Leaderboard

Angående kulor- då har den som träffar bäst verkan.

Som att stå på kanten av ett högt stup eller bli avs**en av en bög: Det är egentligen inte så otäckt om man inte tittar ned ?

Asg, det blir säkert bra, jag har ganska mycket hagel ammo, 28 grams Us1 zink hagel, smaka på det som exempel, kommer inte avlossas inom kort. Livet är för kort för att vara nyfiken och det innebär att man provar saker. Då blir det slattar kvar. Så ser jag på saken./C

Släpper hörnflaggan lite nu. Jag och junior åker till Lindesberg i morgon och skjuter en 25 duvors re-entry. Håller man stumt så borde man hinna dit på dom 2 Tim som Steffe tycker en max resa ska ta nu ????

Enkel matematik ger att det snart är dags för "Big 50". Gratulerar (eller beklagar... ?) i förväg!

Samma här på halvproffesionell basis. Fast jag behåller slattarna - de kan funka någon annan gång. Eller duger till nått annat test. Men till min egen jakt är det numera rätt enkelt - en bra US6, en billig US6. Stål: B&P F2 Legend US6. 6XC - Nosler BST 6,5 - Nosler Partition (fan den kulan är guds gåva till .264) 8x57IR - RWS TMR (eller S&B TMR) 9,3 - RWS Classic 375 - RWS Classic /T

Ööööhhhh - det är väl just precis inom väldigt korta håll just den puppan bör skjutas.... Därtill är zink rätt giftigt så sug inte på dem. ? /T

Jag får väl hitta på något vettigt att säga då ?. Tjugo kommentarer... Får nog försöka skriva lite oftare om jag ska få läsa det där receptet i år. Bakade pizza idag och är inne på dag två på ny vetesurdeg och en på råg. Får se hur de tar sig. De förra dog då de blev försakade under flytt.

Tusen tack för alla tips och råd! Särskilt tack till Broder Tuck för ett så långt och informativt svar! Jag har faktiskt haft framgång sedan senast eftersom jag har fixat lite. Först har jag flyttat tillbaka kikarsiktet några centimeter eftersom det satt alldeles för långt fram. Jag fick liksom trycka fram huvudet för att få full bild i siktet. Sedan så har jag satt på en kolvkamsförhöjare och en recoil pad / strumpa, båda av märket BearTooth. I dag var jag ute och provade att skjuta och jag märkte stor förbättring! Med Norma Jaktmatch HP 6,5g kände jag mycket lite i axeln. Med Norma Oryg 10.1g så känns det i axeln men inget större problem, kul! Tror nu, precis som Broder Tuck var inne på, att det som egentligen gör att det känns lite besvärligt att skjuta är att bössan kastar upp / reser sig / lever lite loppan ihop med smällen. Men det känns ändå som ett mycket mindre besvär än att man får ont i axeln. Sedan så skjuter jag med bössan i ett skjutstöd som står på ett bord (obs bordet på bilden är inte bordet i berättelsen ). Tror inte det är optimala skjutställningen så sett. Men som sagt, helnöjd med min "Nya" kolv!!! Jag har också provat att inte trycka bössan stenhårt mot axeln utan lite softare och det verkar också hjälpa till.

Kulor plockade från djur, 250gr north fork. Svårt att hitta en bättre kula i 9,3.

Har en film hemma från River Cottage som heter Pig in a day, är från när de har en styckare där och kapar ner en tam gris. rätt bra. Ska se om jag hittar den när jag kommer hem...

