Leaderboard

Tänk vilken skillnad det gör när en ny person med ett nytt vapen kommer osäker till skjutbanan första gången: 1: Det här "duktiga" gänget sitter och skular i ögonvrån med kaffekoppen och säger: va fan är det där för en? Han kan nog inte skjuta. Armbågar sig före när nästa serie ska skrivas upp, och skrattar högljudd när den nya bommar. 2: Kom och sätt dig här med oss, vi ska strax skjuta en serie till. Du är ny här va? Välkommen, kul att se dig här. Säg till om du behöver hjälp. Där kan även VI bli mycket bättre..

Om man är en grupp som har gått en utbildning/ studiecirkel tillsammans ett år och har trevliga träffar tillsammans finns det hur mycket som helst man kan "snöa in på" och hålla kontakten i gruppen om studieförbunden var mera alerta: Kötthantering, styckning och hygien. Hundträning: apportering och spårning. Handladdning. Bättre jaktskott. Matlagning. Första hjälpen. Många grupper löses upp efter avslutad examen och sprids och gruppen syns aldrig mer.

Tog min jägarexamen för tre år sedan och jag saknade en "fortsättningskurs". Kraven i jägarexamen är satta av Naturvårdsverket och jag upplever att fokus ligger på säkerhet och på att djuren inte ska orsakas onödigt lidande. Det är bra, men jag tyckte det var för lite av praktisk jakt i undervisningen. Här tycker jag förbunden kunde haka på och ordna kurser som tar vid där jägarexamen slutar. Nybörjarkurser i praktisk jakt där man t.ex. går igenom utrustning, jaktradio, hur fungerar en drevjakt, en vakjakt osv. Lämpligen är man ute på någon jaktmark och tittar på olika pass, vad man ska tänka på där, kollar en vildsvinsåtel osv. Man skull nog komma långt på en eller två dagars kurs. Om man sen kunde kombinera med att deltagarna fick följa med på ett jaktillfälle med en erfaren jägare så har man nog kommit en bra bit på vägen. Kurserna kunde genomföras lokalt ute i kretsarna, men en central kursplan och ett gemensamt kursmaterial kunde göra det lättare för kretsarna att köra såna kurser. Det vore också en naturlig inkörsport för att få nya medlemmar i förbunden.

Detta är ett intressant ämne ur flera synvinklar. Jag har under ett halvår varit med och försökt starta upp en intensivkurs som är "på riktigt" så att säga. Här kommer mina insikter i frågan. 1. Jag tycker man ska ifrågasätta lite hur bra den långa varianten av exv Studiefrämjandets kurser egentligen är. Dessa framställs gärna som the golden standard - tyvärr är min upplevelse att alla kanske inte är så himla bra ändå. Jag kommer ihåg min egen kurs där det lades en hel del timmar på att titta på Ekbergs Jakt & Jägarliv. Som någon har nämnt ger tidsramen mycket utrymme till reflektion dock. 2. Intensivkurs och intensivkurs bör också definieras. Det finns olika typer av intensivkurser där vi har exv 3-dagars utbildning med garanterad helt godkänd examen till 4-dagars med upp till klass 2 + hagel. En del läser ingen teori allas utan kör med den s.k föreläsningsvarianten dvs man pluggar enbart in provfrågorna (genom att man på ett kreativt sätt kommit över proven) 3. Examinationerna. Hur examinationen utförs ska också diskuteras. Om man beställer ut statistiken från vissa provbanor ser man en helt orimlig frekvens med godkända prov. Om det är fusk med proven eller om underkända prov ej redovisas pga av ersättningsskäl vill jag inte sia om. Jag försökte få till en intensivkurs på fyra dagar som innehöll hela examen. Anledningen var att min uppdragsgivare inte var nöjd med quick-fix alternativet som fanns där innan. Det intressanta i frågan är är att jag hade förmodligen fått igenom ca 80% av kursdeltagarna om jag hade kunnat få till en tillräcklig mängd provledare. Under denna kurs var andemeningen hela tiden att proven var på riktigt, dvs under samma premisser som de långa kurserna. De deltagare som var med var högt motiverade och jäkligt intresserade vilket innebar att de pluggat som djur innan kursen började. Vi läste teori 1 dag och tränade skytte under 2,5 dag. (jmfr detta med föregående när allt drogs igenom på ca 1,5 dag). Det jag tror är att det handlar enormt mycket om individens egna intresse, jag hade kunder som absolut ville läsa kursen på de dagar som den skulle hållas. När jag kallt meddelade att det aldrig kommer gå blev de förbannade och skulle inte gå längre, det man kan fråga sig är ju vilken grad av intresse och insikt man har då. Att naturvårdsverket nu gör ännu större sak av att man inte får vara examinator och utbildare är löjeväckande i min mening. Det finns inget i statistiken som talar för att den åtgärden har medfört någonting öht för att minska mygel och fusk i provverksamheten. Det ställer snarare till det för provbanor och jaktskytteklubbar som helt plötsligt behöver få in mycket mer folk som ska jobba mer eller mindre ideellt. Det är som gjort för att uppmuntra förekomsten av svarta pengar. En ordentligt känga ska utdelas till vårt kära förbund också som har en total oförmåga att ta tag i problemet, kanhända är det ett större intresse att värva framtida medlemmar än att se till att de kortsiktigt inkomstbringande medlemmar får en bra utbildning. Jag tror inte att vi kommer undan det faktum att intensivkurserna är här för att stanna. Det som behövs är en kontroll för att se till att dessa kurser upprätthåller en gedigen standard. Därtill ska möjligheten att gå den långa varianten finnas kvar. Jag tror att det är fullt möjligt att genomföra en bra och lärorik intensivkurs (det ekonomiska incitamentet är inte drivkraften, tro mig) och faktiskt få ut kunniga nya jägare med god etik på samma sätt som det går att förstöra en hel kurs under ett halvår med fel kursledare. En intensivkurs med en kursledare som väcker intresset för fortsatt lärande och förståelse för vikten av kontinuerlig skytteträning är inte på något sätt fel tycker jag. /M

