Leaderboard

Karl Hedin gjorde ju en rätt rejäl undersökning på detta via egen betad skog och kvalitén på sågad råvara i egen såg. Förutsätter vi att han är helt objektiv i debatten såg han inga gigantiska kostnader kopplat till kvalité på sågad vara. Men det den studien inte tar ställning till är ju tillväxt. I västerbotten talar vi om boniteter på 3,5m3sk/ha, på vissa håll lägre. På de betade stammarna har du noll i tillväxt i år, i bästa fall överlever de. Ponera att älgen käkat upp halva tillväxten så är du nere på E-skog i praktiken. En annan sak är att älgen gör urvalet inför röjning och gallring. De stammar som klarat sig bäst från skador blir framtida beståndet efter röjning, men det valet gör älgen och det kanske inte är stammarna med bäst grundförutsättningar. Mitt problem stavas också till stor del vandringsälg, de blir stående i älvdalarna i väntan på att vattnet bär i en meter snö. Ur det perspektivet är avlysningsjakt rätt medicin, älgen skall skjutas där den är och gör skada oavsett vad älgtomma marker 3 mil bort tycker om det. I mitt fall är det ju "samernas älgar" som kommer från fjället som jag föder halva året. Tror inget skogsbolag är konkursmässigt, ej heller jag. Men jag har gjort en investering i skog och det är väl naturligt att jag vill ha bra avkastning på min investering? Jag har råd att ha älg men det måste vara balans. Ur den synvinkeln har du i mitt tycke fel Järven även om jag tycker du klok i mycket. Älgen måste förvaltas lokalt, SJF har en tendens att lyssna på den som skriker, ingen jägare skriker när det är gott om älg. Skogsbruket går igenom ett skifte, det avverkas som aldrig förr i goda priser och då tillverkas också mer älgmat på sikt. Det finns foderprognoser som stödjer detta, vilket borde möjliggöra högre älgstammar om 10år. Men med ökade skogspriser ökar också värdet på älgens mat. Vi behöver en viltmyndighet som på ett objektivt sätt hanterar bibehållet jaktvärde vs lönsamt skogsbruk. Kompetensen finns, även inom SJF, men även inom andra organisationer som NVV, LST, LRF, SLU, skogsbranschen m.fl. Men just nu samtalas det väldigt lite, den ene parten styr jakträtten och den andra avtryckaren.

Det här är också intressant, jag jagar i södra Sverige i grandominerat landskap, det finns inga älgskador förutom på självföryngrad tall mellan planterade granar, dessa tallar är dels fel trädslag för marken och kommer aldrig ställas ut som framtida huvudstam. Lik förbannat registreras dessa som betesskadade och registreras till grund för betesskador. Älgen behöver förvaltas mer lokalt och inte nationellt.

Är verkligen ingen mästare på älgförvaltning så här kommer några killgissningar men baserade på sunt förnuft. Känns så där allmänt som att älgräkning och älgförvaltning är rätt mkt killgissningar. Tilldelning beror på hur mkt bajs som räknas in. Det finns alltså så många älgar som jägarna räknar ihop. Lata jägare - dåligt underlag. Stoppar man in skit i räknesnurran så kommer det ut skit. Jag har aldrig inventerat älg och tror inte att jag vet någon på mina breddgrader som organiserat ger sig ut och räknar bajs. När man är runt lite upptäcker man att reglerna för avskjutning varierar. På en del ställen skjuts bara kalv från dubbelekipage på andra ställen skjuts vilken kalv som helst. En del sparar på mellantjurar, andra på de stora men sparar på mellanstorlekar. Norrut verkar det vara glesare med regler i allmänhet. Osv. I lilla Sörmland där jag tröskar runt är variationerna från äso till äso. Det verkar inte vettigt på så liten yta. Sen tycker jag allmänt att det finns/ funnits en fixering vid att skjuta stora tjurar (stora horn) under många år. Känns som är en rätt dålig idé. Jaktpressen, implicit jägarförbunden, har definitivt bidragit till att sprida kulten med reportage som ”Drömtjuren”. Förenklat finns det bara 300k älgar i Sverige och då krävs det inte särskilt stora fel för att man ska ”förvalta sönder” stammen. I synnerhet lokalt. Min reflektion blir väl: dålig underlag - dålig förvaltning. Att skjuta 50/25/25 är rätt vedertaget. Det är sunt i ett normalläge, men om stammen sviktar så behöver man välja en annan modell. Vid det här laget borde det finnas en allmänt vedertagen modell för vilka djur och storlek på horn man ska skjuta. Det kan inte vara så svårt. Det borde vidare vara krav på att jaktlag ger sig ut och räknar bajs om man vill skjuta älg. Skogsbolgens vilja tänker jag inte reflektera över utan konstaterar att ”kill em all” inte är funkis.

