Leaderboard

Såna här kan man få om man e snäll ?

Jag har äntligen funnit en Winchester 70 med kort låda. Bössan är nästan helt obegagnad. Söker licens nu med en lång fin motivering för att få mitt femte kulgevär. Tanken är att den skall bäras på och vara en lätt klass ett. Den skall funka till nästan all jakt utom de tyngsta. Jag har funnit en Kriegerpipa i kaliber 6,5 mm. Den skall svarvas ner till en ganska lätt profil och jängas för broms eller dämpare. Funderar på ca 65 cm. Patronen blir en 6,5 Creedmoore. Till att börja med behåller jag orginaltrycket med det finns en tanke på att byta ut det senare. Samma med underbeslaget som inte är fint men ett nytt i stål är ganska dyrt. Får se om det passar i stocken. Stocken. Är sugen på en lätt, smidig Mc Millan Compact i någon bra färg som skall ersätta den fula, omgjorda orginalstocken. Tänker sätta fästena,Talley lightweight, rakt i lådan utan skena. Har sedan tittat på en Meopta Meostar 2-12x50. Tror jag. Det där med kikarsikten är svårt. Jag gillar rattar och möjligheten att skruva. Eller ett BUSHNELL ELITE TACTICAL HUNTER LRHS 3-12X 44 G2H FFP. Svårt... Mottager gärna idéer om kikarsikte och åsikter om längden på pipan. Tack!

Jag har satt upp en hundgård på jobbet så jag cyklar med hunden till å från jobbet. Väldigt praktiskt både jag och hunden får ca 8 km träning varje dag.

Jag kör ut om någon timme eller så.. inte samma tryck på min åtel dessvärre..

En god 34g når forbannet langt ut. En dårlig 36g e tung å skyte med og dreper ikke bedre på litt hold. Når det gjelder choker kommer jeg stadig tilbake til LM, Mod og av og til IM til normale og lange hold. Fullchokene blir liggende i kassen å ruste.... J.A.

Nu jävlar ska det brotchas pipa?

01.35 kom en liten fin hanräv pulsandes i djupsnön ut på åteln. Räv nummer tolv. Benen var så djupt i snön att det enda som hände i skottet var att han lade hakan på snön. De verkar vara desperata nu, de är på alla åtlarna igen. Kanske svårt att hitta mat i 60cm snö.

Det kan man säga, det krävs att man är dokumenterat kommunjägare/skyddsjägare, samarbetar med polisen och förvarnar vid varje insats. Har behov av fällfångs och avlivning av grävling, räv, katt mm i fälla. Både kommunala, företags och privata uppdrag. Fick två avslag innan den här godkändes, det gick inte med på halvauto eller DA, de godkände bara single action.

Olika fiskemetoder hemåt. Söder ut anv. dom balanspirk Borrar upp ett stort hål i 3- el. 4-kant o metar gös. Då har man 2 spöhållare som du har till modernt mete så att spöet kan ligga stilla utan att du behöver alt. angeldon med 3-krok o mört.

Jag har ju fått hem 2 st Auto 5 i kaliber 12 för ca 2 v sedan, och den ena som tillika är tillverkad av Miroku fabriken har rastats på sportingbanan och fått väl godkänt med sin för mig öppna IC pipa. Jag har ju skjutit enbart 16 både på bana och jakt i 2 sesånger men med dessa två tolvor är det tänkt att varva lite. Har ju med 16 insett att 32g :5 kommer man jäkligt långt, så till de nya funderar jag på att byta mina traditionella 36g mot 34g istället. Så jag ska gå tillbaka till min gamla 34g tråd och kolla hur jag laddade och för att se hur 18,3 resp 18,4 lopp står sig mot 18,7-18,8 lopp , 18,4 loppet har Fast IC från fabrik och 18,3 loppet som är 9/10 ( Full ) ska öppnas till 5/10 ( Mod) så fort jag fått mina Styrningar till brotchen nersvarvade ?✌️ /P

Nu har hon inget ont mera. Där hon är nu är det mycket vilt och ingen taggtråd. God resa Izza

Gjorde de för några år sedan. En natt komma en dåre åkande i spåret.?

