Imån blir det harejakt med vår hamilton och grannens drever. 4man varav en passskytt och 3hundförare, Jag och min far går med stövaren!

Ska gå på grannens mark imån kul o se lite nya harmarker!

När upplever ni att de e som bäst vittring?temperatur o väder?

vart 2 drev och 2 harar på 2 timmar idag..

Kul att se att det finns fler som jagar hare . Är själv en av dom alltför få ungdomar som jagar hare. Att inte fler ungdomar jagar hare! Det är ju en underbar jakt. Jagar ju med pappa och hans hamilton men ska köpa en egen bara jag gått ut gymnasiet om 2 år . Gått skapligt iår, skjutit 4 i år jag än så länge

Fan vad hundarna väckte idag, tyvärr reste hon utan för ena gången o andra gången hade alla gått hem utam jag som inte hade någon bösssa.

Såg aldrig haren men trevligt va de ändå o vandra runt i skogen !

Hej

Min drever gjorde ett bra hardrev i lördags ca 1 timma körde hon tills jag fick skjuta hennes första hare.

Stolt husse och riktigt glad hund.

Mvh Tobbe

Hej

Min drever gjorde ett bra hardrev i lördags ca 1 timma körde hon tills jag fick skjuta hennes första hare.

Stolt husse och riktigt glad hund.

Mvh Tobbe

Grattis!

Nu är det helt otroligt bra stövar före i skogarna. Och det är gått om hare . Har haft bra drev nu några dagar Det enda att klaga på är blåsten

finns det nåt som är värre jakt väder halv storm som igår å idag

Var också ute idag. Vi hade flera harar för hundarna. Två såg vi och en av killarna klippte en. Blåsigt så ini******* men riktigt härligt. En annan av killarna fick en räv precis när vi bröt upp för lunch. En riktigt skön dag i skogen, fast jag inte fick fälla något vilt...

var ute med två polare idag på harjakt, vi gick igenom två såter och fick två fältharar. fick en filmsnutt av den som polaren skjöt, får se när jag orkar lägga upp den.

en liten snutt av söndagens jakt..

Minns inte hur det va nu men, om det va honan som har öronen nere när hon springer och hanen upp när det springer vet inte om det var tvärtom men stämmer detta? Det va en lärare i jakr&viltvård som hade hört det och sa till eleverna att kolla hur öronen var innan dem sköt.

Tyvärr har vi itne skjutit en enda hare på vår mark i år, stövarn är nog lite besviken även fast hon tagit en hare som va skadad, hur har det gått för er?

Minns inte hur det va nu men, om det va honan som har öronen nere när hon springer och hanen upp när det springer vet inte om det var tvärtom men stämmer detta? Det va en lärare i jakr&viltvård som hade hört det och sa till eleverna att kolla hur öronen var innan dem sköt.

Tyvärr har vi itne skjutit en enda hare på vår mark i år, stövarn är nog lite besviken även fast hon tagit en hare som va skadad, hur har det gått för er?

Det där med öronen verka intressant.. Det har jag inte hört att man kan skilja dom på

Annars är jag nöjd med min hund .. Hon har skötts sig bra men hon är 6 år nu så då ska dom väl vara som bäst.

Det har blivit 9 harar för henne i år (Jag skjuter inte när jag jagar själv me henne) Lite gammelgubbs varning Kanske

Och det skjuts inte EN hare före en timmes drev för min hund ..FÖR DÅ blir man hemma näst gång

(Jag skjuter inte när jag jagar själv me henne) Lite gammelgubbs varning Kanske

Och det skjuts inte EN hare före en timmes drev för min hund ..FÖR DÅ blir man hemma näst gång

Det där förstår jag mig inte på

Hur går det med harjakten är det nån som varit ut ? Själv så får jag vänta en vecka då stövarn löper ,,

Pissjakt idag!

Var ''sjuk'' idag för att jaga hare och de vart jävligt lyckat min första harjakt och jag fick på den jakten skjuta min första hare! Läs gärna om jakten i min jaktdagbok : http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/38817-antel%C2%B4s-jaktdagbok/page__st__60#entry644451

Mvh

Då sitter man ute på harpass, gött:)

Sköt en härom dagen, den andra för säsongen.

Fan va roligt det var i skogen idag,, stövarn drev som en dröm. vägarna gick som räls trots crossar å fyrhjulingar passerade mellan hare och hund.. Drev tid 3tim .. Jag måsta koppla"na för andra uppdrag

Va ut å släppte stövarn i morse. Det snöade för två dagar sen så det låg knappt 1cm på vägen & -10 grader.

Först tyckte jag han var lite loj men efter tio minuter så började han söka ut. I vilket fall så tog det ett tag innan han kom i slag sen gick han i slag i säkert två timmar. Men när han väl fick haren på benen så gick det som tåget. Såg haren två ggr innan jag kunde Skjuta den

Hej alla glada!

