Leaderboard

Som gammal motvalsare köper man flera bössor i samma kaliber men för olika syften. Inte mig pipbytesfirmorna hade som målgrupp tror jag.

Man kan ställa sig upp och jämte bänken, sitta på huk, använda skjutkäpp mm. Finns massa olika sätt och träna mer än i skjutbänk! Ser ju olika ut på olika banor men man borde kunna stå rakt framför skjutbänken om inga andra möjligheter finns!

Ett inlägg som pekar på två grundläggande fel i huvudena på den svenska jägarkåren..... Det ÄR rövtråkigt att mala skott i skottstolen, därtill ger det absolut inte ett skit sett till skjutförmågan väl man lämnat bänken. Men lik förbannat är det där folk envisas med att vara i tron att det är där man måste göra treklöver för att bli duktig. Asså - en retarderad apa kan skjuta träffbilder som ligger exakt på vad vaoen/ammunition kan leverera. Men det lik förbannat där man ligger i jordklotet konstigaste skjutställning och klipper av skotten med avfyrningar som är så katastrofala att det inte kan beskrivas med ord på svenska. Sen går man in tillälgbanan med treklövrarna i minnet och rycker ut skotten utanför älgen..... Men bössan skjuter ju treklövrarna, så då blir man ledsen och försöker hitta en lösning. Vilket blir: det är rekylen fel! Och sedan berättar man för alla sina djupa insikter i ämnet i det att man rusar och köper en dämpare. För man kan ju inte köpa en grundläggande skjutteknik.... Skjutbänken är till för kontroll av vapnet och siktet samt inskjutning. INGET ANNAT! /T

Härom veckan vart det säljakt. En heldag i Bohuslän. Vi for ut vid 8-tiden på ett kav lugnt västerhav. Efter trekvart kom vi till första platsen där jag sattes i land på en kobbe, halvannan timme senare tittade en säl upp bortom bojen. Hållet var drygt men min spotter uppmanade mig att skjuta ändå. Close but no cigar. Nära men ändock bom, kände att 150-180 på ett sälhuvud med min fasta 6-a kanske var väl optimistiskt. Vi fortsatte. En ny kobbe. Såg säl men ingen som var intresserad nog av oss så vi flyttade vidare. Där dök det upp en säl till, och ännu en bom på lite för långt håll, närmare 200 m. Sådant gör ju att man börjar förlora tron på sig själv. Enda positiva är att det är lätt att se bomskott i vatten.... Nåja. Vi fortsatte nedåt i kustbandet och passerade stugan hustrun äger med sina systrar. Efter en stund såg vi en säl ligga på en sten bredvid några kobbar där vi hade jakträtt. Vi smög fram med båten och jag gled iland. Kravlade i måsskiten för att komma i läge bara för att konstatera att sälen dolds av en annan kobbe. Kravlade bakåt och postade om några meter åt vänster. Nu hade jag rent håll och frågan dök upp i huvudet. Skulle jag satsa på ett huudskott eller något annat? Med v-max finns det alternativ. Jag bestämde mig för "stickhålet" i halsgropen. Kände att det fanns lite felmarginal där eftersom sälen låg så fint på sidan. Kramade in avtryckaren och sälen stelnade till, rullade sakta sakta ett halvt varv bakåt och gled av stenen. Där blev den liggande. Jag klev i båten och vi åkte och hämtade sälen, en årsunge från i våras. Vi for fram till en annan kobbe intill för att sträcka lite på benen och vänta ut ytterligare sälar. Efter lite samkväm dök det mycket riktigt upp en säl en bit bort. Jag lade mig till rätta och kramade åter avtryckaren efter att ha hittat sälen i hårkorset. Inget plask denna gång, sälen stendog och vattnet färgades raskt rött. Full gas och båtföraren for till skottplatsen. Sökte runt med kroken men sälen hade sjunkit. Detta precis där strömmen är som starkast och djupet tog vid, ekolodet sade 12 m och snabbt djupnande. Vi lämnade den åt krabborna och nöjde oss med den andra. Därefter kaffe och hemfärd. Dagens lärdom 1: jag behöver lite bättre förstoring än min (iofs väldigt trevliga och skarpa) fasta 6-a (Zeiss, 80-talare). Dagens lärdom 2: Det är svårt med mål i dyningar. Dagens lärdom 3: säljakt är väldigt roligt.

