Många spaniels är av naturen "hoppiga", de vill gärna hälsa med sina skitiga framtassar på ens mage och det hävdas på många håll att det är ett alldeles naturligt beteende. Då man skapade sina jaktspaniels för över hundra år sedan ansågs det extra fint och väldigt praktiskt att apporterade fåglar avlämnades med hunden stående på bakbenen, måhända för att de som hade råd att hålla sig med en spaniel också var lätt korpulent och obekväm med att böja sig ner, man skulle kunna säga att det smittat av sig till moderna hundar genom ett selektivt avelsarbete i tidernas begynnelse. På samma sätt förstärks viljan att sitta vid avlämning genom selektivt urval då det anses bättre, nu för tiden, att hunden sitter vid avlämningen. Huruvida detta är praktiskt eller ett utslag av jaktprovsregler vill jag låta vara osagt!
Ber om ursäkt för stölden av tråden med detta OT!