Egentligen är de flesta råd redan på pränt i denna tråden. Sen att man inte kan (läs bör) vara rekylrädd/skottberörd eller vad man vill kalla med en 6,5 hjälper knappast den som har problemet om x antal skriver att det inte är ett problem. Det är ju bara åka till närmsta älgbana under säsong så inser man att det är verkligheten för många. I ärlighetens namn så tror jag att väldigt många har provat av att vara skottberörda vid något tillfälle. Givetvis är det fråga om handhavande, vana och teknik. En bra övning som gammal och luttrad för att försöka komma ihåg lite bättre hur det var när man själv var ny och grön på jakt och skytte är att prova skjuta från fel axel. Provat skjuta lerduvor från fel axel vid ett par tillfällen, kändes sjukt avigt och jädrar vad bössan sparkade! Träffade bättre än jag trott från fel axel (givetvis inte samma resultat som om jag skjutit med rätt axel men ändå) men så hade vi bara en slö fjäderkastare vid tillfällena. Men jag skulle aldrig klarat av skjuta samma antal skott som vanligt pga rekylen trots att det var samma vapen och samma patroner som vanligt, hade bara vänt shimset till kolven så den blev skränkt åt andra hållet. Om jag vore TS skulle jag antingen montera kikarsikte på kombin och jaga med den. Alternativt fixa till originalkolven (eller byta ut den) på 6,5 och montera mjukare bakkappa kanske även en ljuddämpare. Men du kommer inte undan vare sig övningsskyttet eller hörselskydd vid jakt. Tycker man rekylen är jobbig måste man börja med klenare vapen. Luftvapen, 22 osv. Behöver ju inte dra iväg mängder med skott första tillfällena. Vid inskjutning kan man ha ett rekylskydd under jackan eller tröjan. Var sitter sömmarna på kläderna? Har en jacka med löstagbara ärmar som har dragkedja just där kolven ligger mot, har skjutit i den men det är klart bekvämare utan. Jag använder alltid både öronproppar och tjocka hörselkåpor vid övningsskytte. Har peltor optima 3 de gånger jag har passiva kåpor och Howard leight Impact pro de gånger jag måste hålla koll på omgivningen vid övningsskyttet. På så vis upplever jag att jag blir mindre trött efteråt och skjuter bättre vid längre pass. Tror att det är minst lika vanligt att man är rädd för själva smällen som för rekylen. Många drar dessutom kolven onödigt hårt mot axeln så man har redan komprimerad stället där man tar upp rekylen. Något som jag själv blev medveten om då jag provsköt hagelpatroner genom kronografen. Tyckte den sparkade ovanligt mycket så jag funderade vad jag gjorde. När jag kom underfund om att jag drog kolven hårt mot axeln och spände mig så var det bara att slappna av och hålla i den som brukligt vid hagelskytte. Det var en insikt som gjorde stor skillnad sen när jag skulle skjuta med min 416 studsare, visst den sparkar fortfarande men det är hanterbart om man är fräsch i kroppen. Var väl Elmer Keith som myntade uttrycket. Recoil- relax and enjoy. Efter skyttet så stretchar jag alltid bröstmuskulaturen så jag slipper bli lika spänd. Märks stor skillnad med stretchingen om jag skjuter några dagar i följd. Det som i vanliga fall inte är problemmässigt kan vara det om man är spänd i musklerna.

Litet sidospår för luftgevär. Om man har robotklippare och en passande tomt så kan man sätta en tavelhållare av ståltråd eller liknande på den. Sen fäster man valfri måltavla och vips så får man rörligt mål med "irrationellt" rörelsemönster, dessutom behöver man ingen assistent för att köra fordonet.

Blev kebabtallrik som vi fixade ihop hemma igår. Järsvö kebab, sallad, hackad rödlök, friterade pommes och Rydbergs Vita kebabsås. ? = Matkoma. Inte så mycket matlagning riktigt men jäkligt gott ändå!

Vi testade med en stor radiostyrd bil, en sån som mindre barn kan åka i. Det funkade men kvalitén på kinajunkbilen gjorde att vi la ner det.

Blev tvungen att smaka av min gravsaltning. Proppade i mig säkerligen 1000 blivande gäddor på macka ikväll. Jag är barnsligt förtjust i rom och för att undvika missförstånd så är det inte den flytande varianten på flaska och ej heller staden. ?