Jag befinner mig ju lite på två stolar i den här branschen, dels som näringsidkare och dels som ordförande ideellt. Vinsten för mig via intensivkursen är ju att många gärna köper skyttelektioner + vapen efter en sån kurs. Jag upplever att många är jäkligt intresserade och ödmjuka. Sen sitter jag ju med det ideella arbetet via klubben där jag brottas mer och mer med det faktum att färre vill ställa upp för att hålla kurser eller liknande. Tyvärr tror jag att det den ideella verksamheten ligger ordentligt i farozonen, kanske inte i år, men om tio år. Därför tror jag också att det från förbund och föreningar måste tas ordentliga krafttag för att fortsätta locka folk. Är det någon som visar framfötterna tycker att dessa ska premieras, kanske inte alltid med pengar, men hos oss kör vi gärna utbildningsmöjligheter eller att få åka iväg på nåt. Exv har vi två som gärna hjälper nybörjare på kula. De två fick en heldag med Erik Åhs med fokus på instruktion Sen är det som Dansken skriver, att det är jäkligt viktigt hur vi bemöter nya skyttar på klubbarna. Jag försökte ge de som var intresserade en timmes lektion när de blev medlemmar men jag fick det inte att gå ihop rent tidsmässigt att köra det som rutin. Däremot hjälper jag gärna till, grundregeln är att om jag har bössan med själv jobbar jag inte å då får man gärna hänga med. Det slutar alltid med att jag skjuter 10 min å instruerar 2 timmar /M

Vi har en tydlig definition av målgrupp, ungdomar upp till 25 år, män över 25 får vara med 3 år efter examen och kvinnor i alla åldrar. Vi kör 13-15 jakter varje år. Vi kör olika typer av hundar, informerar på morgonen om hur hundarna jagar, några jakter med folkdrev, alltid tre bockvak i början av säsongen. Genomgång av passning varje jakt, förevisning av viltundersökare etc låneradio till de som behöver, alltid ordning och reda, tydlig jaktledning och duktiga funktionärer som ser till att målgruppare känner sig trygga och väl omhändertagna.

Jag tror man ska passa sig för att kategorisera personer som tar examen som "kostymnissar" eller "riktiga skogmänniskor" osv. I mitt jobb träffar jag sådana stadsfjollor som är de bästa jägare (avseende etik, moral, intresse och arbetsvilja) som finns och även i andra änden de som har spenderat hela sitt liv i skogen men egentligen hade aldrig skulle få bära vapen. Sen förstår jag tanken med vad som skrivs och håller med men tror det är något mer individuellt. Där fyller också vi jägare en viktigt funktion för att visa andra vad det är som jägare gör mer än att ta ihjäl djur. Generellt tror jag att det börjar bli på tiden att införa obligatoriska skytteprov, för alla inte bara ny-utexade. Problemet kring dessa kommer bli administrationen, tyvärr.

