Leaderboard

Lite kul tråd att läsa mitt i stormen.... Om siktandet eller riktandet i hagelskyttet har man trätits om sedan man kom på konceptet. Frågan är rätt semantisk - i det att vi pratar om en dynamisk förmåga förr än en kontrollerad statisk aktivitet. Och i frågan har vi inget riktigt bra språk. Vi säger en massa saker kors och tvärs utifrån vad just "jag" försöker beskriva "med mina ord". Om vi gör följande lilla distinktion: "Sikta" gör man om man håller blicken fixerad och fokuserad längs ett riktmedel till dess att man lagt den linjen aka siktlinjen på målet som är lite suddigt utanför fokus. Så gör faktisk ganska många som skjuter kula på tavla (precision). Pratar ni med en pistolskytt så kommer ni att höra deras mantra - titta på kornet, titta på kornet, titta på kornet.... För om man inte har fokus på kornet hamnar man fel i siktesskåran och då tappar man siktlinjen. I synnerhet med pistolernas korta visirlinje. Det gäller faktiskt med gevär också om än aningen mindre kinkigt - det vet alla som skjuter med öppna riktmedel (sikte/korn). Fokus på kornet och lite suddigt mål is da shit! "Riktar" eller siktar instinktivt gör man när man med blicken fixerar målet och för in siktlinjen på vapnet i målet i en rörelse, som låter siktlinjen passera målet och dra förbi målet i målets tänkta linje. Dagens bortklemade jägare som inte kan träffa en toalettstol med en bajskorv utan kikarsikte fast de sitter ner på stolen har liksom aldrig någonsin behövt fundera på det här. Kikarsiktet ger oss förmågan att ha fokus på både mål och riktmedel samtidigt. Dessa personer fattar som regel inte frågan ens från början eftersom för dessa är "sikta" och "rikta" exakt samma sak..... Det gör liksom inte diskussionen ett skvatt enklare. De flesta som försökt sig på att spela brännboll - och det har nog de flesta av oss här gjort nån gång - inser ganska snart att det där med att sikta med bollträet (titta på bollträet i svingen) är rätt underlägset att titta på bollen i stället. Ett sådant slag är ganska exakt ett hagelskott i en dimension faktiskt. De flesta ser om de missar bollen över - svingat för sakta eller för sent - eller under - svingat för tidigt eller för fort. Hagelskottet skjuter vi i tre dimensioner i stället för en (bollen faller parallellt med kroppens linje). Jag vet ingen som spikar genom att fixera blicken på hammaren..... Och det tror jag faktiskt att det inte finns någon som gör. Att träffa ett spikhuvud med hammaren är ett hagelskott i noll dimensioner... Den förste att riktigt fokusera på frågan är Robert Churchill som ju i någon mening därmed startade hela dispyten. Det han ville var att hans elever (och kunder) skulle sluta med var just det där att "leta efter duvan med mynningen" i skottet. Han kallade det att "sikta" och hans egen (utomförträffliga metod vida överlägsen alla andra som bara var charlataner och klåpare - i alla fall i hans egna ögon, läs hans böcker om ni inte tror mig) kallade han att instinktivt skjuta genom att rikta in piporna i målet och trycka av. Att påstå att man INTE siktar i ett hagelskott är därmed lite fel. För det måste man i någon mening - siktlinjen MÅSTE passera målet annars punktar man duvan. Och en siktlinje får man ju bara om man siktar eller hur? Siktlinjen ska föras in i blicken som ju ligger fäst på målet, inte tvärt om. Det är väl här det blir komplicerat - man måste alltså sikta, fast ändå inte. Om man siktar genom att låsa blicken på kornet (därmed skapar man ju siktlinjen) och sedan försöka få i siktlinjen på målet - som rör sig i alla tre dimensionerna - tar tid och man kommer att skjuta för sent om man ens kommer till skott. Det är det här frågan handlar om. Sedan kan man beskriva det med sina egna ord till döddagar. Och vi kommer att fortsätta att träta i frågan tills polisen förbjudet allt vapeninnehav och dragit in alla våra licenser. Så frågan kommer förmodligen att bli ointressant i min livstid. Det är ju därför man ska vara så petig med anlägget och att kolven passar så när man fokuserar på duvan bara behöver se en mynning dra förbi lite suddigt. Där finns ingen tid att leta efter ett korn och än mindre sedan placera det i ett sikte utan siktet ersätts av att kroppen känner var kolvens rygg och kolvkappa är. Är anlägget korrekt (kappan på rätt ställe) och kinden på plats (rätt ställe på kolvryggen) så ligger siktlinjen automatiskt utan att man siktar i definitionens mening en liten liten bit över den lite suddiga mynningen som rör sig det perifera seendet. Och man har sparat oceaner av tid när man ska skjuta. Dra förbi den suddiga mynningen, som ju nu är siktlinjen i hagelskottet, genom målet och tajma skottet i tid så har du din träff. Däri ligger skillnaderna. Och likheterna. Så siktar du när du skjuter hagel? Ja, och nej.... Eller nej, och ja. Helt utifrån vilka ord man väljer och hur man definierar dem..... Jag siktar inte med blicken när jag skjuter hagel, men min kropp gör det.

