Leaderboard

Om ammunitionen man vill ha inte finns att köpa, ja då återstår att ladda själv. Har försökt stå emot så länge som möjligt då jag inte behöver ett intresse till som tar massa tid. Det gick sådär kan man lugnt säga. Nu står jag här med min tvättade hals, en massa nya konstiga prylar på blänken och ska försöka lära mig hur det här med handladdning går till. Normas fina laddbok har varit kul läsning som också tagit en del tid i anspråk... Hur som helst, någonstans måste man börja och precis här börjar jag. Den kula jag har valt att börja med är Hornadys V-max i 110 gr och den ska laddas i min Tikka T3 Varmint med 60 cm pipa i kaliber 308 W. Det krut jag har är Norma 200. Tyvärr hittar jag inte laddata för den kulan och det krutet. Norma har dock två andra 110 gr kulor i sin laddbok. Båda går att ladda med Norma 200 och båda har samma laddvikter om min 42 gr och max 45,1 gr. Gick också in på robsoftdatabasen och letade upp alla V-max laddningar med Norma 200 för 308 w. Intressant nog spänner de laddningarna som finns där mellan just 42-45 gr. Jag resonerar som så att jag ska börja på 42 gr och ladda en stege i 0,5 gr steg upp till 45 gr för att se vad som verkar ge bäst precision samtidigt som jag är vaksam på trycktecken på hylsorna. Friflykt tror jag är viktigt att ha koll på. Som jag förstår det får inte kulan ligga mot bommarna när patronen ligger i patronläget då det kan orsaka farligt höga tryck om kulan inte kommer loss riktigt som den ska. Rekommendationen verkar vara en friflykt om ca 1-2 mm. Lite sökande här på forumet ger att flera använder sig av COL (Cartridge Overall Length) om 67-69,1 mm. Detta är bra att veta men jag vet ju inte hur lång friflykt det ger. har man marginalerna på sin sida eller inte med en COL om 69,1 mm? För att mäta friflykten sågade jag ett snitt i halsen på en kalibrerad hylsa och slipa bort alla grader. Applicerade en droppe superlim inne i halsen på vardera sidan i den kluvna halsen och försiktigt placerade kulan så grunt det bara gick. Därefter laddade jag min “mätpatron” i bössan, lät limmet torka ett ögonblick, tog ut den och mätte. För att i någon mån försäkra mig om jag inte tänkt eller gjort något helt knasigt gjorde jag om proceduren tre gånger och fick följande resultat på patronlängden: Innan: 72,15 mm, efter: 71,59 mm Innan: 72,87 mm, efter: 71,67 mm Innan: 72,68 mm, efter: 71,63 mm (i just den här hylsan tryckte jag in kulan för långt så att den aldrig tog i bomarna) Alla tre värdena hamnade ganska nära varandra vilket känns bra, Om jag utgår från det lägsta värdet så borde jag ha marginalerna på min sida. En COL om 69,00 innebär en friflykt om 2,59 mm i min bössa. Maxlängden för 308 w är enligt Normas laddbok 71,15 mm så till det värdet är det god marginal också. De hylsorna jag har att jobba med är Norma. De flesta är engångsskjuta av mig själv. Några andra har jag köpt. Hylsorna verkar vara inom toleranserna också (max 51,18 mm). Inget behov av att trimma längden i dagsläget. Helkalibrering av hylsorna har jag förstått sliter mer på dem än halskalibrering. Jag kommer inte att skjuta mina patroner i annan bössa än den jag har så jag ser inget behov av att trycka tillbaka hylsorna till standardvärdena genom helkallibrering. Men, för att vara på säkra sidan har jag kört igenom alla mina hylsor genom bössan för att se vilka som går bra att stänga slutstycket om och vilka som trögar. De som går bra att stänga om halskallibrerar jag och de som tröga spar jag för att helkallibrera vid senare tillfälle. Laddverktyg har jag köpt från LEE. Verkar ha funkis grejer till ok priser. Gillar särskilt deras halskallibreringsverktyg som komprimerar halsen med enbart horisontella krafter vilket gör att resten av hylsan inte belastas i processen. Tändhattar pillar jag i med hjälp av en liten press från RCBS. Funkar ok och ger ganska bra känsla men den hade definitivt tjänat på att skruvas fast. Kanske hade det gått lika bra eller bättre att göra det med själva laddpressen men det får jag pröva senare. Första hylsorna kalibrerade och försedda med tändhattar redo att fyllas med krut. Krutvågen behövde kalibreras också. Det gick inte att skruva ner foten tillräckligt för att den skulle komma i våg. Troligen är det något litet blyhagel som rymt. Ett par bitar ståltråd fixade biffen. Krutvåg, kruttrickler och krutdoserare laddade. Lite pyssligt att få doseraren att ge lagom mängd. Siktade på att hamna precis under vad jag skulle ha för att trickla upp det sista tills vågen kom i balans. Den lilla tratten kom väl tillpass för att få ner krutet i hylsorna utan spill. När alla hylsor var fyllda kikade jag igenom dem så ingen var tom eller överfylld. Satte kulisättningsverktyget i pressen med kulisättaren i sitt mest utskruvade läge. Med patron med kula uppförd i verktyget skruvade jag sedan ner kulisätaren till den tog emot. Varpå jag i små steg med mätning mellan varje tog mig ner till en COL om 69,0 mm. Visade sig vara svårt att få kulorna att fastna alls i hylshalsen så jag fick hålla dem på plats tills jag fört upp dem i verktyget. Sådär, en stund senare, mina första patroner är klara. En liten lapp i locket på asken hjälper minnet tills man väl är på skjutbanan. Då återstår bara att prova och se om det funkar och hoppas att jag inte fått allt för mycket om bakfoten i processen.

