Leaderboard

Det är för mycket rekordtänk bland många: Det ska ligga 87 grisar och lite hjortar på Lit de Parade för att det ska ha varit en bra jakt. Medaljgrisar ska det vara också- och guldmedalj horn på hjortarna för att räknas. Det ska ligga en hög med duvor så stor att man inte kan titta över den och en lika stor hög tomhylsor när man är i Argentina: Då har det varit en bra jakt. Det finns ingen längre som kan säga "nu har vi nog" och skjuta vad man behöver. Upplevelsen har ett enormt värde- oavsett trofe' storleken. Då jag var grabb och jag åkte med min far ut på fiskebåten och vi sköt dykänder sköt vi vad vi behövde. På detta vis var det änder till oss längre fram. Jag minns aldrig gubbarna sa att "dom skulle ut och jaga"- dom sa, när vädret var rätt: Jag tror jag åker ut och skjuter en rätt fågel. Nya människor kom till på den lilla ön: Fint folk, folk "ovrefra" (riksdanskar) och direktörer. Första dagen dykänderna var lovliga var dom ute och sköt 50 stycken vardera- viket resulterade i att fåglarna var vettskrämda och inte gick att komma inom skotthåll på hela resten av säsongen. Karl Peter kunde inte längre segla ut med hanabössan i hans lilla båt och "skjuta en rätt fågel". Det var ingen som tyckte att "dom hade nog" trots att alla vet köttet håller sig bättre fäskt ute på sjön än hängande i bakbenet i en gren på päronträdet. När vi fiskade torsk med spö på kusten (morsan kunde säga att "hon kunde behöva lite torskfile'er till maten")då tog vi vad vi behövde, fikade och cyklade hem. Nu går det inte längre att få torsk på kusten. Men att "ta vad man behöver" utan att tänka på att "om inte vi skjuter rådjuren skjuter dom andra köttsnåla djävlar därinne dom säkert" gör livet enklare för mig. När jag behöver ett rådjur ska jag skjuta ett, men just nu behöver jag det inte.

Hej Jag heter Fredrik Jerner och bor i sydost vid Smålandskusten. För mig som naturnörd är jakt och fågelskådning lika intressant. Jag jagar sjöfågel och skogshöns med både tubkikaren och hagelbockarna från B. Rizzini. Just sjöfågeljakten är det som engagerar mig mest sedan många år men även skogsfågeljakt tar jag mig tid till. Som många här i sydost ägnar jag mig regelbundet åt vakjakt på vildsvin året runt. Labrador är hundrasen för mig, "a dog under the gun". Så signaturen Sjöfågeljägare har dubbel innebörd för mig. Väl mött !

Min första rådjursjakt med en gammal sbs slutade med ett par sura kommentarer ?. Jag avstod att skjuta på ett kid som stod med bogen snett ifrån mig + plus att det kändes lite för långt. (När jag stegade sen var det ca 35 m)... När jag sa att jag inte sköt så fälldes kommentaren; jamen ibland får man chansa ? Ju mer jag jagar ju mer respekt får jag för min egen förmåga, för viltet å det sammanhang som naturen är. Sen ska jag villigt erkänna att jag gärna pillar ner 30+ änder,duvor, fasaner om förhållandena tillåter men inte nödvändigtvis. Å då ska det inte vara 15m bulländer utan bra fågel där jag blir utmanad. Sen kan jag bli precis lika taggad när jag fäller en and lr morkulla för egen hund. Men som tidigare sagts ska man fälla ett vilt om man känner att man behöver. Men då ska det oxå tas om hand... M

Tyvärr tror jag inte riktigt man generalisera detta till nya "snabbkurs-jägare". Här hemikring är det inte ovanligt att det gamla gardet skjuter allt som rör sig med minimalt intresse för förvaltning/viltvård ? Jag är inte uppvuxen med jakten i familjen men intresset har kommit med åren men funnits där den barnsben. Tom såpass att jag livnär mig till viss del på det nuförtiden. Däremot har jag hittat mina mentorer kring jakten och håller fast vid vissa visdomar. Precis på samma sätt som @dansken säger; man tar det man behöver

Välkommen hit. Om du behöver hjälp med något låter viss moderator sig gärna mutas med en ejdermiddag ?

Så länge jakten bedrivs på vilt enligt jakttabellen kan det vara bra att komma ihåg att vi gör nytta för lantbruket, skogsbruket samt flera näringar och det är även många privatpersoner som ser nyttan med det vi kallar jakt. Att sen vissa djur får oss att se bambi, stampe och alla andra fabliska djur framför oss ibland kan vi nog inte komma ifrån så länge vi är sunt tänkande människor.