Den andra delen av detta med sikta/rikta vid hagelskytte är egentligen en helt annan fråga som har med framförhållning och tajmingen att göra. Hur ser man då på framförhållning. Fysikens lagar är ofrånkomliga - skjuter man mot ett rörligt mål hinner målet flytta sig innan haglen når fram till målet. Vissa snabba mål mer, vissa långsammare mål betydligt mindre. Alltså måste man skjuta där målet är när haglen når fram, inte där målet är när man skjuter. Det finns nu två sätt att se på detta utifrån exakt samma metodik som sikta/rikta. Antingen gör men detta genom att reglera hur fort man svingar - då drar man i princip alltid igenom målet och skjuter när "piporna släpper målet". Desto snabbare mål desto rappare sving. Kallas ibland pull through eller pull away beroende på om man börjar på målet eller bakom målet. Fysiken funkar eftersom man på ett snabbt mål då måste dra i från ännu snabbare och på långa skott blir skytten sving i alla fall långsammare relativt sett. Så ser man en snabb duva drar man igenom snabbt (får mer framförhållning), ser man långsam duva drar man igenom inte fullt så snabbt (får mindre framförhållning). Detta blir då det instinktiva skottet. Skjuter man så kan man få psykbryt på en snabb eller långsam bössa - det kan skilja rätt mycket på tiden det tar från att avtryckaren går ur upphaket och haglen lämnar mynningen. Eftersom låstiden eller slagtiden då mixtrar med ens framförhållning. Det andra sättet är att oavsett om man gå igenom eller inte skjuter med en medveten kontroll på "hur långt fram man ligger" i skottet. Frågan är slirig, svaren ofta lindrigt absurda - jag har fått svar som "2cm" eller "litta mer än ett kvastskaft" på den. Och det stämmer. På skeetbana är 2cm och ett kvastskaft ungefär lika mycket på en crosser..... Detta blir då mer medvetet eller siktande. Grejen är - man kan inte sikta enligt inlägget ovan, för då missar man det som gör att man måste fokusera på målet: linjen. Ser man inte hur målet rör sig i alla tre dimensionerna så kommer man att läsa målet fel med en miss som följd i de flesta fall. Men hur man "ser" sin framförhållning är betydligt mer individuellt eftersom båda metoderna funkar men har sina för och nackdelar. Därtill spelar personliga förutsättningar i skyttet en inte helt oäven del i det här. Den runde Churchill som i princip helt saknade hals eller den långe gänglige Stanbury som förmodligen hade en fysionomi mer lik i John Cleese i Department of Silly Walks. Att Churchill som förmodligen saknade rörlighet skulle tycka att snabba rappa svingar är da shit är ju inte konstigare än att Stanbury skulle föredra längre rörelser i en rörligare kropp är ju inte en slutsats värd ett nobelpris. Om ett riktmedel, oaktat vilket, gör att man blir mer medveten om sin framförhållning - för det är min åsikt att det blir man - så är det ju antingen något man är van vid eller inte inte. Beroende på hur man skjuter i vanliga fall. För mig personligen förtar riktmedlen - i alla fall de jag testat - lite av min förmåga att läsa linjen till priset att jag ser EXAKT var jag ligger relativt duvan. Framförallt om duvan kurvar lite eller rör sig mot/bort från mig - då ger siktet en plattare bild för min del. Men det är bara jag, andra kan ha andra åsikter i frågan. Dock - sikten löser inte problemen för de som inte kan skjuta eftersom ett sikte inbjuder till armsvingar och en massa andra dumheter som är kontraproduktiva för skyttet. Men kan man skjuta och gillar en medvetenhet i var man ligger relativt målet så är det ju en bra sak. Är man mer instinktiv så är väl kanske inte fördelarna alls lika uppenbara och skytten i fråga får kanske lära om lite.... Bottom line. Fokus på målet, läs målets linje, svinga i linjen utan att tappa fokus på målet. Resten är upp till din tajming. Jag står Stanbury men skjuter för det mesta Churchill, även om jag fuskar rätt ofta numera i det att jag är rätt medveten om hur långt framför jag verkligen är duvan. Men ska det gå fort - jag då är det rappt pang på när mynningen går fri.....