Jägareförbundet har lagt ut några klipp på Youtube med instruktören Ted Lagrelius som jag anser lär ut bra grunder till nyblivna jägare. Kika på dom klippen för att hitta bekväm skjutställning och rätt anlägg. Har man inte tillgång till skjutbana att öva på går det bra att torrklicka med vilket modernt vapen som helst såvida det inte är kantantänt... (nästan) Det är verkligen pisstråkigt att torrträna men det kostar verkligen ingenting. Gör man alla moment från att lyfta bössan till axeln och ända fram till repetering av densamma några tiotals ggr varje dag så är det långt mycket bättre än ingen träning alla... och man behöver inte ens fundera över ljuddämparens vara eller inte vara... Klicka på dom tre strecken i bild med en liten triangel för att välja film.

Absolut! Dom måste visa vad dom går för så att dom får en spark upp i herakin.?? Ju dummare dom är ju högre upp blir dom sparkade.

Det är väl inte fel att rekommendera dämpare till nya jägare men då under devisen att det kan göra skyttet lite bekvämare och underlätta/uppmuntra till mer träning snarare än att dämparen i sig gör dem till bättre skyttar. För som med så mycket annat här i livet så finns det väldigt få genvägar och de som finns är i princip bara tillämpliga för de som redan uppnått tillräcklig kompetens. Sen de som menar att det är svårt att få till träningstillfällen är mitt tips att kontakta era lokala skytteklubbar. Allt ifrån luftgevärsskytte till PRS är utmärkta träningsformer och där jag huserar är det mer missnöjda miner över att det är så få som vill bli medlemmar och börja med skytte än tvärtom.

Låter det vara okommenterat om man skjuter bättre eller sämre med dämp men jag menar att man tveklöst jagar bättre med dämpare förutsatt att man skiter i kåpor. Inget att fippla med innan skott och man får mycket bättre uppfattning om andras och sitt eget ljud. Stort plus också att man hör om kulan träffar viltet.

Jo, det var ju liksom det som var poängen...att man inte kan köpa sig ifrån dålig skjutteknik och att utrustning i form av bössor med hög egenprecision och ljuddämpare inte heller kompenserar för det.

Exakt! Om du inte kan skjuta så kan du inte skjuta med en dämpare heller.... Kan du däremot skjuta kan en dämpare i vissa fall hjälpa dig att skjuta bättre. Men det är nu precis allt annat än samma sak. Jo, i det kan vi väl enas. För jag kan faktiskt inte rå för att du har fullkomligt fel..... /T

Jag anser det vara rätt att rekommendera dämpare till alla, oavsett nivå på skyttet, pga buller. Ett förbud mot mynningsbromsar känns som rätt väg att gå i min värld. Tycker din jämförelse med automatkörkort haltar, det är snarare som att bara ta hagelexamen iom att det innebär begränsningar. Jag tycker inte dämp eller inte har med saken att göra, är inte grundproblemet att det rent ut sagt är f-bannat tråkigt totalt sett att öva kulskytte och därför nerprioriteras av flertalet jägare? När dessutom de flesta bänkar ute på våra banor inte inbjuder till en bra naturlig ställning för rekylupptagning kan enkel mängdträning bli något obehagligt vilket leder till ännu mindre övning? /Markus

Intressant och jag får nog lov att hålla med. Jag klarar mig utan dämpare. Angående skjututbildning. Jag tycker att intensivkurserna och nivån på Jägarexamen borde skärpas till. Jägarexamen borde vara mer krävande och inte gå att göra på ett veckoslut. Är förbunden så desperata efter nya medlemar? Det är en del på skjutbanan som tagit jägarexamen för vapnen och förefaller helt ointresserade av jakt... Jag vet om examinatorer som påstår att eleverna klarat teoriproven trots att eleverna i andra situationer behövt tolk för enklare samtal......tjenare...

Tycker att ljuddämpare är bra. Även om jag aldrig haft problem med rekylen så skjuter jag bättre med dämpare på. Räcker som argument egentligen. Det är heller ingen nackdel att ligga kvar på målet i skottet eller att slippa bli bländad av mynningsflamman när bocken står framför dig i skymningen. Men mina misshandlade öron tyckte det var så skönt när den värsta knallen försvinner att det numera sitter en dämpare på alla mina kulgevär, även på 22lr. Ett automatkörkort begränsar dig till att köra automatbilar, men bara för att du skruvar på en dämpare får du ju skjuta utan också. Så ja, jag har rekommenderat dämpare åt mina barn.