Är vi på JAKTsidan eller vad är detta? Jag kan absolut relatera till oviljan att skjuta - har varit där många gånger. Slutade t.o.m. jaga ett tag då jag blev övertygad om att det är fel att ta ett annat liv (då är man riktigt illa ute...). Det är klart att det är mer eller mindre meningslöst rent logiskt att skjuta vilt eftersom vi kan köpa mat i affären Men betänk två enkla faktum: 1. Du är predator och i toppen på näringskedjan. Att människans hjärna utvecklades snabbare en gång i tiden berodde på att vi började äta animaliskt protein. 2. Du kan inte uttala dig om jakt på ett vettigt sätt om du inte skjutit ett eller helst flera vilt. Det som driver mig till viss del är det faktum att jag får en adrenalinkick av att skjuta eller ett påslag innan skottet eller strax efteråt. ALLT vi människor gör som är bra för vår överlevnad ger oss sköna känslor. Det är så vi är skapta. Sex, god fet mat.... jakt. Med andra ord VET JAG INSTINKTIVT att jakt är något som sitter medfött i min hjärna, oavsett om jag vill eller inte. Detta är svårt att förmedla till jaktmotståndare. Men då borde de också vara sexmotståndare, eller matmotståndare. Samma sak. Aktat ovanstående har du en förbannad skyldighet att jaga. Nästan Sen skall man ha stor respekt för viltet och att ta ett liv. Men prova att skjuta nåt annat än ett "gulligt" kid till att börja med.

Be vederbörande dra åt helvete och be honom att kontakta mig (du får mitt nr via pm) så ska jag förklara ett och annat för den muppfan!

Gällde rådjur hos oss för några år sedan, så vi införde den som skjuter tar det, om det inte är överenskommet innan om annan lösning. //Danielj

Om jag, Gud förbjude, skulle räkna ihop vad mina hobbies kostar på ett år så är det inte jaktammunitionen som kommer sänka skeppet. Jag spenderar nog mer pengar på kaffet jag kokar ute på en höst/vinter än på jaktskott. (övningsammunition är en annan sak, det är betydligt mer) Man behöver aldrig ångra att man låtit bli att skjuta sa min jägarexamenslärare och det hade han rätt i! Sen argumentet man får höra att det är onödigt jaga för att det går köpa mat i affären är dåligt tycker jag! Om jag vore ett djur ödesbestämt att sluta som människoföda så valde jag att gå fri fram till det plötsligt small en höstdag hellre än att stressgödas till slaktvikt i en ofta utländsk köttfabrik!

Detta är rätt intressant faktiskt. Jag har märkt att jag har någon egen personlig regel att inte skjuta direkt kiddar innan december. Släpper mer eller mindre alltid smaldjur/getter överlag, om det inte uttryckligen ska skjutas. Kiddar skjuter jag helst i januari, ganska stor skillnad i storlek på dom då jämfört med oktober.

En gammal kamrat som är borta nu födde upp änder på en större gård. Han och en annan kompis var ute och mata och pyssla om dom varje dag. Sen släpptes dom ut i kanalen för att växa till sig, och när det skulle jagas och Stig och hans kompis smög ut i pråmen kom änderna som räcerbåtar på vattnet rakt över till dom för att få mat. "Dom var ju för fan inget roliga att skjuta på, och dom skulle säkert inte vara goda att äta heller" så dom delade smörgåsarna med änderna och åkte hem igen. Jag vet inte om ni kan föreställa er hur mycket rävvalpar som leker liknar röda Cattledogvalpar? Dessutom tycker jag man ska ha "behov" utav det man skjuter.. hur ofta har man inte hört: ta haren du... nej jag vill inte ha den, ta den du.. I stället för att man ska slå ihjäl något man inte behöver kan räven lika gärna ha den... Mvh Dansken- som för övrigt är mycket förtjust i hargryta ?

Jag kan tycka att när man har dom där enkla lägena, det är då man hinner med att börja fundera. "Behöver jag verkligen mer kött i frysen", "orkar/hinner jag stå och ta ur", "behöver jag verkligen skjuta". och om man har RIKTIGT gott om tid "hur slog den här ammunitionen i bössan egentligen", "är det rätt kulval jag har gjort", "stängde jag av spisen" osv... Att bara vara intresserad av vapen och skytte är inte fel det heller, eller så har du bara inte hittat din jaktform. Att skjuta rådjurskid är inget som jag tycker om heller. Kanske är det för att jag föder upp tamgetter och dom är för lika killingarna, men jag brukar göra som du. Titta på dom och njuta av stunden lite. Det är inte fel det heller. /P

Den där är ju ren! Inge barr,blod,kottar eller ekorrar!

Nu bara skruva fast den färdig på en gammal sköld jag hittade, tyvärr var det en liten spricka i skölden. Tycker nästan det ser bätter ut med en mörk sköld bakom det vita pannbenet.

Tack! Jag har länge varit med i grannkanalen men det verkar som trevligare upplägg här. Jag jagar fågel tills isen tvingar mig att veva upp båten. Hoppas kunna jaga hela januari men ibland lir det ju is en bit efter Jul. Är det milt får båten vara i januari ut. Kan vara riktigt bra med knipor i januari. I augusti-september jagar jag gräsänder mest och bläsänder på Runnö, en stor ö söder om Oskarshamn. Oktober lite blandat, drar mig in till andra ställen i innerskärgården då, knipa/vigg kommer en bit fram i oktober och de tar sedan över mer i nov-dec. Vår skärgård är "kort", ca 1-3 km från fastland till yttersta skären. Hur jagas det i Stockholms skärgård?

