Leaderboard

Lite framsteg en sen lördagskväll! Nu gör det att sätta ihop den, men ska putsa lite mer så den har lite mer utrymme och ta upp pipkanalen lite mer. Det återstår att ta ut för slutstycket så det går att fälla ned utan att det tar i kolven vid rekyl.

Här kommer en liten sammanfattning av jakten än så länge. En Tjur kvar på tilldelningen men blir svårt att hinna med mer jakt innan årskiftet för min del. Jaktdag 1: Två timmar in i såten hörs ett brak, och jag får syn på ryggen på en älgko. Jag riktar blicken mot nästa skjutgata och gör mig redo, säkrar av precis när hon är på väg fram. Men precis då viker hon av in i ungskogen som växer i slutet av gatan. Jag muttrar för mig själv över att jag inte röjt någon meter till, men säkrar igen och släpper tankarna på att skjuta. Strax därefter ser jag att hon har en kalv med sig och meddelar passgrannen via radion att ett ekipage är på väg men dom hinner undan. Två timmar senare ropar någon på radion att en älg stötts upp i min riktning. Jag sitter på helspänn en lång stund men slappnar så småningom av. Plötsligt ser jag något i ögonvrån till vänster, jag vänder blicken och får syn på en ensam kalv som kommer allt närmare. Långsamt justerar jag min position, bössan följer i en mjuk rörelse, och jag lägger an och säkrar av. Kalven stannar och tittar rakt på mig, men precis när jag ska trycka av vänder den om och försvinner in i skogsbrynet. Jag känner en viss besvikelse, men i efterhand så får man helt enkelt applicera: "man aldrig ångrar ett skott man inte tog". Tyvärr händer inte så mycket mer denna dag, annat än att kaffet och smörgåsarna tar slut. Dag 2: På morgonen får jag omgående ett anrop om att en älg är på väg, men den syns eller hörs inte alls. Även denna dag tar kaffet slut. Dag 3: Jag sitter på det bästa av mina pass, men ett riktigt busväder är på väg. Jag får igång en brasa, men den slocknar snabbt när regnet börjar ösa ner. Smörgåsar och kaffe går åt i väntan. Dag 4: Det är bra rörelse i skogen, och flera djur är på väg åt rätt håll. Men min passgranne hinner före och fäller en ko jag suttit och spanat på. Dag 5: Detta blir nog den slöaste dagen av alla, med noll observationer i området. För första gången känner jag mig kluven mellan att njuta av lugnet ute och att åka hem till min sambo och vårt lilla barn. Dag 6: Många återbud gör att vi bara är ett fåtal jägare, och jakten blir mer koncentrerad. Vi kör flera såter och på den sista hörs plötsligt ett knak. En ko, som hunnit bli fredad, smyger ut ur skogsbrynet och ut på myren där jag sitter. Hon verkar fundera på att korsa myren, och jag riktar bössan flera gånger, men mitt ute på myren blir det tydligt att jag inte får skjuta. Istället byter jag bössan mot kameran och får åtminstone fånga henne på bild. Det är ett fantastiskt ögonblick som påminner mig om hur härligt det kan vara att bara få sitta och uppleva vår vackra natur.

Grattis!

Fått en grankvist i kepsen, då jag hade turen å få fälla en fin kalv. Hunden har upptag och Tracker skvallrar om att han kmr med bra fart, i en båge visar det sig, från mitt håll då, från NO till N till NV, avstånd ca 250m. Jag står ganska mitt i ett glest storgrane med skjutavstånd runt omkring på ca 70-100m. I NV ser jag ko å kalv komma springandes riktning S ut. Hmmmm!? Fortsätter de i den riktningen så springer de för mig ur bild. Beslutar att försöka genskjuta å komma närmare. Kom ca 25m. Kon tog beslutet att svänga österut, mot mig ser jag mellan stammarna. Så jag stannar lyfter bössan å ä redo. Kon kommer, i hyfsad hastighet med sänkt huvud och baksträckta öron i ett g:a skotarspår och 45m ifrån mig viker hon S ut när hon kmr ut i storgranet. Detta innebär att hon utan vetskap om mig bjuder breda sidan till. Jag har koll på hunden. Å när kalven vinklar av efter kon ä jag redo å kramar av. Kalven tecknar i skottet men springer vidare en liten bit utom synhåll för mig, i skugga bakom en hobbe självföryngrad gran, å sen blir det ståndskall. Jag rapporterar skjuten kalv samt att hunden är still å skäller, mest troligt på kalvens sista rörelser. Väntar nån minut å sen ansmygning. Ser kon vara på ett och samma ställe. Ser ingen kalv utan tänker att den ligger nog där. Tar mig närmare å nu ser kon mig å finner det obra å va kvar. Bra tänker jag för hon är stor. Jodå, kalven ligger. Den kom 120m från skottplats. Rapporterar å tar ur djuret. Summering av skottet var att jag mest troligt var lite lite för snabb på avtryckaren. Tyckte jag låg bra till. Nu gick den in bra men sen nästan diagonalt genom djuret. Visst kan kulan vinklat lite i djurets revben å ändrat riktning en del men hade jag väntat nån 10-del till eller två så hade kulan gått genom bägge lungorna. Nu blev ’netto-skadan’ inte så stor ändå, då den klarade bägge bogarna och tog en del av ’klubbhuvudet’ och stannade på insidan av skinnet på låret (knivade bort ca 150-250gr från låret). Lite visset känns det att kulan gick som den gick. Meen i verkliga livet är toleranserna ibland små. Skjutluckan var inte så stor. Glad ändå. /P

Jag har några "nostalgiaskar" som har legat ett tag med tanke på priset

Sådär ja, inga fler kreativa förslag nu när jag klickat hem länkade 🙂