Ja, någon måste ju alltid betala. Vårt jaktlag betalar ca 55000:- om året i arrende på dryga 1000ha, vi har senaste åren fått 1 eller 2 vuxna Älgar i tilldelning och det är på minskande sett över tid. Vad händer om vi skulle skjuta ner Älgstammen så man kanske bara har utrymme för 0.5 Älgkrake/år ? Hur många är villiga att fortsätta jakten där åren man får 0 i tilldelning och vad händer med Älgförvaltningen/stammen lokalt om folk inte tycker det är värt/lönt att jaga Älg där längre ? Den skog som rimligen blev sönderbetad på -80 talet när Älgstammen pekade och var ungefär dubbel så stor mot nu är väl rimligen den skog som blir virke nu. Hur hur ser boksluten ut för skogsägarna/bolagen, är dom konkursmässiga ? Man kan börja undra om det kan finnas fler/andra orsaker än att vi tillåter Älgstammen vara knappt hälften av vad den var när den var som störst att betesskadorna av vissa skogsägare upplevs som rekordstora ? Variationerna lokalt kan nog vara stora så man måste naturligtvis se Svensk Älgförvaltning i ett större perspektiv än plätten man själv står och går på, där har nog SJF en viktig roll att fylla. Myntet har som vanligt två så sidor, gäller även gnället med kanske. 🤔 "Från en som int begrip"

Som vanligt mycket kloka reflektioner @MKJ! Jag kan inte undgå att se en hel del likheter mellan jägarorganisationernas syn på önskvärd klövvilttillgång och vissa vänsterorienterade politikers syn på immigration (ju större numrär och ju större variation desto bättre - så länge någon annan står för notan)! Det finns säkert folk i det här landet som ser tillbaka på 2015 års immigrationsvåg i samma nostalgiska skimmer som vissa jägare ser tillbaka på t.ex. 1980-talets älgtäthet. Jag vet heller inte om jag ska kalla det för tragiskt eller komiskt hur lika rovdjursföreningarnas och jägarorganisationernas argumentation låter, kring hur många sorters vilt (alltid fler) och i vilka populationstätheter (alltid högre) man önskar, och den närmast totala oförstålse man uppvisar för dem som drabbas. Det enda som skiljer är om man sätter prefixet "rov-" eller "klöv-" framför ordet "vilt" i argumentationen. Personligen kan jag tycka att man hade kunnat både önska sig och förvänta sig att jägarorganisationerna (som ju representerar en del av de som drabbas av ökade rovviltsförekomst) borde ha en större förståelse för de som drabbas av skador till följd av höga klövviltstätheter. Gick igenom avskjutningsststistik för det VVO som min fastighet ingår i och konstaterade att älgavskjutningen per 1000 ha var högre år 2012/2013 (drygt 5 älgar/1000 ha i avskjutning och runt 10 älgar/1000 ha i vinterstam enl. spårsnöinv.) än vid toppnoteringarna 1983 och 1989. Jag är oerhört tacksam att vi har sänkt stammen rejält sedan dess, även om senaste spårsnöinventeringen visar på att den har ökat igen till knappt 8 älgar/1000 ha i vinterstam. Även det som "nutida jägare i Sverige" ofta refererar till som låga älgtätheter är nog tämligen höga älgtätheter om vid vidgar studien både gällande tid och rum... Om man gör sig besväret att se på älgavskjutningen i Sverige ur ett längre historiskt perspektiv så refererar SjF till att man uppskattade antalet älgar i Sverige vid Jägareförbundets tillkomst (år 1830) till ca 200 st totalt (säger inte att det är en nivå som jag förespråkar, men som något att jämföra mot dagsläget så finner jag den lika relevant/irrelevant som 1980-talets älgpopulation i landet): https://jagareforbundet.se/jakt/viltslag/algjakten/sagan-om-algen/del-1-fran-knolpak-till-jagarnas-raddning/ Tittar man utanför landets gränser så har Märtha Wallgren en intressant sammanställning av älgtätheter per areal skogsmark (OBS! Ej total landareal!) ur ett internationellt perspektiv: https://www.skogforsk.se/kunskapsbanken/kunskapsartiklar/2023/sveriges-algstam-fortfarande-i-topp/ Finlands Viltcentral skriver t.ex. att ca 3,0 älgar/1000 ha eftersträvas (och lite lägre täthet i landets norra delar): https://riista.fi/sv/game/alg/ Om den finska älgstammen bedöms klara sig med tätheter om ca 3 älgar/1000 ha så bör rimligen även den svenska älgstammen göra det! Bara mina fem ören... MVH Alias

