Med risk för att få på skallen nu så tror jag att det problem som denna tråden handlar om bara existerar bland de jaktlagen som bara träffas en gång per år för att jaga någon enstaka älg och de andra 51 veckorna är studsaren inlåst i vapenskåpet.
Jag säger inte att det är fel eller att de har mindre rätt än andra att jaga, men jag tror jakten har en helt annan betydelse för dessa herrarna än för oss som helst skulle jaga 13 månader per år, och i stor utsträckning faktiskt också gör det...
Jag har träffat folk som varit purkna när de har betalat ett skyhögt arrende, eller köpt en betaljakt, och inte fått djur "serverade" av hundförare, drevkedjor eller vilken metod man nu använder för att få djuren att röra på sig mot dessa individer som anser att de har rätt att få skjuta - eftersom de har betalat stora pengar. Det tycker jag är väldigt tragiskt eftersom det inte är vad jakt handlar om för mig och de flesta jägare jag känner... Jakten handlar om viltvård och att förvalta markerna så pass väl att du kan ta en del av överskottet som belöning - om allt klaffar.
Just älgjakten är ett lagarbete och vem som får kröka på fingret är som sagt ödets lott. Det finns mycket riktigt personer som Burzum refererar till som aldrig kommer att lyckas eftersom de helt enkelt är ute och cyklar... En lirare jag jagade älg med för en massa år sedan fick aldrig skjuta någon älg han heller för det enda han gjorde när han satt på pass var att sitta klistrad och stirra på sin Garmin pejl för att i realtid ha koll på alla hundarna! Problemet var att han då också missade när älgarna passerade förbi honom... En hundförare såg hur en älg sakta gick förbi hans torn på 20 meters håll och trots att han stod och tittade på gubben så såg han inte älgen. Efter tre minuter så sköt han älgen kanske 35-40 meter rakt framför tornet och ni kan ju säker själva förstå hur liraren i tornet - stirrandes på sin pejl - nästan ramlade ur och for i backen!
På kvällen snodde vi hans batterier så han skulle komma med i matchen igen och i dag lämnar han sin pejl hemma
Vill man få kröka fingret men inte vara beredd att arbeta i den utsträckning som många av oss har gjort i våra liv så får man ändra på förutsättningarna. Älgjakt är inte rätt jaktform eller vilt med det kravet. Då är det bättre att köpa en vildsvinsjakt och skjuta på åtel/foderplats. Det är inte jakt för fem öre men du kan nästan få garanti att du kommer att få skjuta. Om nu det var det viktiga...
Jag tycker också det är kul att få skjuta älg när allt klaffar, men jag har många gånger släppt älg i passet när jag bedömt det som bättre läge för passet bredvid, och meddelat detta på radion så de är beredda. De gångerna jag har haft nybörjare med mig har vi alla alltid försökt vårat bästa för att de skall få maximal med chans för att få älgen hos sig - men det går inte att styra över en älg, så är det bara och i slutändan handlar det om lagets gemensamma arbete under hela året och det är också därför alla får dela på köttet och endast hjärtat och tungan är skyttens extra "belöning".
Annars är ju smygjakt på rådjur extremt spännande och tämligen individuellt styrt, men jag har aldrig hört talas om någon som skulle sälja en sådan jakt heller och det kräver att man har extremt bra koll på marken och djuren.
Byta jaktmark är ju också ett alternativ så ni får en jaktmark med större tilldelning? Då skulle den procentuella chansen givetvis öka för er alla, men vart man skall hitta sådana marker som är "lediga" har jag ingen aning om då jaktmarker i regel går i arv - speciellt när det handlar om älgjakt!
Jag hoppas ni finner harmoni framöver i jaktlaget och att de som tycker det är fel att hundföraren också skjuter tar och funderar över vad älgjakten egentligen handlar om traditionellt och historiskt?