Kul tråd! Men jag är nog med defransson.. hajjar egentligen inte argumenten emot? Jo visst finns det.. sätta pipan till ngn riktigt smäcker rejält vacker pang av bättre snitt i en svarv och gänga på en thermos i fram.... det känns knepigt.. Skyttet blir bättre, bara där är man i mål egentligen. Visst man kan utveckla ett hat gentemot sig själv och likt exabit skjuta med 35 mm pjäser som om det vore 22 lr men alla är inte som honom och orka ösa iväg den mängd plugg för att lära sig hantera rekylen? Fatta hur många timmar vid laddbäcken, blotta tanken får mej att må fysiskt illa.. Jag gillar rekyl med.. när jag skjuter hagel, där spelar det mindre roll, men vid kulskytte och speciellt där det är noga så noway never. Sen.. sittandes tex i rävkojan så är det rätt skönt att slippa hörselskydd. Vidare så är det väldigt skönt att veta att man kan skjuta hur som utan att väcka/störa folk om nätterna. Gillar det. Pro Dämp!

Har själv några olika Take Down och kan bara hålla med... Smidigt! Et par bilder... Inte lika fancy som din bild men det går väl att se lite i alla fall... Den första i .25-35 WCF och den andra i .30WCF, båda med Lyman tang sikte och "double set triggers"...

Unghundsjakt ? Poppe gjorde bort sig i måndags.... han drog iväg med en kronhjort och när det var dags att lägga av dök han på en skogsväg som han började följa. Hundhjärna: "sist jag gick på en väg kom jag fram till husse". Sedan kom han till en korsning, han tog vänster. Ny korsning, han tog vänster. En korsning TILL, han tog vänster... sedan framme vid en återvänds"gränd" där han helt enkelt satte sig för att vänta... Men den gick jag inte på . Sådant beteende belönas INTE med taxiresa. Efter ett tag började han ringa efter sina utgångsspår men han trasslade till det för sig, det var MYCKET trampande fram och tillbaka där. Jag lät honom lida ett par timmar knappt, åkte sedan iväg och lockade in honom med horn från 800 meter. Han kom som indragen på ett snöre. Tisdags... ut i skogen igen. Spännande att se om han lärt sig något om disciplin i återgångarna. Jajjemen. Tre MÄKTIGA drev på kron, gris och rå. Stolpe ut på alla tyvärr (det sista på det mest osannolika sätt, det sista drevet gick förbi ett pass där skytten övergett post efter rapporter om att folk visade ett otrevligt stort intresse för hans parkerade bil). Nåja... Drevtider 27, 34, 37 minuter. Snitthastighet på dreven knappt 10 km/h, den här killen är spårnoga. Kraftfullt drev som inte går så fort! Hörbarhet 1500 meter på skallet i tisdags, cirka 60 skall per minut vid upptag och 30-40 under pågående drev. Eftersom dreven inte var spikraka kom han cirka 1,5-2 km bort innan han kommer på att "åh fan, jag är ju en wachtel... jag ska ju jaga med förarkontakt". Återgång i egna spår (OK, han genade på ett ställe)... men jag hjälpte honom på traven i återgångarna med uppmuntrande hornstötar och pip i pejlhalsbandet. Riktigt roligt detta: det var ungefär samma hastighet vid återgång som vid drev, nu börjar den här killen verkligen VILJA samarbeta med husse. Det ska bli roligt att se hur han utvecklas med drevtiderna. Idag tycker jag att han verkar KRYMPA drevtiderna, han har fått större beslutsamhet i sina återgångar. Det är inget promenerande tillbaka, han vill tillbaka till husse. Vi får hoppas att det fortsätter. Hur som helst, jag är SÅ nöjd med honom så här långt. Det här är en hårt arbetande hund. En skogshund. Det är inte någon liten rådjursskrämma ? som man föser av en åkerö med. Jag törs lova att han jagar under ALLA förutsättningar. Mycket vilja och beslutsamhet i den jycken. En del kanske tycker att drevtiderna är för långa för småmarker, men det är ju bara att tänka efter... Om man har ett bra drev i timmen under en jaktdag vill jag påstå att den jaktdagen är en bra jaktdag för samtliga jägare jag känner. Och det är ju passkyttarna som ska stoppa drevet genom att fälla viltet, hur svårt kan det vara? Vad ska man annars ha dem till? ?

Har du fått permis ?