När jag växte upp så jagade jag med stövare, Blev ofta väldigt långa håll när man sköt mot räv i ungdomens dagar, på runt 60m var det lagom att hålla på andra sidan vägkanten på en normal grusväg om räven kom i normalt stövar lunk efter någon timme, Använde uteslutande RWS 12/76 US4 och gör än idag på Rådjur/räv. Tillsammans med 3/4. Minns vi prova att sätta ett jaktstigs mål med lapp och markeringsspary för att prova jag och kompisen. Och gränsen för svärmen låg där någon stanns runt 55-60m innan de såg alldeles för illa ut, Var 1/1 och 3/4 choke som provades. Och olika skott. Med väldigt Varierande resultat. Kan säga att kolven måste passa bra för att inte spreta iväg åt något håll.

Det ser ut som att det blir ett riktigt bra hjortronår i år. Jag har varit ute på rek. i dag o kollat läget. Dom är minst 1-2 veckor bort. Allt hänger på vädret. Det var såpass torrt på myren så att jag kunde gå en runda i promenadskorna.

Några tankar om EUs klimatmål, naturrestaureringenslagen och vargar och andra större rovdjur. Om max 5.5 år ska koldioxidutsläppen vara vara ca hälften. För att lösa det ska naturrestaturingsslagen hjälpa till (även för biologisk mångfald). Man ska återskapa en massa natur som fanns förr - våtmarker ska återställas, landskapet ska betas, jordbruket ska vara koldioxidbindande, skog ska blandas upp, skogsbruket ska vara hyggesfritt osv. Kor anses inte särskilt klimatpositiva, men de är bra på att beta. Att ha fribetande djur när det finns stora rovdjur rimmar dåligt. Antalet bönder som har djur för livsmedelsproduktion minskar stadigt pga ekonomiska förutsättningar. Hyggesfritt skogsbruk är mindre effektivt och nyligen läste jag att kalhuggning, rätt hanterat, binder mer koldioxid. En annan detalj i sammanhanget skogsbruk är att mängden träd har ökat väsentligt sedan man började med effektiviserat skogsbruk. Det måste väl vara bra för att att binda koldioxid, kan man tycka. Ska man ställa mer krav på de som gör det praktiska jobbet på sin privatägda mark för allas väl, måste man hala fram plånboken och skapa förutsättningar för att nå målen. EU säger att varje investerad krona ska ge 8 tillbaka... från vem då, undrar jag? Det är på inget sätt tydligt. Känns inte som att EU lagt ett helt pussel utan bygger på några olika pussel samtidigt. De kommer inte att passa ihop.