Tror knappast någon yngre vill lära sig av våra misstag, dom har fullt upp med att göra sina egna. /L

Sätt en 1,5-6x42 på din kombi och använd den när du jagar rådjur. Jag brukar ställa in min 7mm-08 och ta drillingen så snart det blir september, man kan skörda både harar och rovvilt med en hagelskur när man smyger av smååkrar och gärdsgårdskanter.

Jo jag råkade hitta igen den här tråden då stortummen slant på mobifånen. Men det lät lite för mycket och krävde en liten förklaring. Men jag förstår helt klart känslan man får när läget är kritiskt och man blir mött med förakt av dem som svurit en ed att hjälpa.

Nu ska vi inte vara sådana, det kan nog vara vanligare än man tror med att folk har obehag av knall/rekyl. Jag har själv vandrat den vägen på grund av dumhet. Började min jaktliga bana med ärvd 9.3x62 med krokig/dålig kolv och stenhård bakkappa som förstabössa som mörade upp axeln rejält i samband med inskjutning av ett med trackingen trilskandes kikarsikte, blåmärket rann från axen via insida arm ända ner till armbågen efteråt. Detta lider jag av ännu, mycket träning med 22lr har hjälpt, 6.5x55 funkar bra och även stående med 9.3 och 15grams hyffsat med ny vettig kolv men bänkskytte med 9.3 gör att man börjar blinka och göra grimaser i skottet igen och får börja på ruta 1, hjärnan minns väl fortfarande att det kan bli obehagligt när det smäller. Så 6.5x55, ljuddämp med bra kolv och bakkappa tror jag nog är lösningen som skulle göra att nästan samtliga skulle kunna känna sig bekväma med en klass1 som ju även klarar klass2 jakten med bravur. Så till TS, byt kolven på bössskrället i den 6.5 som du har. Hade det varit jag så hade jag låtit bädda ner den i tex en Hogue, gärna modellen med aluminiumförstärkning om det är möjligt, eller åtmintånde monterat dämpare och en ny mjukare bakkappa på orginalkolven.

Ehhhh, till en halv sju????? I så fall sälj skiten asap och köp ett luftgevär..... /T

Ahh du är uppenbart djupt religiös, all kritik avfärdas med att den som kritiserar inte är troende. Då avslutar vi här, i alla fall jag. Ha en fin kväll.

2-7*33 är alldeles utmärkt för dagjakt, har du koll på dina grejer skjuter du lätt rådjur på 200 meter, det kommer inte att vara optiken som begränsar dig på jaktliga avstånd så länge du har ljus nog. Jag har en äldre motsvarande, jag kan egentligen inte de nyare leupoldserierna men åtminstone förr så var en leupold i detta prissegment så billigt man kan komma undan och fortfarande ha mekaniskt stabila grejer.