Kan bara hålla med om det, jag har inte jakten i familjen och är en av dessa "snabbkurs-jägare"... Tycker oftast det är det gamla gardet som slänger sig med fraser som "vafan sköt du inte för" osv... Ska jag skjuta på något så ska det kännas rätt, och jag tänker inte skjuta något bara för att

Snarare katastrof Dansken!

Words!! Ja, tyvärr känns det som att vi tappat bort detta. Jag får känslan att många nya som tagit jägarexamen OCH som inte är uppväxta med jakten (jag drar inte alla över en kant men övervägande delen) har tyvärr inte detta med sig i grunden. Man har tagit en snabb kurs, man vill ut och jaga. Men vad är egentligen jakt? Jag ser det som viltvård, man plockar räntan för att ha lite mat i frysen och kapital kvar inför nästa vinter.

Näriga pensionärer

Vad gäller frågan jakt/inte jakt ur ett större perspektiv kan man kika på denna ? https://www.netflix.com/title/81292225?s=a&trkid=13747225&t=cp Den är en smula amerikansk man fångar mycket av vad jakt handlar om. M

När det kommer olovliga djur eller djur som jag inte vill/ska skjuta så brukar jag kolla hur mycket störning de tål och kolla hur många lägen man få på passet. När det gäller älg t.ex så visar det sig ganska ofta att man får måååånga lägen på ostört vilt. Så det är ju något att ta lärdom av till de "skarpa" lägena. Sen är det ju ett kvitto på att man beter sig rätt att man får ostörda djur i pass! //Danielj

Ju äldre man bli desto mer trögtryckt blir man tycker jag.

Jag trivs väldigt bra ute i skogen med en bössa, men bara för det så skjuter jag inte alla jaktbara djur jag ser

Nu nämnde jag inte dig vid namn men det är ju bra att du tar åt dig ändå Jag vill också gärna se saker ur ingenjörsperspektiv, men terminalballistik är tillräckligt subjektivt för att det inte ska fungera att tänka så hela vägen fram. Sen kan kan tycka att det är fel och att folk är "idioter" etc men jag föredrar personligen att vara något av en agnostiker i dessa sammanhang; att förundras över människors många olika sätt att uppfatta och förmedla saker snarare än att idiotförklara dem. Jag har mer problem med folk som idiotförklarar än själva "idioterna" om jag ska vara ärlig. Arrogans är ingen eftersträvansvärd egenskap på något sätt.

Det ska kännas rätt när man avlossar skott mot en levande varelse... det är inte svårt att fälla djur. Jag skulle nog vilja påstå att man är en god jägare när man väljer att inte skjuta...

Förmågan stt kunna njuta av djuren i kikare utan att känna dig tvungen att skjuta gör dig inte till sämre jägare. Tvärtom.

Bara för att man tillskrivit sig epitetet jägare innebär ju inte det att man måste skjuta bara för att man kan ? Jag också komma på mig själv med att nöja mig med att titta på viltet, för å sen komma på att man har ju bössan med sig. Sen har jag inga problem med å klappa på en smäll heller när tillfälle uppstår. Men man ska göra det som känns bäst för egen del ?

Tror inställningsproblem kan alla drabbas av. Har själv inte haft några problem med Labradarn från dag ett men har bekanta som spottat och fräst när de försökte få igång Magnetospeeden. Men så är jag ju en sån som börjar med att läsa instruktionerna också...

Han är tyvärr inte den enda. Detta resonemanget förs av alltför många tillsammans med "skjut alla du kan - de bara ökar och ökar". Etik och sunt förnuft har på många håll försvunnit totalt gällande vildsvinen då de målas upp som minidjävular med betar. Fruktansvärt tragiskt men vi har delvis oss själva att skylla. Det har skapats en bild av explosionsartad ökning av vildsvinen och alldeles för dålig avskjutning genom delvis bristfällig avskjutningsstatistik. Missförstå mig rätt, det jag menar är inte att oetiska jägare skapas av debatten kring explosionsartade ökningar - däremot försvarar idioterna sitt beteende med att masslakt av vildsvinen är enda lösningen. Idioterna dunkar varandra i ryggen och till slut har vi fullt av såna här människor i skogarna.

Tänk va kul om man kunde säga att de var ena riktiga undantag, men icke. Språkade med en idiot hos Wollerts i Tierp för ett tag sedan och de sköt hejvilt söderut efter E4:an "skjuter man suggan så springer kultingarna ihjäl sig". Nästan mållös men kontrollerad gick jag drifrån och sa att det skjuts för lite folk i det här landet. Med grispolitiken som förs i landet där grisarna framställs som jordens undergång är det inte undra på att det kryper fram diverse skjutkåta drägg ifrån stenar lite varstans.