https://blickovernejden.wordpress.com/2023/12/18/en-sallan-skadad-skamloshet/
"Hemfallenheten till att idka opportun historierevisionismen är dock stark inom S och näst på tur inom fenomenet att likt Pontius Pilatus “två sina händer” har vi partiets förmenta självrannsakan kring den havererade klimatpolitiken med skenande energipriser, knackande tillväxt och därtill i skenet av inflationen inte minst för arbetarklassen uppätna reallöneökningar. Denna gång så är det dock inte SD som får bära hundhuvudet för Socialdemokratins misslyckande utan nu är det Miljöpartiets fel. För att citera Anna-Caren Sätherberg (S):
“-Det går inte att bortse från vilka som hade miljöministerposten och tog fram reformerna.”
Sätherberg påtalade också att den förda klimatpolitiken förstärkte samhällets ojämlikheter, att den sonika inte hade varit för vanligt folk och hushåll med lägre inkomster. Exempelvis gick elbilsubventioner i 82 procent av fallen till höginkomstagare i storstäder och traditionell arbetarklass i landsorten, som inte hade råd att byta energisystem i sina bostäder, straffades istället med skyhöga elräkningar i skenet av en nedmontering av svensk energiförsörjning där kärnkraften genom politiska beslut gjordes olönsam och där inte sällan oplanerbar vindkraft, därtill ofta ägd av kinesiska affärsintressen, istället gynnades p.g.a. Miljöpartiets dogmatiska utopier kännetecknade av en urban och elitistisk människsyn – vem bryr sig om landsbygdsbefolkningen som behöver bilen för sitt levebröd eller nödgas bo invid en vindkraftspark? Visst, så är det förvisso, men vem tillät detta eskatologiska småparti med kärnkraftstourettes, som dessutom lider av total avsaknad av konsekvenstänkande, att få det politiska inflytande det fick? Det är tämligen uppbart att devisen “Makten framförallt!” hade företräde inom S och den malören vilar enkom på sistnämnda."