Rolig tråd som bör återupplivas! När jag dessutom är nybliven jägare som för bara några timmar sedan fällde mitt första vore det väl inte så dumt att berätta om min upplevelse Lite bakgrund då. Började läsa i september, tog teorin i nov-dec någon gång och sköt upp i slutet av feb. Fick hem mina licenser i tisdags och hämtade bössorna i onsdags. Så ni kanske kan tänka er hur sugen jag var på att komma iväg till skjutbanan idag och testa mina nya bössor. Dock kom det en liten förkylning och satte käppar i hjulet. Så jag ligger i soffan, kikar på jakt är jakt och grämer mig över att jag är lite sjuk medans sambon är ute och leker med barnen. Då kommer det fram några jägare som är på besök på en lite större jakt några km bort och berättar att de har spårat en räv till ett gryt i en jordkällare på gårdens gamla hustomt. Min sambo säger att de får prata med mig eftersom jag precis blivit färdig med min examen och har kontakter med jaktlaget som har jakträtten på markerna här (vi äger bara hustomten då det är en avstyckad gård). Jag ringer jaktledaren i jaktlaget och kollar om det är grönt att de får avsluta vad som påbörjats och får ett ok. Då frågar den besökande jägaren om jag vill vara med. "Om ni har några 12/70 extra så absolut!" svarar jag då jag inte har hunnit införskaffa någon ammunition än. "Jajamen!" svarar de och räcker mig lite Gyttorp. Vi traskar bort till grytet och de berättar för mig hur det kommer gå till och vad man bör tänka på. Vi placerar oss på jordkällaren och jag som värd och nybliven jägare blir placerad rakt ovanför ingången för att ha bästa möjliga läge. Hunden släpps in och jag slår ihop bössan och känner på säkringen. Hunden springer ut och in några gånger och tanken slår mig, "Tänk om jag glömmer osäkra!" Men några minuter senare händer det! Ut kommer en rävtik och jag lägger an min HVA 310AS, trycker fram säkringen med tummen och klipper av ett skott, den rör sig lite och jag för pekfingret till bakre avtryckaren för att slänga iväg en svärm till. Bryter bössan och får en patron till ifall det skulle komma ut något mer. Men då kommer terriern ut och jag bryter bössan igen. Andas lite och fylls av en herrans massa känslor. Glädje över att man lyckats och gjort rätt samtidigt som man blir lite eftertänksam för att man gjort ingrepp i naturens gång. Vi går fram och tittar på tiken, de lite mer erfarna jägarna går igenom vad man kan kolla efter på rävar för att ålderbestämma o s v. När vi går tillbaka till deras bilar kommer min familj och min 5åriga dotter är nyfiken. Givetvis får hon se räven och vad som hänt, hon tog det bra och har väl förhoppningsvis förståelse för varför pappa har ställt in massa gevär i huset. Så en dag som började kasst utvecklades snart till en rätt häftig dag. Jag har fällt mitt första vilt, allt gick bra och det känns i slutändan riktigt bra! Jag glömde ta någon form av kontaktuppgift till de som var här, men läser ni detta vill jag rikta ett stort tack till er som lugnt och metodiskt invigde mig i en riktigt rolig jaktform!

Några bilder på "fyndet"

Jag skulle gärna byta bort vårbocksjakten om vi skulle slippa cesium i marken, och jag tror att dom flesta jägarna i aktuella områden håller med.

Även jag håller fullständigt med. Sen något som det sällan pratas om, nedärver även bock-killingen från geten vilket gör det hela ännu svårare. Hon kan ju ha gener efter en medaljbock, och föder en liten klen bock ett år som efter en lång och svår vinter, får en klen hornuppsättning, eller så råkar bocken skada basten i mars på tex. taggtråd och får ett helt vanställt horn. Denna unga bock skulle men kunna skjuta bort i maj med argument som liten klen bast-bock men samma bock skulle kanske kunna nå medalj år 4 med gynnsamma förhållanden som näringrik och minneralrik föda. Det är mao. enormt svårt att försöka bedömma bockar. Vill man göra någon nytta för sin rådjurstam och få bockar med kraftiga hornuppsättningar så ska man stödutfodra på vintern, och i synnerhet på vårvintern när den huvudsakliga tillväxten sker av hornen.

https://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande2/artpresentation/daggdjur/radjur/radjursjakt-och-forvaltning/ https://www.skogssverige.se/vilken-avskjutningsmodell-skall-man-anvanda-sig-av-for-att-astadkomma-bockar-med-maximal-hornmassa https://svenskjakt.se/jakt-prylar/jagartips/forskning-visar-battre-att-skjuta-fler-stora-och-farre-sma-rabockar/ Tänk att varje år blir jag överraskad om hur gott horn är och hur många det är som inte skjuter bockar för hunden under hundjakten, och absolut inga fällebockar. Tyvärr hittar jag inte artikeln ifrån Grimsö där de förklarar att det är omöjligt att se arv och anlag på yngre bockar, men vad vet dom?!

Nej, dom ska inte finnas i våran landsände! Dom är inte gjorda för att klara långvarig kyla så då finns det ingen anledning för dom att finnas här uppe.

https://www.jaktjournalen.se/sveriges-nordligaste-falthare/