diameter på kulorna samtidigt som jag minskade kulvikten så långt det gick. Naturligtvis innebär detta att ballistiken för kulorna försämras men samtidigt så innebär kopparens relativt låga densitet att kopparkulorna blir relativt långa i förhållande till sin vikt. Det var i denna veva som jag på allvar började fundera på en 358 win med 180 grains TTSX, en 180 grains TTSX med en diametr på över 9 mm i utgångshastighetr en bit över 800 m/s borde ju fungera? Efter att ha använt denna laddning till ett 30tal vilt fördelat på i huvudsak rådjur och dov men också ett gäng grisar och några rävar så är jag riktigt nöjd med laddningen. Rekylen är rätt modest, i varje fall med tanke på effekten. Jag får väldigt tydliga skottreaktioner, det syns direkt att skottet tagit. Flyktsträckorna har genomgående varit rätt korta, i normalfallet har det handlat om att viltet vinglat sig 5-10m från skottplatsen. Något rådjur har gått 30-40m efter en ren lungsmäll men även dessa har som regel lagt sig inom ett tiotal meter. Det har sett riktigt snyggt ut när jag öppnat viltet, inte minst intressant med tanke på att en hel del vilt gått till viltuppköpare. Inget blodsprängt kött även om man såklart ibland fått leva medblod i hinnorna på det vilt som gått en liten bit. Kulan har varit väldigt riktningsstabil i viltet, med andra kulkonstruktioner har jag emellanåt varit med om att kulorna ändrat riktning inne i viltkroppen men än så länge har jag inte sett detta fenomen med TTSX kulorna. Även i de rävar jag skjutit har kulan uppenbarligen hunnit expandera. I måndags sköt jag en riktigt stor älgtjur som av olika anledningar fick kulan rätt i bogleden i ett snett motskott. Även denna utmaning klarade kulan med utmärkt resultat, eftersom jag inte hittade något utgångshål hoppas jag hitta kulan vid slakten. Det är i sådana fall den första kulan som inte gett genomslag vilket också känns bra. So far, so good! För egen del känner jag mig nöjd med att ha hittat en kombination som jag vet funkar i alla möjliga situationer ut till i vart fall 250m. //Henrik

Ikväll blev det en lax/räklandgång och snacka om mättande, men såå gott

Fläskpannkaka, krösamos, morötter o mjölk.

Norrsken!

Ok! Nej, det är väl inte så lätt som det är för nallar som står i vattnet el. i vattenfall o fångar vandringslax. Det kan jag inte svara på om det blir brytningsfel men fisken är snabb. Utanför Aneby där jag hade stugan medans jag bodde där nere fanns en Bordercollie som gick o spanade på fisk i strandvattnet o några meter ut men den försökte aldrig fånga någon firre.

Knepigt men om man håller sej mot eller i närheten av minladd oavsett kaliber så stoppar nog alla friska vapen. Måste påpeka att ladda hemma med olika krut, kulor etc. Kräver försiktighet. Kul som f-n att maxmaxladda men man måste förstå att det finns Stora risker i dom laddningarna. Ladda med måtta så slipper vi alla onödiga olyckor.

Nu dricker jag visserligen inte öl så ofta men jag har lite försiktigt börjat prova lite öl igen och i lördags så öppnades det en öl levererad direkt från bryggeriet: BrewDog - Hello my name is Ingrid! BrewDog hade en omröstning där man kunde rösta för vilken tidigare bryggd öl som skulle återuppstå för en batch #ReBrewDog och till mångas förvåning så vann Hello, My name is Ingrid med överväldigande majoritet! Dessa flaskor låg aldrig ute till försäljning mig veterligen med undantag för baren BrewDog Malmö och det är en öl som bryggdes till/för de svenska fansen av BrewDog för deras lojalitet, och en av dessa #ReBrewDog buteljer levererades hem till mig När den ursprungliga batchen av Ingrid släpptes så fick jag loss 12 flaskor och det var i princip vad vissa systembolag fick hem totalt, men det är en j-ligt bra öl och så var denna återbryggda skapelse! Synd bara att man inte hade ett par till... https://www.brewdog.com/lowdown/blog/rebrewdog--the-winner

På nyheterna i förgår var det en familj som annonserade efter att adoptera en mormor... Kvinnans mor var avliden och barnen saknade en mormor. Då kom jag att tänka på följande: Jag skulle vilja adoptera ett barnbarn: en jakt-och fiske intresserad ungdom som kunde följa med i skogen eller på jaktstigar eller speedway.. Om en gubbe annonserar efter ett barnbarn i tidningen tror folk väl att man är nåt jäkla pervo... Jag har inga egna barn, men skulle verkligen vilja ha ett "barnbarn" eller någon som ville följa med, nu jag har gott om tid- så om det sitter någon intresserad marklös ungdom i närheten av Örebro och glor på ett jaktforum och vill bli med får hen väl höra av sig.. Jag kan trimma mopeder, lyssna på hårdrock, gå på speedway, äta hamburgare och laga sönder bössor.... Vi behöver Ungdomar för jaktens framtid.. Många snackar om detta, men det gäller att vi bjuder med dom och inte bara snackar.. Jag har för övrigt "lobbyat" i mitt jaktlaget att vi ska ta in ungdomar på "halvplats" som får dela platsen med os "60-pluss'are". Förslaget har blivit mycket varmt mottaget... Dom ska nog få göra rätt för sig, men dom får någonstans att jaga- och när någon av oss trillar av pinn' har vi redan nya jägare som vi känner/som känner laget- och som kan ta över och har en plats i laget- eller en jaktlig erfarenhet.. Vi måste tänka på jaktens framtid.

Jag kan erkänna att jag bytte från Norma till Sako enbart pga priset. Inte för att jag inte har råd med skotten utanför att jag blev förbannad på Normas prissättning. Finns ingen anledning att deras ska va över 10kr dyrare per st. Och kom nu inte med någon bullshit om att ni tänker på djuren osv, för i stort sett alla skadskjutningar beror på dåliga träffar inte på dåliga kulor.