Leaderboard

Lite apportbilder från två labbesystrars första jakter. Stor stund för dem.

Jepp. För att hålla över en längre tidsperiod.

En grundläggande förutsättning för bra lagstiftning är att den är teknik neutral. /C

Anekdot- sköt RB56 en del i det militära, vårt värmesikte, stort, klumpigt, kylt med tryckluft och hungrigt på accar, var fenomenalt, kunde urskilja individ på 1500 meter en fin och hågkommen natt. Det är ingen ny teknik, men visst det digitala är nytt./C

Kan vara ett fall av rubriksättning men jag fick inte den signalen, förbundet var ju negativt inställt till att tillåta ”siktena” eller om så med synnerligen begränsad tillämpning, har det skett en svängning, om än så bara orsakad av praktikaliteter och ett närmande av verkligheten så är ju det fantastiskt. /C

Den intervjun jag hörde med Ligne så hade han lärt sig att skilja på bildförstärkande och termiska sikten. Inte som tidigare mellan IR och Termisk. Jag har visserligen jobbat även med termiska sensorer som inte är IR (mmVåg) men normalt sett är det väldigt bakvänt att försöka skilja på IR och Termisk. Detta är bara ytterligare ett talande exempel på att lagstiftare inte skall lägga sig i vilka tekniska lösningar som används. Vill man ha prestande krav så är det helt Ok. Motiverade egenskapskrav är helt Ok. Men att lagstifta om teknik man inte riktigt begriper sig på blir sällan bra. Läs följande artikel om ni vill bli mer konfunderade i begreppsvärlden. https://www.sensortips.com/featured/what-is-the-difference-between-a-thermal-ir-sensor-and-a-quantum-ir-sensor/ Den här kan också vara intressant även om den är gammal. https://irp.fas.org/agency/dod/jason/iird.pdf Jag kan även nämna att jag sett sikten som jobbar med "Chilled not cooled" microbolometrar som ger helt fantastiska bilder. Långt långt mycket bättre än de bildförstärkare som visas upp som "topp of the line" på jaktmässor. Även om siktena givetvis inte går att använda på jaktvapen så vill jag påstå att de termiska sensorerna som satt i gamla Saab HeliTow sikten på åttiotalet piskar det som presenteras som framsteg idag. (Dock kylda svindyra, otympliga osv)

ännu en räv i fällan..

Förklarar en hel del detta...🙄😆

Är det papphylsor så MÅSTE man faktiskt det

Jag får väl konstatera att jag skrivit luddigt. Vad brukar man säga, det luddigt tänkta är det luddigt skrivna. Nu tror jag väl att de flesta förstod vad jag pratade om. På bössan har jag ett sikte som förstärker främst IR-våglängder. För att det ska fungera när det är riktigt mörkt behövs en IR-lampa. Jag har en på 940 nm. Sensorn på siktet filmar i full HD 1920x1080. På de avstånd jag skjuter ser jag tydligt vad det är jag skjuter på. Som spotter har jag en passiv värmekamera. En Pulsar med en sensor på 320x240. Att skjuta med den upplösning är inte något jag skulle välja att göra. Jag hittar däremot vilt med den. Sedan tar jag mig nära, och skjuter om det är lämpligt. Samma låga upplösning (320x240) finns också på värmesikten. Det går att prata sig blå om signalbehandling -- men jag har mycket svårt att se att jag någonsin skulle välja att jaga med den upplösningen. Upplösningen på den här typen av termiska sikten är på väg uppåt. Om du betalar mer så får du bättre sikten. Därmed hoppas jag att de nuvarande problemen är av övergående art. Jag är inte heller positivt inställd till förbud. Jag tycker att dessa hjälpmedel behövs för att kontrollera vildsvinsstammen. De kan vara besvärliga att komma åt på andra sätt, och med mörkersikten kan du skjuta dem ute på åkrarna där de orsakar skada. Det är i alla fall vad jag gör. Åter till ämnet -- jag har inte sett eller skjutit någon jätteliten kulting i höst.

Njae, När jag hörde Ligné så tolkade jag det som att det var utbildningsspåret han var ute efter. Kanske var min tolkning färgad av att jag via kretsen dryga månaden tidigare föreslagit att förbundet skulle ta fram ett utbildningspaket/frågebank (bildbank) och kretsen fått svaret att det redan är uppstartat...

Det rör sig också om teknikutveckling. IR-siktena har idag hög upplösning (ofta HD-kvalitet). Det gäller även de billigaste varianterna. Det gör det relativt lätt att veta vad du skjuter på. De billigare termiska siktena har ofta rätt kass upplösning, vilket gör det svårare att se vad det är du skjuter på. Den Pulsar jag har för att hitta vilt har 320x240 i upplösning. Jag skulle inte vilja använda den som sikte. Jag kommer inte att skaffa ett termiskt sikte med låg upplösning. Jag väntar tills de kommer ner i pris till vad jag vill lägga. Om jag nu alls väljer att skaffa ett. Jag har inte riktigt bestämt mig. Jag vet att det inte finns något för mig intressant alternativ på marknaden idag. De som är bra kostar för mycket. Den kombination jag har av termiskt "spotter" och bildförstärkare med IR fungerar bra för min jakt. Jag tror (och hoppas) att problemen som idag finns försvinner när nya bättre termiska sikten kommer.

