Hej har en finne Devil som han heter 5 år. Han lämnade tjädern o började skälla på något annat. 21 timmar tog det innan jag kunde koppla han, Björn eller Älg. ska nu köpa en kamera väst till hunden så jag får se vad han skäller på.

kamera väst till hunden

Vad är det? kan någon länka till en hemsida

Vad är det? kan någon länka till en hemsida

www.jakt o hundliv.se Daniel Birgersson håller på att ta fram en färdig kameraväst till hundar. Snowdogs säljer måttanpassande västar.

Hej!!

Ser att jag är ett år sen på den här tråden, men intresserad av att ta upp den igen... Har en kullbror till Görgens finne, hade även pappan, som i mina ögon växlade mellan ganska skaplig till makalös. Sköt igenom halva jakttabellen för honom. Är det fler i vårt avlånga land som jagar allround med en finne/ nobs, så hör gärna av er. Kan själv inte tänka mig en bättre allroundhund för svensk jakt, oavsett vart i landet man jagar.

MVH Urban

Tog en tur ut med finntiken efter att ha jobbat hela morgonen, gick av vägen 2 km utanför byn Torsmo i Dalarna.

Tiken söker ut med en jäkla fart och får ett spår i en myrkant, efter en stund ser jag på Astron att hon är 146 m ifrån mig och inne i en tät oröjd tallplantering. Där kommer de första skallen och jag smyger mig sakta däråt, det låter på skallet som hon är lite osäker på var hon har fågeln så jag stannar och avaktar ca 50 m ifrån henne . Då tystnar hon och kommer till mig nu ställer hon sig och kikar åt det hållet hon kom ifrån men så ger hon sig iväg åt det hållet igen.

Nu börjar jag ana att det här är nog fn ingen fågel och mycket riktigt efter att kaaksi skällt några skall kommer det fram en björn på ca 100 kg 40m framför mig i en öppning och går iväg ner mot sjön till och efter kommer en liten finnspetstik.

Nåja som tur är valde hon att rätt snart komma tillbaka till migsom då valde att åka hem och klippa gräs istället

Hur går det egentligen om Finnar och Nobs börjar intressera sig för rådjur?

Är det OK eller blir det lite väl sönderstressade rådjur?

// Henrik

Tog en tur ut med finntiken efter att ha jobbat hela morgonen, gick av vägen 2 km utanför byn Torsmo i Dalarna.

Tiken söker ut med en jäkla fart och får ett spår i en myrkant, efter en stund ser jag på Astron att hon är 146 m ifrån mig och inne i en tät oröjd tallplantering. Där kommer de första skallen och jag smyger mig sakta däråt, det låter på skallet som hon är lite osäker på var hon har fågeln så jag stannar och avaktar ca 50 m ifrån henne . Då tystnar hon och kommer till mig nu ställer hon sig och kikar åt det hållet hon kom ifrån men så ger hon sig iväg åt det hållet igen.

Nu börjar jag ana att det här är nog fn ingen fågel och mycket riktigt efter att kaaksi skällt några skall kommer det fram en björn på ca 100 kg 40m framför mig i en öppning och går iväg ner mot sjön till och efter kommer en liten finnspetstik.

Nåja som tur är valde hon att rätt snart komma tillbaka till migsom då valde att åka hem och klippa gräs istället

Klippa gräs är en sysselsättning som ej ska föraktas:)

Hur går det egentligen om Finnar och Nobs börjar intressera sig för rådjur?

Är det OK eller blir det lite väl sönderstressade rådjur?

// Henrik

Jag har inte upplevt några problem, rådjuren brukar mest flytta sig, hunden har släppt efter ca 300 m. Vad gäller hjort så brukar mina hållt i ca 10 min som mest om det buktat. Skulle tro att det är en injagningssak hur dom beter sig!

Mvh/Urban

Går man 100 år bakåt var väl trots allt trädskällarens uppgift att skälla pälsvilt (mård ekkorre). Det var väl inte så intressant att ödsla bort en duktig hund på nåt så lättjagat som fågel?

Både Finnspetsen & Norrbottenspetsen är ju från början gårdshundar.

Hundar som fick fullgöra alla hundjobb som fanns på en gård, både skadedjurs bekämpning & jakt.

I lite äldre dagar så var ju jakten på pälsdjur mycket betydelsefull det var den enda kontantinkomsten.

Tyvärr så har vi i Sverige en tendens att specialisera våra hundar vilket gjort att många mindre gårdshundar med alround egenskaper kommit i kläm.