Helt enig kring att epitetet att kalla sig "jägare" håller på att urvattnas, det rymmer ganska många personligheter och nivå på kompetens och tid i skogen och på skjutbanan. Träffar så många som efter 10 år med jägarexamen som fortfarande inte kan ta ur ett djur. Jag är däremot kategorisk motståndare till att göra det svårare för någon att bli jägare, har du jägarexamen och har passerat polisen lämplighetskontroll skall du självklart få köpa jaktvapen och också jaga. Vår utbildning står sig bra ur ett europeiskt perspektiv. Billiga fadderplatser borde finnas i alla jaktlag och där borde skogsbolagen och andra juridiska markägare gå i bräschen. Ekonomi, eller bristen på ekonomi, fäller många nya jägare tyvärr. En fadderplats ska innehålla alla moment, som många som köper sig in i lag, slipper såsom viltvårdsarbete, passröjningar och slakt. Sen borde vi införa ett återkommande körkort, en jägarexamens uppskjutning borde göras varje år för att få jaga. Där blir man om inte annat påmind om vapenhanteringen och etiken via avståndsbedömningen. En van jägare fixar några lerduvor och kulskott på 2 timmar om året.

Jag tror att det vore bra med någon form av ”övningskörning”. Dvs att man för att vara helt klar skall ha deltagit i en viss mängd jakter under översyn av meriterad jägare. Visst finns uppsynsjakt redan idag men jag menar att göra det (eller liknande) obligatoriskt. Kan även ingå som förkrav för att få gå intensivkurser. Sedan tror jag att det är viktigt att skilja examinatorer från kursledare. Mycket strikta regler för att undvika jäv bör finnas. Dessutom skulle jag gärna se ännu större fokus på säkerhet.

Var länge sedan man tog jägarexamen, så har dålig koll hur det fungerar idag. Men tycker det ska vara en enkel grundläggande utbildning för att få in så många som möjligt! Att utbilda sig till jägare är nog hopplöst, för det första är det stora skillnader på vilken jakt man bedriver. Så min åsikt är enkel grundläggande utbildning, sedan måste alla lära sig själva ute i verkligheten. Jag jämför ofta jakt med konditionsträning, man måste lägga mycket tid för att bli bra. Men alla måste ju inte sträva mot toppen men genvägarna är små

Som många andra skulle jag se positivt på fler utbildningsmöjligheter. Men då endast om det finns som intensivkurser. Mitt liv funkar inte att kombinera med att boka upp en kväll i veckan 10-20 veckor... Om jag utgår från mig själv och mina bekanta så är vi många som har lång erfarenhet av några få jaktformer men är helt utan erfarenhet på andra former. Sedan skulle jag gärna se lite mer utbildningsmöjligheter kring skogsbruksrelaterad villtvård. Hur maximerar jag älgstammen med minimala betesskador? Hur röjer/gallrar/ avverkar jag bäst för att gynna Orre/ Tjäder? Jag gjorde ett försök för ca15 år sedan med hur jag röjde ett område stort som typ en fotbollsplan. Fick ingen effekt på orre tjäder men jäklar vad järpe jag skjutit där sedan dess. Listan kan nog göras lång...

Haha... Å tänk va roligt att berätta för kompisarna att "Vulva bet sönder min slida!" ??

Vi har en väldigt bra verksamhet här i kretsen, med utbildningsjakter för nya jägare, där ingår mycket av det du nämner. Jag har haft tankar på att dra igång en verksamhet med påbyggnadsskytte för de som tagit examen, inte kommit så långt med det mer än funderingar dock.

Vi är vuxna... Ripa blev namnet. lite kul när Vorstehn leker med den då. då gör han ju som han ska. vorstehn jagar ripa.

Har inte så mycket att tillägga själv utöver det som har sagts tidigare. Men jag håller med om att hur man blir bemöt på sin lokala skyttebana är av yttersta vikt om man som nybörjare och lite osäker ska vilja fortsätta eller åka hem och ställa bössan i skåpet och börja med något annat. Själv har jag bra erfarenhet från "min" bana, när jag kom dit första gången så fick jag hjälp från folket som håller i det dom kom fram och stod bredvid och instruerade när det var min tur att skjuta, och det har inte varit något gnäll från dom bakom i kön utan det tar den tid det tar för varje skytt. Vissa kom fram och kollade min bössa och frågade om dom fick pröva den en station osv på det viset ingjuter man lite självförtroende i nybörjare och framförallt se till att det är roligt, alla missar nån duva nybörjare som semiproffs.

Inte alltid så, de gängen vi haft håller ihop bra. Men de har å andra sidan varit i grupper som känner varandra relativt väl eller jobbar tillsamman. /M

Det finns inget sådant lagstöd, men varje skjutbana har föreskrifter för säkerheten, kan man påstå brister i den så kan man även begränsa hur det skjuts. Det är ett alltigenom vidrigt och lågt sätt att försöka att förbjuda ett flertal sporter inom främst pistolskyttet, men å andra sidan vad hade vi kunnat förvänta oss av polismyndigheten. /C

Vulva

Tack! ? Då må han ju slänga in "Danskan" i förslagslådan också ? -"Nu tog Danskan upp rådjur i ungskogen!" ?