På ämnet kan sägas/kommenteras att förbundets utspel om att felskjutningarna har ökat och att dessa sikten borde förbjudas igen är enligt mitt förmenande rätt onyanserat och ogenomtänkt. bortsett från rent praktiska moment som att sikterna är kostsamma och många har investerat betydande i dem och efter en tids användning är särskilt nöjda med möjligheten att jaga mer och bättre så är jag ifrågasättande till påståenden om att antalet felskjutningar har ökat. Att det sker fenomenalt udda, tråkiga och i vissa fall brottsliga felskjutningar är varken nytt eller i sig förvånade, förvånande är förbundets inställning, den svenska linjen är utbildning, ökad etik, övning och ansvarstagande inte förbud. Jag antar att det var en provballong för att testa allmänhetens uppfattning, åsikt, eller jägarkollektivets motstånd och reaktion, iom att det var Ligné som körde fram saken. Så med det sagt öva, öva mycket. Tydligen tecknar aluminiumfolie så pass att det är utmärkt till mål/vital del på måltavla. I frågan om små grisar kan jag konstatera att vargen eller vädret tog alla kultingar i första grisningen här nere, vi ser ett fåtal som är födda senare, de är små, men inte många, mycket färre än för två år sedan. /C

Markkännedom blir ännu viktigare med mörkersikten. Det är nog direkt olämpligt att vandra omkring på "nya" marker mitt i natten med mörkersikte. Jag har också upptäckt att ensamma djur varit på annat avstånd än vad jag trott. Det är lättare att välja rätt djur när det är flera vildsvin i gruppen.

Man övar väl dessutom sällan i mörker lika mycket som i dagsljus.

Värmesikten är underbara och kan hjälpa till med mycket där traditionell optik och bildförstärkare inte duger. Men de är samtidigt väldigt annorlunda på många sätt. Och det är väl det vi ser i samband med flera felskjutningar.

Delar denna tanke. Inte många av vårkullen siktade. Talade med en inbiten harjägare som drar samma slutsats rörande Jösse. /P

Det kanske tar lite tid för folk att vänja sig vid nymodigheter helt enkelt, om man tittar på vissa youtube jägare och vanliga med för den delen är det inte så långt borta från stadskrigaren ovan, det ska vara grejer på huvudet, selar med massa tekniska prylar och antenner osv svarta bössor med dämpare lampor och herrejösseskikare osv osv... Nu får var och en ha det som funkar för dom, det lägger inte jag mig i men jag föredrar det klassiska radion i innefickan och träbössan på axeln😁