//Lasse D.

Hur går det egentligen om Finnar och Nobs börjar intressera sig för rådjur?

Är det OK eller blir det lite väl sönderstressade rådjur?

// Henrik

Det är väl som med många andra hundraser, dvs det finns individer som inte alls är lämliga. Det finns raser som i många fall används på rådjur som är både mer långbenta och snabbare. Nu tror jag itne en spets kanske är det bästa för rådjur utan det finns nog andra mer lämpliga raser, men ska man ha en hund till rådjur så finns det andra, och mer lämpliga raser.

Ja nu handlar det ju inte direkt om att jag vill ha en Nobs som rådjursracer.

Först och främst handlar det om att min sambos allergi inte verkar bryta ut när vi lånar hem spetsar.

(Härifrån och till att jag vågar chansa på att införskaffa en är dock en lång väg...)

Jag älskar att jaga fågel. Men bosatt som jag är i småland är det svårt att få utlopp för den delen av mitt jaktintresse. Toppfågeljakt är inte direkt det säkraste man kan ge sig på med så mycket bebyggelse vi har här.

Familjen har dock mark i Jämtland. Men att skaffa en hund som bara får jaga ynka ca 2 veckor om året är ju inte heller optimalt. Därför undrar jag hur "oetiskt" det skulle vara om spetsen intresserar sig för rådjuren. (Har inte gris på marken här nere ännu. Då hade Laikan varit intressantare)

Men det är klart, den stora katastrofen vore väl om man pågrund av att man låter den jaga rådjur när vi är här nere drar på "sig" ett oönskat intresse för ren...

Nej nu är det två dagars tråkmöten kvar. Sedan blir det norrut för några dagar älgjakt och en veckas jakt på småvillt.

// Henrik

Både Finnspetsen & Norrbottenspetsen är ju från början gårdshundar.

Hundar som fick fullgöra alla hundjobb som fanns på en gård, både skadedjurs bekämpning & jakt.

I lite äldre dagar så var ju jakten på pälsdjur mycket betydelsefull det var den enda kontantinkomsten.

Tyvärr så har vi i Sverige en tendens att specialisera våra hundar vilket gjort att många mindre gårdshundar med alround egenskaper kommit i kläm.

//Lasse D.

Ursäkta att jag generaliserade lite! Syftet med inlägget var att på visa att det inte är någon utpräglad fågelhund. Håller med dig helt om att specialhundklubbarna idag har styrt aveln till att vi bara ska ha specialister. Om man vill jaga lite av varje utan ett hundstall på 10 hundar är man idag förvissad till "gråzonsavel" och betraktas som en ytterst oseriös person. Visst det finns hundar som betraktas som allround, samtliga med tyskt ursprung, varför ska vi inte kunna avla/jaga med en allroundhund med nordiskt ursprung./Urban

Dem flesta finnspetsar jag ägt har från början jagat skogen alla vilt men slutar rätt snabbt med sådant som husse inte skjuter eller uppmuntrar. Rådjur är nog inte optimalt att jaga med en spets då dem flesta är vinddrivare och rätt snabba men med rätt fostran går det säkert att få till en stötande hund av småspetsarna.

Här en liten filmsnutt när min äldre tik sprang på en mink förra veckan hade gjort goda försök att avsluta jakten själv innan jag hann fram av nosen att döma

http://s187.photobucket.com/albums/x258/la...rent=Aug032.mp4

Ursäkta att jag generaliserade lite! Syftet med inlägget var att på visa att det inte är någon utpräglad fågelhund. Håller med dig helt om att specialhundklubbarna idag har styrt aveln till att vi bara ska ha specialister. Om man vill jaga lite av varje utan ett hundstall på 10 hundar är man idag förvissad till "gråzonsavel" och betraktas som en ytterst oseriös person. Visst det finns hundar som betraktas som allround, samtliga med tyskt ursprung, varför ska vi inte kunna avla/jaga med en allroundhund med nordiskt ursprung./Urban

Det kan fråga sig.

Ändå är det så att Norrbottenspetsen & Finnspetsen har inte på långa vägar råkat lika illa ut som sin Sydsvenska motsvarighet, nämligen Skånsk Terrier eller som kallades i Danmark Dansk Foxterrier.

Den har inte fått behålla sitt namn eller eller ens ratillhörighet utan kallas för pincher med rasnamnet Dansk/Svensk gårdshund klassas dessutom som sällskapshund.

//Lasse D.

Det kan fråga sig.

