Leaderboard

Den andre taxföraren sköt för Alice för 10 min sedan. p.

Grabben å jag tog en road tripp i augusti å hamnade i Branäs. Umgicks bla med denne glade killen. Det är en förmån när vädret är fint att kunna kryssa genom vårt vackra land. Skulle slå en 7:a vid 5 på morra. Bevittnade då soluppgången, hämtade fånen å klick. Sagolikt vackert. /P

Tisdag 9 Okt lämnar jag ett Kiruna som väntar på vinter,älgjakten avklarad och kött finns så jag klarar mig till nästa älgjakt Destinationen blir ett nytt ställe för mig,kommer att bo i en liten by utanför Accous i sydvästra Frankrike och jaga i Atlantiska Pyreneerna endast 2 mil från gränsen till Spanien. Jag har licenser för 2 Gemsar och även licens på 1 rådjur och fritt på vildsvin, men jakten kommer främst att bedrivas efter gems. Den info jag fått om själva jakten är att vi promenerar i ca 2 tim i mörker varje morgon med pannlampor upp till dom områden vi ska jaga.En eller 2 nätter sover vi där uppe i nån liten stuga,och fällt vilt bärs ner i ryggsäck. Om jag lyckas skjuta båda Gemsarna så kan det bli även bli en sväng över till Spanien då min kompis även har jakt kontakter där.

Generellt sett väl ihopkomna bössor med en hel del handpåläggning från fabrik. Vanligast kaliber i detta land är som trådskaparen skriver 9,3x74R men det importerades också en hel del 7x65R och .30-06! Fabriksreglerade med RWS Tig/Tug vilket är bra då den ammunitionen fortfarande går att få tag på och har i regel förändrats väldigt lite i egenskaper. Vanligast hittar man dem med en hakmonterad Leupold i nån lägre förstoring vilket beror på att dåvarande Småländska Vapen också var generalagent för båda dessa varumärken. Teck gjordes med både lödda och friliggande pipor. Viktskillnaden dessa emellan är försumbar då piporna i de lödda pip-paketen var tunnare än de med friliggande pipor. Enklare med justering i de friliggande piporna men å andra sidan kan de lättare börja spöka då nån justerskruv lossnar och de är mer känsliga för stötar och slag. Kolvdesignen är klassisk bayersk backe eller liknande. Vilket i regel är för lågt för kikarmonterade vapen men det beror ju också lite på hur skytten ser ut i kropps- och ansikts-form. Hittar man en bössa i bra skick, vettig kaliber och med hyffsat sikte så be om provskjutning med vad vederbörande säljare anser den vara reglerad med. Finns ingen sån info kör på ovan angiven ammunition. Håller samskjutningen hylslängden på 60 meter så är det godkänt. I vissa fall finns de med flera pipset. Både hagel och kombi. Dessa blir verkliga allroundvapen till en plats i skåpet. De man oftast hittar i de svenska butikerna är i mitt tycke liiiite för högt prissatta om man ser till vad de säljs för i Tyskland. Sen om det är anledning till prutning är upp till var och en. Bra att ha en handlare på orten också så de ska ju leva de med.

Haj Kikar lite på olika program på discovery (last Alaskans bla) och där äter de lodjur men även mård. Någon som smakat Mård? Varken jag eller damen är kräsna så vi skulle gärna testa både det, nötskrika osv. Kan Mård ha trikiner?

Bara grabbar i huset så, äntligen. Grillade karre’skivor med ¨knaper¨ körda potatisskivor å Bea. Kan vara så att det slank ner nån pilsner åxå. /P

Inget foto men väl ett filmklipp som min jaktkamrat fick på Lejon å en fin oxe... Innan hade han först jagat en stor älg ur området på morgon å strax innan han fick tag på denna for han med ko å kalv förbi mig men de va för långt håll å gick för fort i gallringen för att skjuta... https://youtu.be/6zKhlnP5_-s

Det har jag med men man lämnar inte öppna platser med dagens licenshantering...

Wookade en sväng. Basen var strimlad fransyska på svin, som ficksällskap av vitkål, fänkål, vitlök, rölök, mycke purjo, nån paprika å ingefära. Kokosmjölk, oljor, soyor å nå mer. Riktigt nöjd själv. /P

Gaia är nu fem månader. Idag genomförde hon sin första apport helt på egen hand, utan stöd eller att jag visade. Satt lugn i skottet en bit ifrån mig, gick på kommando, hämtade kråkan och kom och lämnade av. Kolla blicken! Gillar verkligen den här valpen! Tack JPA för att jag fick köpa henne!

