Leaderboard

Jag är svinbra på att kasta sten i glashus. Därför gör jag det igen! Skottplacering är viktig, men vad som är än viktigare är jaktskotten man väljer att ta. Media, social sådan, haussar upp något magiskt mycket och det fälls vilt till höger och vänster. Välj rätt lägen säger jag, där förmågan att ta det dödande skottet enligt de premisser vi förbundit oss att göra blir det centrala. Då dör viltet som det ska, oavsett kula, om vi håller oss inom de ramar som gäller för jaktbara viltslag. Visst, vilt dör även av andra kulor, lättare kulor, men beroende av kaliber så ställer detta även högre krav på jägaren att bedöma och förvalta aktuellt läge. En splitterbomb till kula kvittar om skottet sitter illa. Leder möjligen bara till lidande, och kanske för en något kortare stunds lidande än en hårdare kulkonstruktion som placeras på samma ställe. Oaktat så är det valen av läge vi ska vara petiga med. Vilt kan förflytta sig efter att de blivit träffade. Det är normalt. Sen är jag smärtsamt medveten om att ovetskapen när ett vilt inte ligger kvar på skottplatsen är besvärlig. Förvisso kan allt hända, sådan är verkligheten vi har att förhålla oss till i och med att vi jagar levande varelser, vilka när som helst kan få för sig att göra något oväntat, och där kom vi åter till läget vi valt/ väljer att ta. Vi skjuter alla olika bra/bättre, sämre eller hellre och däri gäller det att välja. Åtta millimeter eller trettio kvittar för viltet. Vår uppgift är att på kortast möjliga tid komma till ett bra avslut utan onödigt lidande, oavsett vilt. Mängden vilt som fälls är inte det väsentliga. För att ta ett exempel och ge lite perspektiv. På en drevjakt skadsköt en passgranne till mig en dovhind som kom lunkande ut från en plantering. Ett skott genom ett av bakbenen varpå hinden tog fart och sprang så fort den förmådde. Hinden fälldes halvminuten senare av en annan passskytt. På styvt håll med två skott. Båda träffarna var av typen som leder till oundviklig bloduttömning, men satt i olika delar av kroppen framför dovhindens mellangärde. Samma passkytt som skadsköt hinden fällde sen en hare, i samma pass. Skillnaden i läge att förvalta var att haren skuttade ur samma plantering och stannade upp. Haren föll på stället rakt ned. Poängen är förmågan och att välja rätt läge utifrån sin förmåga och därefter rätt läge att förvalta. Båda vilten påsköts med samma kulvariant, från samma ammunitionsask som köpts över disk hos en vapenhandlare, och sköts ur ett äldre svensktillverkat jaktvapen i en av de vanligaste förekommande kalibrarna... /M

Ute för första gången "på riktigt": Det är mer som ska fixas innan jag är nöjd, men det är lite som att "första kapitlet" är färdigt. /Patrik

Rätt många års erfarenhet nu, min är i 358win.☺️

Nu kan jag bära bössan anständigt i alla fall.

Siktet får väl bankas på plats efter blånering...

Lite annorlunda med en Husqvarna 1900 i kaliber 8x57 i alla fall

Är kanske partisk eftersom jag har tre stycken custombyggen baserade på Remingtons mekanismer, men jag förstår hur du känner /M

Vill göra dig uppmärksam på https://www.kayakstore.se/products/hobie-passport .

Ändå bommas det på åtlarna ?

Är sugen själv men jag tittar lite på dace pro angler 12' dom som har dom klagar inte mer än andra som jag har sett visst billig men hade pengar inte varit några problem så hade jag tittat på en hobie eller old Town Tittar även på en kimple är dock en fyrkantig aluminium båt men fyller ungefär samma syfte för mej liten lätt farkost för småsjöar och tjärn Finns lite andra metoder att få upp dom på taket

Blev iaf en liten bock igår afton. Lite kul var det att få kuta ikapp den då den bara drog förbi längst ner på passet utan tanke på att stanna. Gensköt och sköt den på nästa lägda. 800 m råintervall. Bra träning

Man kan väl säga att både skottplatsundersökningen och eftersöket var "relativt" lätt.

Hur var det där gamla uttrycket? "speed costs money, how fast can you afford to go?" Jag titade också på vridmontage först, men i slutändan så kan jag kanske få ner siktena kanske 3-4mm till, sen tar det i slutstycket. Frågan är helt enkelt om det är värt kostnaden. Visst bygger man "den där" bössan som man har drömt om i flera år och som man ska ha resten av livet så kanske det är motiverat, men då lägger man också mer pengar på alla ingående delar. I mitt fall sprang jag på en 640 för en tusenlapp och såg möjligheten till ett kul projekt. Jag valde helt enkelt att kliva av vid kostnaden för en uppsättning qr-klackar och tre uppsättningar ringar (varav två begagnade) andra kan få åka det tåget till slutstationen, jag löste helt enkelt bara biljett för en del av resan. Fördelen är att jag kom billigare undan. /Patrik

Annars skulle väl en lösning kunna vara att det gick lite mindre pengar till Vargforskning från jaktkortspengarna och lite mera till Trikinprov.

Testa MEGA