Det verkar vara skralt med partiernas "kärnvärden".
Sossarna skapade friskolan. DVS ett system där föräldrar skulle ha ökad valfrihet för sina barn. Just nu försöker man rödmåla lite genom att tala om förbud på vinster, men principen med valfrihet för alla ligger kvar. Partikamrater och fackföreningsledare åtnjuter fördelar som mer påminner om Orwells jämlika grisar än Erlanders "kamp för den lilla människans rättigheter".
Borg förde en ekonomisk politik som skulle fått Keynes själv att bli avundsjuk. Reinfeldt öppnade våra hjärtan och plånböcker och skapade det största bidragsberoendet i sveriges historia.
Liberalerna är väl på väg att svänga tillbaka samtidigt som de svänger sig ur riksdagen men har åtminstone fram till Sabuni försökt tysta meningsmotståndare och haft svårt att förhålla sig till valresultat.
Åkesson ifrågasätter om SD's rötter verkligen är sprungna ur den Nynazistiska myllan.
Miljöpartiet har dessutom hamnat i gapet på Miljö/Djurrättstalibaner som sätter plakatpolitik framför verkligt miljöarbete.
Så varför skulle C mitt i denna soppa bry sig om Bondeförbundets gamla kärnvärlden med landsbygd, äganderätt, frihet, familj etc.
Det är väl bara kommunisterna man kan säga är någorlunda trogna sina kärnvärden. Men de har å andra sidan strukit K'et så de vill ju inte låtsas om att de är trogna sina kommunistiska rötter.