Finns kanske flera här men en som kan mer än de flesta är @FinHunterHar haft förmånen att jaga lo med honom flera gånger och det är ingen jakt för den bekväme, resan är viktigare än målet. Snö eller synobs är nästan ett måste.

Härligt inlägg!

Shit vad seriöst och snyggt presenterat!

Du måste registrera dig som lojägare, kolla med Lst. Kul jag var registrerad/jagade lo för många år sedan. /C

Tack Hipshot, glädjande att höra ? Jag har svårt att låta bli att skruva. Vill veta hur det fungerar. I det här fallet är det lite kluvet när det gäller vapen. Å ena sidan bör man kanske vara försiktig att skruva med sådant man inte har specifik utbildning på. Å andra sidan tror jag mig ha fått en djupare förståelse för vapnet och kanske är lite tryggare i min hantering av bössan därmed. Det jag egentligen tänkte skriva i föregående post som råkade trilla bort var att jag nu har skjutit en del med bössan och är riktigt nöjd. Lite tur har jag dock haft för skränkning och höjd på kolven passar mig perfekt nu när jag kortat av den. Fantastiskt trevlig bössa i all sin enkelhet och avsaknad av finesser. Kul också att ett vapen som är så pass gammalt inte bryr sig om sin ålder nämnvärt och fortsätter skjuta som inget har hänt ?

Läste att årets licensjakt på varg är godkänd. Det skulle vara otroligt intressant om varje jägare och lycklig skytt skulle kunna ta lite blod och hår från varje skjuten varg. Därefter kontaktar man jaktlaget på andra sidan gränsen som DNA-bestämde sina norska skjutna vargar. Det var ju minst sagt intressanta resultat de fick fram. Kanske därav man vägrar att lämna ut de svenska vargarnas DNA. Det är ju lika hemligt som om det skulle röra rikets säkerhet. https://www.vg.no/nyheter/innenriks/i/OpX2dE/dna-rapport-om-norske-ulver-kan-stamme-fra-dyreparker?utm_campaign=bunn&utm_content=deleknapp&utm_medium=social+media&utm_source=facebook

Eller så upptäcker man att det är en själv som är problemet å byter bössa därför... ?

Men du har dom i regel inte kvar tills du hinner upptäcka några fel på dom ? Sorry....

