Jag har varit ut på några vändor efter Skogsfågel med Drillingen, tillräckligt många timmar för att känslan att man håller på att "växa ihop" med bössan har börjat infinna sig....något som jag inte riktigt känt på samma påtagliga vis hos mina andra jaktvapen.
Jag tycker att den känns smidig och ligger utmärkt i händerna, vikten ligger på 3.2 kilo utan rem och optik.
Balanspunkten ligger ca 1-2cm framför ledbulten med en tunn vapenrem i läder monterad.
Kolv och skränkning känns så här långt som en fullträff, känslan är att bössan hamnar helrätt per automatik vid anläggning....mer hagelskytte mot bla lerduva få ge ytterligare svar om det.
Visst kallas Drillingar lite av en kompromiss och inte riktigt bäst på något, men samtidigt är men redo för det mesta som kan tänkas dyka upp, känslan är lite av ett multiverktyg för jägare ungefär...jag gillar konceptet då jag med hjälp av Murphys lag alltid kan ge sig den på att man får uppflog på Gammeltuppen när man har studsaren och har bocken 60m ut på hygget när jag bär på hagelbössan.
Något som jag ännu håller på att nöta in är Greenersäkringens placering på sidan av kolvhalsen, det finns en misstanke om att tummen kan riskera hamna på kulväljaren av misstag om det skulle råka gå fort.
Ännu inget fällt även om det varit nära flera gånger, verkar varit en sådär tillgång på skogsfågelkyckling i som kläcktes i våras.
Hade ett par uppflog på vuxen Orre häromdagen som gick lite för snabbt.
Blev överflugen av två vuxna Tjädertuppar i morse varav en såg ut att vara riktigt stor, tyvärr så kom dom flygandes snett bakom ryggen och när jag såg dom var chansen förbi.
Jag stod blixtstilla och tittade på 4st Rådjur i mer än 15 minuter på ett lite äldre hygge i dag, dom lade sig till och med ner och vilade medans jag stod och kikade efter horn.
Tråkigt nog för jaktdagen så var det Get med dubbelkid och ensamt hondjur, annars hade kanske "jungfruskottet" kunnat ekat över nejden med lite tur.
Stolpe ut hittills med andra ord, men helt klart på banan.