Idag körde vi en större samjakt med taxar ute i byn där föräldragården ligger. Ett dussin jägare och ett halvdussin hundar. Många fick se djur, men mycket stolpe ut tyvärr. Jag fick dock skjuta ett rådjur på drev för farsans tax (skjuten med hagel i huvudet på ca 10 m håll, så därför bifogas ingen bild). Föll även en fullpälsad löskeräv hos en annan jägare. En trevlig dag i skogen! MVH Alias

Rådjursjakt med tax och hagelbössa... It's da shit! 👍

Bilderna , observera att det är US 2 (3,81)

En liten eftermiddagsmacka på danskt rågbröd 👌

Är tveksam, tror jag blivit lurad, har nog fått en gråhunn i fel kostym och storlek... Ståndjobb med en dovstång idag som inte ens var särskilt intresserad av att springa trots att jag kom riktigt nära med mitt fula tryne! Fick lov att kalla på en passkytt som kom och ordnade med hjorten, annars hade väl "taxen" stått där fortfarande och skällt! Ja just ja, sedan fick den lilla bastarden ordna lite med en rejäl dovkalv som var skammad, klockrent nacksving så det är nog en blandning av spets och brottare jag fått! Vill bara klargöra att sekvensen med kalven så jag filmade inte istf att avliva men med en tax hängande i hjortens öra är det inte läge liksom, avvaktade en stund i hopp om att hunn skulle tappa greppet så vi kunde skjuta men nej. Så fort jag slutade filma gick jag närmare i hopp om att kunna avsluta med kniven men då sprättade kalven iväg, chansen kom och skytten förvaltade den väl. 20220117_102619.mp4

Omväxling förnöjer, ansåg tydligen taxen och snodde ihop sig på andra hållet efter dagens jakt: Det blev två drev, ett som inte buktade alls utan gick tänligen rakt med några vinklar här och var (känns inte helsäkert att det var rådjur) och ett som buktade desto bättre men tyvärr mestadels strax utanför marken. Summerade drygt 1 mil i tassarna för taxen, enligt pejlen. MVH Alias

Kidsen hemma, så rundade av julen med en grillning på kvällskvisten. Tycker det är riktigt härligt att grilla en stilla å stjärnklar vinterkväll. Fridfullt, minus 11:a å myggfritt. Lite lyxigt det blev, älgfile, potgrat, rödvinsås å kantareller. Uppskattar möjligheten att ’handla’ en del i skogen. /P