Oj. För mig är det natt och dag gällande om hunden är kopplad eller ej. Jag skulle inte tolerera att hunden försöker försvara älgen "mot mig". Framförallt inte om jag är förste eller andre jägare fram. (Behöver inte betyda att jag skjutit eller är hundförare) Men om hunden är bunden några meter från Älgen så tycker jag man får ha lite förstående för om hunden är lite frustrerad. Då kan man faktiskt som jägare hålla sig en meter eller två från hunden. Snyggt gjort att korrigera. Men jag tycker inte att det är samma sak som om hunden varit lös.

Inte fel men mitt öga gillar linjerna hos 550:in bättre ? och sen är den en äkta magnumlåda som sväljer 5st 375:or...

Förra året sköt vi älg för grannlagets jämte och när jag kom fram till älgen viftade hunden snällt på svansen. När jag tog ett steg till kom ett utfall från klarblå himmel men jag hann undan. Backade pratade lugnt med hunden och lyckades kalla in och koppla. Vi avvaktade tills ägaren kom fram sedan fick han prata allvar med hunden. Min laika har börjar visa liknande tendenser. Jag har bestämt mig för att låta himlen ramla över henne direkt när sådant beteende. Man behöver känna sin hund så man vet hur man ska reagera men min behöver man korrigera för att uppnå önskad effekt. Nu har hon inte morrat eller visat tänderna igen. Men har man en för försrvek hund tror jag man behöver hitta andra vägar.

Viktigt är naturligtvis också att folk som går fram till viltet beter sig lugnt och inte bygger på stressen i situationen. Jag brukar gå lugnt fram och prata till hunden för att se vilket humör den är på, som regel viftar dom på svansen och kommer fram till mig då är jag relativt säker på att jag kan börja hantera viltet, koppla upp eller vad jag nu ska göra. Men som övriga beskriver måste man markera att beteendet är inte okej och helst om du kan få någon eller några du litar på att också markera att så beter man sig inte. Det är dock svårt och hundar ser lätt skillnad på folk så en del lär sig snabbt vilka dom kan morra åt och inte.

Intressant ämne. Jag sköt en påskjuten älgkalv förra veckan och efter att ha berömt hunden (som inte är min) gick jag och hämtade ryggsäcken vid passet. När jag kom tillbaka så är det uppenbart att hunden vaktar älgen. Eftersom älgen hade ett skott i buken så kände jag att vänta minst en timme på hundföraren var uteslutet. Eftersom jag är rätt van vid hundar så beslutade jag mig för att lugnt utmana hunden. Blev mycket morr och när jag försiktigt försökte fösa undan hunden med mitt ben så högg han mig i benet. Jag tog då tag i hunden och kastade iväg honom rejält. När han kom tillbaka så tog jag upp en pinne och efter lite käbbel så gav han sig och höll sig sedan på respektfullt avstånd. trots jaktbrallor och underställ så blev det ett rejält bett. Men jag vann . stelkramp och penicillin i 10 dagar. Blev sedan uppringd av en medlem i laget som sett tendenserna innan och denne berättade att ägaren också sett det utan att åtgärda problemet (på det sätt som @Jämta så bra beskrev). Förhoppningsvis så tar ägaren tag i det här nu. Hunden är för övrigt en superbra jakthund och hittar alltid älg. Min uppmaning är helt enkelt att du tar tag i att träna hunden i den problematiska situationen.

Resursförsvar kan vara svårt att träna bort och har en tendens att eskalera om det får gå "ostraffat" förbi, men vi har alltid gjort som så , redan från att de varit små och varit med vid fälld älg att så många som möjligt ska vara framme vid älgen, berömma hunden och göra det till en normal del av jakten. Hundarna har alltså redan tidigt fått lära sig att älgen är inte deras och att vaktande inte ska förekomma. Nu har ju din hund redan börjat visa tydligt resursförsvar och då är det bara att fortsätta som du gjorde nu. Morrar hunden åt folk vid fälld älg eller för den delen något annat (ben etc) så säger man ifrån och visar att det är inte okej beteende.

Nej jag upplever den också som väldigt harmonisk faktiskt. Men sedan är ju upplevd rekyl högst individuell.

Idag höll jag dottern sällskap när småtrollen ville åka ock bada...

Kunna smyga i skogen utan kåpor är rätt trevligt - framförallt under pürschen i varma augusti. Dock har jag börjat rata dämpare igen sista åren. Nackdelarna med en dämpare är svåra att undgå: bössan blir tyngre och balansen blir annorlunda. Sen finns det inget som kan göra en snygg bössa ful lika snabbt som en dämpare. På moderna plastbössor är det dock ett mindre problem