Jackie.... denna varelse!!! Hon är en naturbegåvning helt klart! Jag har backat totalt från henne och jaktliga ting, för att låta lilla frun bonda med henne hårdare. Vet ju hur det blir med husse, jakt & bus osv: matte reducerad till mattant! Så låter dem hållas med annat. Men det blir ju naturligt så att man kör lite grejer när man är ute och grejar, och ALLT vi provar sitter naturligt. Ev kommer jag göra nåt avsteg från ”hands off tänket”: nån promenad med pejlen på, för att se vad som händer....! Hon är fortfarande slank och fin, OCH fullständigt övertygad om att hon är TAX! En labbe som hon tror är tax, i kombination med en 21 kgs explosiv kropp, kan ställa till det, så mycket kan jag säga! Men hon är 100% kärlek, med stooort sömnbehov, vilket oxå leder till mycket mys! Kommer nog några historier/incidenter senare... p.

Scoutguard- kamerorna är fina på det viset att man kan köra dem på 6-volts MC-batterier. Till skillnad från t.ex Uovisions kameror så sitter strömmatningen från MC-batteriet upptill och påverkas ej när man öppnar luckan i botten på kameran - det ger att man kan öppna kameran, stänga av den och därefter byta till nytt fräscht MC-batteri utan att behöva oroa sig för något mickel. Kameran pallar denna operation utan att ändra inställningarna för "skicka bilder". Så kör jag tre Scoutguard- kameror ute i spenaten och ingen av dessa har några AA- batterier i batterifacket. Hade nämligen en kamera som gick åt skogen på grund av att batterierna inuti batterifacket oxiderade och sen läckte vätska som hittade in till moderkortet i kameran med följd att kortet gick åt skogen. Omfattades inte av garantin! Tråkigt i mitt fall eftersom kameran var knappt 6-månader gammal. Fördelen med MC-batteri och extern strömmatning är dessutom att kameran får jämnare och stadigare matning. Upplever att blixten levererar bättre kräm än på AA-batteridrift. Uovisionkamerorna anslöt man matarsladden från batteriet underifrån, genom ett hål i framdelen av kameran. De som har sådana kameror vet då att man måste dra ut matarsladden för att kunna öppna kameran och då bryter man strömmatningen om man inte har AA-batterier i kameran... Dessa kameror var blixtsnabba på att ändra inställningen när strömspänning blev låg, och stängde direkt av sändfunktionen... Förordar extern strömmatning alla dagar i veckan! Säkra dock av för 6-volt, min jaktelev lyckades mata mina båda uovisionkameror med 12-volt från friska välladdade bilbatterier med följd att båda kamerorna grillades... Därav att jag numera har Scoutguard kameror ☺️ /M

Nu har jag fått ihop den igen efter ett par försök och den fungerar som den ska. Kul :-) Har handlat lite vapenvårdsprodukter idag. 5-56 för att tvätta och torka rent, symaskinsolja för att smörja rörliga delar och lite litiumfett till sådant med stor belastning (använda mycket sparsamt). Tidigare ägaren var en lång man varför han hade förlängt kolven. Det visade sig att limningen inte var den beständigaste varför det gick ganska lätt att knacka loss den. Jag är två äpplen hög och nu passar kolven betydligt bättre när den blev ca 20 mm kortare.

Jag hade nog förr fokuserat på att göra rent just slagstiften än allt det andra..... T

Tack Greifelter, min bössa ser på pricken ut som din. Riktigt fint träjobb! Nu har jag pillat lite till och tror mig ha fått isär allt utom slagstiften. Ska göra rent allt, olja in det och försöka montera ihop igen. För säkerhets skull är alla delar uppmärkta med spritpenna var och hur de suttit.

Det styrs helt av skicket, ålder och modell (i synnerhet) är i sammanhanget oväsentligt.... Den är förmodligen såld som en 700, men kan lika hörs vara en 800. Det är liksom ingen skillnad. Det beror på att svenskar är dumma i huvudet och predestinerade att gå under. T - som är mer svartsynt än vanligt i dag....