Då har Undran fått avsluta och tassa vidare ut på nya äventyr. Tyvärr utan Matte och Husse denna gång. I Tisdags tog vi en tur för att spana efter någon liten gris. Tyvärr hade vi ingen jaktlycka, men det blev god mat i form av leverpastej och hundgodis av bästa sort. Bilden är f.ö tagen under vårt sista besök på jaktmarken. Vi kom hem sent och somnade i stort sett omgående i korgen vid fotändan av Husse och Mattes säng. På Onsdag åkte vi ut till sommarstugan. Där och då bestämde vi oss för att vi inte kunde vänta tills på Tisdag. Undra var helt enkelt inte i form. Och både Husse och Matte kände att det inte var rätt mot Undra att vänta längre än nödvändigt. Att Husse dessutom gick omkring och hulkade jämt och ständigt gjorde inte sinnesstämningen lättare. I morse kl 8 ringde vi vår veterinär och fick en tid redan kl 11. Efter en bra frukost bestående av bl a korv så tog vi en liten promenad ned till badstranden. Doppade tassarna lite innan vi promenerade hem. Inga problem att hoppa in i bilen själv trots allt. Efter ett kort stopp hos vänner för att lämna av dottern (som är för liten för att vara med) så hade vi lite tid över och åkte en tur i bilen ut till jaktmarkerna och sedan raka spåret till veterinären. Undra hoppade glatt ur bilen och såg ut att tycka att det skulle bli trevligt att hälsa på hos tanterna igen. Efter lite snack i receptionen och några bitar godis fick vi gå in i ett rum och vänta en stund. Undra hade inga som helst klagomål, men Husse ansåg rummet vara kallt och tråkigt. Men efter en snabb språngmarsch till bilen för att hämta filten som han glömt så kändes det bättre även för honom. Undra somnade lugnt och stilla i Husses och mattes famn och kl 1145 så lämnade hon. Matte är helt övertygad om att hon kände när Undra lämnade. Husse var tyvärr för upptagen med att gråta och viska hur mycket han älskar sin lilla hund-flicka, för att hinna känna något. På det stora hela så gick det väldigt fint och värdigt till. Och jag tror faktiskt inte att Undra egentligen misstyckte. Sedan i Söndags, då Matte bestämde att det var dags så slutade Undra anstränga sig för att dölja att hon inte mådde bra. Det var precis som att hon kände på sig att; "nu behöver jag inte hålla skenet uppe längre" Tack för alla fina stunder du gett oss, Undra! Tills vi ses igen så ska du veta att Matte, Husse och Ella älskar och saknar dig så det gör ont. Och även om tårarna, just nu aldrig tycks sluta rinna. Så kommer vi klara oss genom det här. Så du behöver inte oroa dig. Vi har plockat undan dina två korgar, så om du tittar förbi på besök så är det helt ok att ligga i sängen (Som vanligt)

Ganska precis ett år sedan jag skrev i denna tråd om Dixies bortgång. Idag var det dags för hennes dotter Izza att jaga vidare någon annan stans. Vi märkte att hon gick dåligt på bakbenen i Lördags morse. Vi väntade att åka in tills på söndag morgon till vet. Där konstaterades att ena av de bakre tuttarna var full med var, så vi hoppases på att det endast var en ljuver inflammation. Igår så fick vi samtalet om att det såg mycket bättre ut, men vi beslöt att hon skulle stanna tills idag. Vid 11 tiden ringde de och meddelade att de hittat en väldigt stor tumör, som de nästan såg hur den växte. Jag sa till frugan att ringa vet och fråga när jag kunde komma för att avsluta hennes lidande. Ca 15.00 kände jag hur hennes hjärta slutade att slå där vi låg sked på golvet. Massor av tack Izza för åren vi haft tillsammans, från att jag hjälpte vid födseln fram tills idag. Här är hon hos veterinären idag.

Du vet att det hade tagit mindre än 1 timme om du gjort rätt. De slarvade bort en bössa jag skickade, posten hade ingen vidare lust att engagera sig, så jag ringde handläggaren på polisen som sa till mig att återigen prata med dom men meddela att det är min skyldighet att polisanmäla posten och då den siste person som hållit i paketet, denne kommer få svara i förhör vart vapnet är. Ge dom sen 1 timme annars polisanmäler du. Jag åkte till posten och meddelade vad polisen tyckte, inom 1 timme ringde de och meddelade stolt att paketet var återfunnet, ingen anmälan nödvändig! Att de sen slarvade bort den igen vid utleverans till köpare och skickade paketet jojo mellan 2 icabutiker gjorde ju inte saken bättre....

Här kommer lite bilder från våra 11 år tillsammans . Izza 1 dag. Izza 3 veckor. Hennes första gris som husse fick skjuta. Här med en Husse dov. Det har fallit några fina dovhjortar för henne. Det har blivit några blodspår för henne oxå samt ett 1:a pris på viltspårprov. Här är pinnen som tog hennes vänsteröga. Sen har hon gjort många lyckliga med några valpkullar. Hon var inte den bästa grishunden men hon brukade få fart på dem. En bild från de många kvälls baden i somras. Och idag den näst sista bilden när jag mötte henne hos veterinären. Den sista bilden på henne från idag när hon vandrat vidare behåller jag för mitt eget hjärta och minne. Fan vilket bra liv vi har haft tillsammans Izza, du kommer att lämna ett enormt stort hål här hemma?.