Mårdskyddet var ju intressant, men frågan är vad man ska ha Audi:n till. 😀

Höstens älgjakt har varit allt annat än munter för många jaktlag. På sina håll talar jägare om skogar helt tomma på älg. "Det är i det närmaste katastrof", säger jägaren Yvonne Ramstad, 66, i Kainulasjärvi. Jägare i jaktlag i Kiruna kommun, i samebyar, i Tornedalen och vid kusten vittnar om en dyster jakthöst med få älgar. Den negativa trenden är inte ny, älgstammen har minskat under flera år, men många beskriver nu populationen som svagare än på länge. – Det är i det närmaste katastrof. Vi ser varje år hur det minskar, säger Yvonne Ramstad som jagar i både Kainulasjärvi och Jockfall. Hon berättar att hennes jaktlag brukat ha en stationär population av älgar som de kunnat skjuta av och ändå ha djur kvar till nästkommande år. Men i år är det väldigt tydligt att något inte står rätt till. – Man ser hur det har minskat. Vi jagar konstant med tre-fyra hundar som har fungerat väldigt bra men de får söka, söka och söka. I början av jakten fick vi inte upp ett spår, inte en lega – ingenting, säger Yvonne Ramstad. De har sett någon ko med kalv, men de var små. – Jag har jagat i så många år och det är skrämmande att se vad som har hänt här. Vi har i princip inga fjolingar, får väldigt små kalvar och våra avelstjurar finns inte. Fortsätter det så här kan vi sluta jaga. Vi kanske kommer till punkten där vi måste göra ett break på ett eller två år. Men vi får skylla oss själva som lytt skogsbolagen och fortsatt skjuta av, säger hon. Hon påpekar att samarbetet med skogsbolaget som upplåter jakten har fungerat bra och att de som jägare ändå möts av förståelse. Problemet är inte isolerat till deras jaktområde, Yvonne Ramstad har fått liknande rapporter från Tärendö, Anttis med flera. – Vi jägare måste rannsaka oss själva och bestämma oss hur vi ska gå vidare. Det kommer finnas områden som skjuter bra någon vecka, men generellt har vi inte den älgstam som vi borde förvalta och vara rädd om, säger hon. Resultatet av höstens älgobservationer är ännu någon månad bort, men enligt viltkonsulenten Björn Sundgren på Jägareförbundet i Norrbotten ser siffrorna som kommit in hittills ganska mörka ut. Dock med vissa undantag som Kiruna kommun och norra Pajala kommun när det gäller andelen kalvar. – Neråt Tornedalen och resten av länet har det varit riktigt dåligt med kalv i år, faktiskt sämre än den heta sommaren 2018 som tog mycket kalv. Men det har varit en tuff vinter, en sen vår och en periodvis het sommar som gav dåligt bete, säger Björn Sundgren. År 2021 går inte att skriva i sten än, men Björn Sundgren törs ändå slå fast att även de vuxna produktiva älgarna är på nedgång. – Det ser ut att bli en rejäl dipp, men vi har också haft en lång period med relativt hög avskjutning och älgstammen har långsamt gått neråt, säger han. Han ser framför sig att vissa jägare kommer vara långt ifrån att nå avskjutningsmålen och att det i sin tur kommer att leda till kritik från skogsbolagen. – Man har ett ganska hårt tryck från markägarsidan som har skogskador som ligger alldeles för högt på sina ställen. Man har tryckt på att planerna ska fyllas, dels har också den tidiga snön stoppat jakten på framför allt kalv, säger Björn Sundgren. På sätt och vis kan den senaste tidens snöfall ha kommit till älgens undsättning. Smälter den bort igen kan dock framför allt fler kalvar fällas innan jakten avslutas i hela länet sista januari. Ovan odlingsgränsen är den redan över. – Jag tror att vi kommer att ha mycket älgar kvar, men det innebär nog ändå att stammen minskar, säger Björn Sundgren. Så har älgstammen minskat Inför jaktsäsongen finns ungefär 300 000 älgar i Sverige varav ungefär 80 000 fälls, enligt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Sedan ett nytt älgförvaltningssystem infördes 2012 har älgstammen minskat med ungefär 20 procent, enligt Naturvårdsverket. Det beror på att avskjutningen är högre än reproduktionen och älgstammen har minskat tio år i rad. Inte bara i Norrbotten är jägare oroliga för utvecklingen, till exempel uttryckte Jägareförbundet i Jämtland nyligen samma oro för minskad älgstam. Mathias Asplund Artikeln är kopierad från dagens webbupplaga av Norrbottens-Kuriren.

Ja, Storskogsbolagen verka ha bestämt sig. Förhållandevis hög tilldelning på vuxen jämfört med historiskt trots minskande stam, fritt på kalv. Dialogen med jägarna verkar vara av arten "gilla vår plan eller försvinn så ersätter vi er med nya". Inget ska sparas, ingen hänsyn till att vara återhållsam med produktiva Kor eller Kapitala tjurar...skjut, skjut. Klarar man inte avskjutningsmålen inom marken för det finns för lite Älg eller annan anledning så hamnar icke skjutna älgstackarna i en "pott" där det blir huggsexa och High Chaparral-ÄlgJakt på hela området efter ett visst datum....alla inom grundplanen ska omkull oavsett om dom finns i verkligheten eller inte och De köttkåta Älgjägarna springer nästan benen av sig tillsynes utan någon eftertanke om framtidens jakt eller Älgstam för att försöka knipa någon extra "bonus-älg" från grannlagets ej uppnådda tilldelning. Bara in och skjuta på grannmarken för hunden, oavsett om man fått kontakt angående säkerhet med dess jaktledare eller inte, bla, bla.. Länsstyrelsen håller mest käften...undrar varför. Är det girighet som är drivkraften ? Vi hade dubbelt så mycket Älg på 80talet jämfört med i dag, träden som blev betesskadade av den stora stammen är väl det som ska till och skördas nu och bolagen gör många gånger stora vinster trots det och den kurvan ser väl inte ut att vända vad det verkar, de skog som blir betesskadad av dagens relativt låga stam borde klara sig bättre kan man ju tycka...eller har dom förändrat skogsbruket så pass att Älgen inte längre har något val ? Det kommer nog att gå rejält åt helvete med Älgstammen på vissa håll i framtiden känns det som och det är inte utan att man börjar fundera över om man fortsatt vill vara en kugge i denna Älgdräparcirkus. Tvi-Fan.

Skogsbolagens jakt på profit. Vi har absolut inga betesskador på jaktområdet vi förfogar över, men likt förbannat är bilan höjd med diverse subtila hot om att "inga restriktioner får förekomma" "Ingen får stoppa angränsande jaktlag från att passera ... gränser" osv osv annars kan det bli aktuellt med andra jägare på mark.... Eller så gör man som svinen på Sveaskogs område inte långt från vår mark där ett 20-tal älgar sköts av en inflyttad Stockholms jävel och ett lokalt fetto med total avsaknad av etik och moral. Det sköts 14 kor och 8 tjurar i Januari fina duktiga jägare........men det är klart rökeriet i den enes ägo behövde råvaror.