Leaderboard

Två valpar visade det sig när jag hämtade dem.

Räv nr9 tittade fram och fick smaka en lapua mega 6.5 precis..

Jag har en FN B25:a som är från före kriget. Jag har en fråga kring stockens utseende men först lite information om vapnet. Vapnet är tillverkad 1939 och har serienummer 164XX. Förkrigsproduktion brukar räknas till drygt 17000 vapen varav 13784 såldes av Browning i USA och 3246 såldes av FN i övriga världen. Jag antar att mitt vapen är en av de 154 sista som således av FN under det brutna räkenskapsåret 1938/39 innan leveranserna upphörde på grund av kriget. Vapnet har 28" pipor chockade F/M (*/**) och dubbla avtryckare (ej dubbel singel). Spången är av typen "Matted rib" som innebär att det inte finns någon spång utan endast en markering på ovansidan pipan. Syftet med detta var att tillsammans med en smal förstock och mindre gods i lådan göra vapnet så lätt som möjligt. Modellen kallades för Lightning men är egentligen inte särskilt lätt med dagens mått mätt. Säkringen har ett guldinlagt S och är inte automatsäkrande. Gravyren är B1. Stocken är av typen Prince of Wales och greppet har en avslutande kappa. Till vapnet finns två framstockar varav en är original och den andra är cirka 50 % längre och inte av samma kvalitet som den första. Man ser det på tillpassningen och nätskärningen som är ok men ändå inte helt rätt. Vän av ordning ställer sig med rätta frågande kring dateringen 1939 då förkrigstidens produktion inte går att datera utifrån serienumret. Mycket låga nummer kunde färdigställas först under sent 30-tal och till och med under 40-talet vilket det finns exempel på. På piporna finns ett antal stämplar varav två är en bokstav som visar provtryckningsåret respektive den inspektör som genomförde densamma. Årsbokstaven är identifierad som 1939 på mitt vapen men inspektörsstämpeln är inte identifierad. Detta med stämplarna är inte kunskap som jag själv besitter utan har fått hjälp med. Min pappa köpte vapnet 1951 och jag erhöll det i gåva 1992. De förändringar som har skett under denna tid är att bakkappan har ersatts med en ny då den gamla var torkad och sprucken (har dock sparat den). Jag har även satt tillbaka den korrekta framstocken som nog har varit inomhus större delen av sitt liv. I samband med detta så gjordes en lättare rekonditionering av både fram- och bakstock för att få dem att matcha färgmässigt. Har det gjorts någon annan ändring av vapnet så har det i så fall skett mellan 1939 och 1951. Enligt familjehistorien köpte min far vapnet av sin kusin som var landslagsskytt eller av någon kollega till honom. Det finns ingen kvar att fråga längre och familjehistorier visar sig ju ofta inte vara helt korrekta. Om någon mot förmodan har orkat läsa så här långt så kommer nu själva frågan. De flesta vapen jag har sett från denna tid har så kallad "Round Knob" men de finns även med brantare pistolgrep, svanhals, fiskbuk och allt vad det nu heter. Jag har dock inte sett något vapen som har ett POW grep som min med den avslutande kappan. Jag har funderat på om vapnet började sitt liv som Round Knob men kanske skadades och någon vapensmed gjorde en reparation. Vad som talar emot det är nätskärningen på Round Knob endast är på sidorna och inte fram och bak. Som framgår av sista bilden så går min nätskärning runt om hela avslutet. Dessutom är skruven till kappan graverad på samma sätt som övriga skruvar vilket skulle kunna tala för att det är fabrikslevererat på detta sätt. Som många av er vet så är det mycket svårt att få fram dokumentation kring leveranserna från FN till övriga världen. Om det är så att mycket material försvann i kriget eller om man helt enkelt inte intresserar sig kring historiken vet jag inte. I USA har Browning en anställd historiker som på ett förtjänstfullt sätt kan tillhandahålla information om vapnen sålda i USA mot en mindre avgift. Jag skulle vara mycket tacksam om någon har några tankar kring detta eller annan kommentar kring mitt vapen eller generellt om den tidiga produktionen.

För 2 veckor sedan blev jag tillfrågad om att hjälpa till med lite skyddsjakt på Duvor! Jag spanade lite på ett av fälten med vete, det som var mest utsatt och satte mig där Duvorna slog. Vid första sittningen så var det lite sparsamt med duvor (5 stycken) men inte med avlossade skott 5+ med god marginal kan vi väl säga men nu har jag fått ordning på skyttet lite bättre och börjar nu fundera på hur jag ska utveckla jakten lite mer. Till att börja med jakten över vetefälten men sedan kommer jag nog att fortsätta att decimera stammen över stubben om jag får för bonden dvs jag upptäckte ju att det var riktigt spännande och actionfylld jakt . Jag har läst en del på forumets duvjaktstrådar och fått mycket tips men här hoppas jag att ni vill dela med er av era bästa duvjakts tips av alla slag. Det blir gärna lite rörigt när man kollar gamla trådar.