Ändå är det så att Norrbottenspetsen & Finnspetsen har inte på långa vägar råkat lika illa ut som sin Sydsvenska motsvarighet, nämligen Skånsk Terrier eller som kallades i Danmark Dansk Foxterrier.

Den har inte fått behålla sitt namn eller eller ens ratillhörighet utan kallas för pincher med rasnamnet Dansk/Svensk gårdshund klassas dessutom som sällskapshund.

//Lasse D.

Det har du helt rätt i. Det gäller väl en stor del av "sällskapshundar" som gått detta öde till mötes. Jag ska inte uttala mig för kritiskt eftersom det gäller endast två raser som specialiserats som trädskällare. Tycker det är lite värre med tex älghundar och ståeende fågelhundar då man med jaktprovsreglernas hjälp försöker att få tiotalet raser likvärdiga vad avser bruksegenskaperna. Det enda som i slutänden skiljer individerna åt är utseendet. Ber om ursäkt att jag börjar glida ifrån ämnet, vill avslutningsvis framföra att jag tycker de små spetsarnas allround egenskaper borde få den uppmärksammhet den förtjänar.

Kom hem från jobbet igår vid halv nio. Tydligen hade nåt av barnen lyckats släppa ut finnspetsen. Ropade några gånger och plötsligt svarade han med fullt ståndskall ca 300m hemifrån. Väl framkommen visade det att det var grävling, som tyvärr hunnit ner i ett litet stengryt. Var inte mycket att göra annat än att koppla, traska hemåt och äta middag.

Mvh/Urban

Finnen krängde ur kopplet i går. 5 min senare var det ståndskall. en grävling förpassades till de sälla.

Tjenare Allesamans!

 

kommer inslinkandes ett par år senare.

Jag som många andra här har gått länge i tankarna om att köpa en finnspets för att ha som allroundhund men framförallt gris.

 

Finns det någon här som har tpis på någon Kennel /privatperson som har finnspetsar som är duktiga på gris/klövvilt som man kan kontakta angående valpar?

 

Samt finns det någon som här som fått igång sin hund ännu bättre på detta eller har några nya upplevelser som kan trimma på suget efter en finnvalp ?

 

Mvh Lindhee

Finsk spets är en allroundhund, sen att övertyga uppfödarna om att sälja finska spetsar till grisjakt... kan nog bli svårt. Kanske det går att köpa valp av din anledning ett sånt här år när marknaden verkar trög, mentror nog endå att de seriösa uppfödarna inte är så sugna på att sälja valp till grisjägare. Kan ha fel.

Tack för svaret mirva!

Jag tänker mig att det borde finnas några, med tanke på hur må ha det är här på formatet som förutspråkar köövviltsjakt med sina finnspetsar. Att man helt enkelt får ta kontakt med någon som tycker det är acceptabelt alternativet är ju Finland. Är det någon som har tips på hur man går till väga för att kolla upp kennels och framgångsrika hundar i Finland?

Prata med Tommie Svevar, finska avelsrådet, han pratar utmärkt svenska.

Jagar bara klöv/rovvilt med mina. Tyvärr har de två sista inte nått upp till samma resultat som gammel raijo.

Nu har jag en på utlåning till skåne med hopp om mycket grisjakt. Ska bli intressant att se utfallet.

mvh/Urban

Jag försökte hitta Tommie svevars mail genom att googla, inget du har eller vet vart jag hittar den Mirva?

Okej, hur beter dom sig vid klövilt? Är det skall vid färska slag eller är det som en skall enbart vid ståndskall? ( kan ju givetvis vara olika från hund till hund)

Ska bli intressant att höra hur det gått för dina hundar i Skåne lite senare i höst Urban

Jag försökte hitta Tommie svevars mail genom att googla, inget du har eller vet vart jag hittar den Mirva?

Okej, hur beter dom sig vid klövilt? Är det skall vid färska slag eller är det som en skall enbart vid ståndskall? ( kan ju givetvis vara olika från hund till hund)

Ska bli intressant att höra hur det gått för dina hundar i Skåne lite senare i höst Urban

 

Snabbrapport från skåne. 

 

visserligen har den finska pinnen bara varit på plats en knapp månad men han har en handfull möten med gris i det vilda. bästa jobbet gjorde han (konstigt nog) i totalt mörker där han jobbade på bra med tre årsgrisar. lite feg men det ska vi nog kunna råda bot på - hellre för feg än för het som jag brukar säga. 

 

fortsättning följer ..