Eller HuggyBeagle

Jag har varit på utbildningsjakt på Bogesund och det var som du säger blandat av nybörjare och mer erfarna som ville jaga. Inte helt optimalt tycker jag. Jag tänker att om man har en kurs som inte innefattar verklig jakt så sållar man bort de som bara vill jaga och fångar upp nybörjarna som vill lära sig mer. Sen kan man följa upp med ett "praktikmoment" där man får vara med på riktig jakt utan vapen.

Har varit engagerad en del i jägarförbundets "unga jägare" där vi åtminstone i Stockholm har anordnat jakter och kurser för unga. Tror dom är ett jätte bra sätt för folk som inte har jagande släktingar att lära sig mer. Men skulle behövas för nybörjare i allmänhet och inte bara unga. Men det är svårare då jakterna fylls av folk som vill jaga och kanske inte dom som har störst behov av en jakt med instruktioner under.

Har testat några gånger.. rävarna kan svara tillbaka men de kommer inte direkt rusande. Fördelen är att de avslöjar vart de är så man vet vilket håll de kommer från när man sitter på pass..

Fick den pipan på prov av Nordik. Fick svar några gånger. Men dom som kom kom oftast på harskrik. Skulle jag tro? Idag använder jag bara munnen att göra samma läte och de funkar. Sköt 3 förra året?

Vi har enklare åtelbelysningar med solcell på våra åtlar. De lyser inte upp så bra men vänjer kanske djuren vid det gröna ljuset. Då jag går ut och sätter mig brukar jag ha med mig nån av mina egenbyggda belysningar som jag ställer upp. Det är inte rörlig belysning om man inte håller den i handen eller har den monterad på vapnet. Länsstyrelsen i Sthlm delar min uppfattning om det.

Jag är också inne på något tidsobligatorium, för att det ska finnas tid till eftertanke och reflektion, goda diskussioner. En kurs som sträcker sig från september till maj med många timmar gör detta bättre än en weekendkurs. Obligatorisk fadderjakt ser jag praktiska problem att organisera och kontrollera även om tanken är god. Säkerhet, etik och skytte borde få mer plats. Hela utbildningen borde göras mer omfattande, det är lite för fort/enkelt idag. Det ska bli spännande att se hur det nya bokmaterialet blir, tror Lindroth ska bli färdig med det under året nu.

Svea

Gammalt recept på Fågel. Jäkla va gött de blev!

Plockade upp 900gr bättre VS-skinkbit, smakinflueras från sydamerika. Ett par h på relativt låg värme i lergrytan va planen. Nu väntan. /P

Hemgjord pizza. Botten på Ramlösa kvarns Manitoba Cream mjöl toppad hemgjord tomatsås. Mozzarella blandat med lite starkare ost för mer smak. Sen lite rökt skinka och riktig lufttorkad salami. onödigt jävla gott...

Biff på älg fick gå en runda på grillen för å fira att sonen tagit kortet på bil. /P

Återigen, tack för era snabba svar! De gav mig tillräckligt med mod för att nyss beställa en T3 Laminat från Torsbo. Jag återkopplar i tråden ifall frågeställningen realiseras. Nu vet ni dessutom om det före frugan. Är tyvärr tveksam till att hon köper samma argument som förberetts till handläggaren. Denna återkoppling besparar jag er dock... /Farfar

Jag tänker inte gå in i detalj för det triggar vissa medlemmar, men när jag ser " Klientelet " som går " jägarutbildning " i de små " jägarfabrikerna " som tillåts husera på min hemmabana blir jag mörkrädd. Är det jaktintresse som driver dom Eller är det önskan av att ha vapen hemma ??? Vi hade en praktikant (54 år) Som när han förstod att jag var jägare och skytt Började prata om att han ville gå Jägarexamen, och på min fråga om det var jaktintresse eller dito sportskytte svarade han att Det skulle kännas tryggt att ha ett vapen hemma, och han tänkte då på familjen i första hand. Jag sa självklart att " Det är helt fel grunder att gå jägarexamen och vi i Sverige är inte tillåtna att inneha vapen för Självförsvar " Han kunde inte riktigt förstå att om han hade licens för jakt varför fick han inte försvara sig med vapnet ?? BTW: det sista vapnet han höll i sin hand var en AK 47:a / P