Jobbar på den, har bara hittat ett par mysiga pojkar än. Är tydligen med i nått band nu

Eine Zipfer Keller bier i Österrike. Har druckit godare öl men här i rätt stämning och i värmen är den jäv... ok.

Vanligast på militära vapen. Projicerande riktmedel med samma princip som stridspiloter har. Märklig men frän känsla då man upplever det som att riktmedlet ser ut att "lysa" på målet som en laser... Enda nackdelen med dessa är att de kan bli lite högt men de vänjer man sig snabbt vid. Ringen använder man vid snabba skott å den lilla punkten i mitten på endast 1 moa ger precisa skott om man ha mer tid på sig...

En snurra eller bouncers hade varit smutt, men annars så har jag kört med bulvaner över spannmål flera ggr. Det räcker ju med att de kommer förbi och är nyfiken, så är det försent

Det kan funka med att sätta bulvanerna på längre pinnar så de kommer över vetet.

Kolla om du kan ta dem i ett träd i kanten av vetet.. ofta landar de i ett träd i åkerkanten och spanar innan de går ner.. Då får du riktigt lätta skott.. Skjutna fåglar funkar som bulvaner.. Lägg bulvanerna som en hästsko med tån och näbbarna mot vinden.. duvorna landar i öppningen som blir innanför

Spana efter hur duvorna flyger in och passa under sträcket. Kommer de fram till fältet och ser dina 12 bulvaner där det vanligen är 200 duvor kan de bli misstänksamma. Men ett mindre gäng på väg till matstället brukar de vilja ta en närmre titt på även om de sällan slår för bulvanerna. Min erfarenhet säger att man kan jaga kråka och trut samtidigt, och duva och kråka samtidigt. Men duvor gillar inte trutbulvaner så duva/trut eller alla tre samtidigt brukar bli skit på duvfronten. Så lite kråkbulvaner bland duvorna kan ev öka skörden lite.

Ok! Speedbead funkar bra,jag har det på min halvis.

Jag får nog ta med mig en 12:a som back up när jag ska till Aldo. ( hade ju vart grymt att hinna få hem min 12:a A5 men tiden rinner iväg :-(

Jag har slugpipa utan spång så det hjälper inte.. Men Speedbead ser ut som en trevlig lösning. Billigare än: köpa picatinnyskena lämna in till tekniker borra köpa aimpoint

Dubbelgrattis!

Aimpoint har ju nu en Micro med fäste för spången, funkar visst bra vad jag läst.

Har du provat med friflykt uppmätt till ~2mm istället för den COL som står i laddmanualen? Själv provar jag med två, i envetna [ubøyeliga] fall tre, olika krut sen går jag vidare med en annan kula om det inte finns en tillstymmelse [tøddel] till precision. Kula & pipa är som ett förhållande; ibland funkar det, ibland funkar det inte. Kan inte säga att du ska ge upp, men vissa kulor gifter sig bara inte med pipan. Har själv två T3or i samma kaliber och kompisen har ytterligare en, det finns inga likheter ö h t mellan vilka kulor eller vilken köpe-ammo som de trivs bäst med.

Då är den omstockad för en round but (jag föredrar det begreppet) har på tok för lite trä för att snidas om till ett PoW. Den andra sidan på myntet är att Lightning inte är en speciellt vanlig modell i europa - om den ens ska kallas det för det är inte vad Lightning kallades i europa. FNs produktion är nämligen delad - den för Browning som såldes i USA och den som FN fick sälja RoW utom i USA. Så du måste för det första fastställa vad du har - en FN eller en Browning, för se det är inte samma sak. Modellerna (utförandet) skiljer även om det är samma bössa.... Tex är dubbeltrycket mycket vanligare på FN B25 än Browning B25. Jag har sett B25or - både nyare och äldre - med PoW pistolgrepp, så det kan mycket väl vara orginal. Även om det kanske inte är standard för en B25B1 eller B25B2. Det var redan då lite av en beställningsprodukt så "modeller" ska man se ganska liberalt på...... FN skadades svårt i krigets slutskede och en hel del information gick förlorad. Så det är inte så att man inte vill för man kan till stora delar inte utan att göra en stolligt stor arbetsinsats. För Browning är det en annan femma - för de producerades av FN för Browning och såldes sedan genom Browning. De har register på vad de beställde och vad de sålde. Och Utah blev aldrig utbombat...... /T

jag är känd som en gnällspik så från mig var det rent gnäll

Jag känner minst en regnbågare som nog spöar de flesta jägare på jakt och saker där ikring. Och sen är det nog ett gäng till som inte går omkring och talar om sin sexuella läggning på skogen. Så denna diskution kan vi nog lägga till historien.