I söndags fick jag skjuta min allra första hare, som för övrigt även var mitt första nedlagda vilt. Lyckan var fulländad.

Min käre morfar har alltid jagat hare och det är med honom som mitt jaktintresse har tänts, från att sitta på pass på älgjakten när jag bara var en liten pöjk till att senare följa med på harjakt när jag var en lite större pöjk.

Hur som helst så har åldern tagit ut sin rätt på gubben och därför var det åtminstone två-tre år sedan det jagades något för både honom och hans stövartik (Tess), så nu när jag äntligen efter många års uppehåll på grund av studier och boende på annan ort tagit upp jakten igen var det självklart att tiken skulle med ut i skogen igen och visa vad hon gick för.

Till saker hör att det här inte är den typ av jakthundar som bor i hundgård och lever på en strikt hundmatdiet, det här är nämligen mina morföräldrars lilla älskling har egen plats i både soffa och säng och som gärna matas med diverse godsaker. Det märks på hunden... Både på omfång och kondition.

Iallafall så har vi varit ute en 5-6 gånger tidigare i höst och i princip varenda gång har hon åtminstone skällt lite grann och någon gång även fått till något hyfsat drev. Tyvärr har det allt som oftast strulat till sig för henne och Jösse har klarat sig helskinnad utan större ansträngning. Min erfarenhet i harskogen är väl inget att skryta över heller så jag har i princip inte haft en aning om vad som försiggått eftersom jag inte haft någon koll på hur en harhund jobbar.

Denna söndagen dock blev det andra bullar.

Det var jag och min jaktkamrat Olle som var ute denna morgon. Vi traskade iväg upp en bit efter en gammal traktorväg ovanför ett grustag där vi tidigare haft upp hare vid ett flertal tillfällen.

Tess försvann iväg och skrotade på i skogen medan vi satt och småpratade lite om allt vad som korsar ens medvetande under en kylig höstmorgon. Rätt vad det var så sätter Tess igång, fullt ös från första sekund! Drevet drar iväg neråt i en cirkel mot grustaget som vi parkerat vid. Efter en stund beslutar vi oss att ta varsin väg ner och mötas upp i grustaget.

Sagt och gjort så stövlar jag iväg genom skogen och när jag kommer ut i grustaget ser jag Tess söka lite sporadiskt i grustaget så jag förstår att det blivit tappt igen.

Jag står kvar och spanar en stund innan jag ser Olle dyka upp i andra änden, så jag går för att möta honom och vi diskuterar lite besviket vad som kan ha hänt. Rätt som det är sätter sig haren upp kanske 20 meter från oss, tar två skutt och är borta i skogen igen. Ingen av oss hann reagera.

Med nytänd jaktlust posterar vi ut oss igen och till slut börjar Tess driva ett drev som också det slutar i tappt. Denna gången syns det att hon är trött och less och lämnar knappt våran sida så beslutar oss för att gå tillbaka till bilen och avsluta dagen. Men som den prinsessa hon har blivit fostrad till går det inte att säga till henne vad hon ska göra. Så istället för att åka hem valde hon att promenera i skogen, precis utanför våran räckvidd.

Vi provar istället det gamla tricket att köra en sväng med bilen för att se ifall hon vill med, men det vill sig inte bättre än att vi tar L200 in på en skogsväg som vad för liten att vända på så den lilla svängen blir istället en sväng på kanske 20-30 minuter.

När vi kommer tillbaka driver hon IGEN! Nu har det gått nästan 3 timmar sedan första upptaget.

Jag säger skämtsamt till Olle, "Jaja, det är väl bara ett å göra då!" (sjuta haren) varpå jag laddar hagelbocken igen och vi traskar uppåt en tredje gång.

När vi kommer upp har det åter blivit tappt och Olle gör några tappra försök att fånga in hunden, först genom att locka, sedan genom att försöka kasta sig efter henne. Jag tar en liten krok runt i skogspartiet för att se ifall jag kunde stöta upp en eventuell hare när Olle hojtar "NÄMEN DÄR ÄR DEN JU!".

Jag vänder mig och skymtar en kritvit hare ca 20 meter snett till vänster om mig innan den försvinner in i ett snår strax innan en gammal skogsmaskinsväg så jag lägger an mot öppningen mellan träden och rätt vad det är dyker haren upp framför pipan. Den skräckblandade förtjusningen i det ögonblicket är obeskrivlig. Lyckan över att äntligen få skottchans blandas med paniken av att kanske missa.

Skottet går av, en evighet passerar innan jag ser haren tumla runt och bli liggandes. Mitt "JAJJEMEN!" ekar ut i skogen och gör Olle underförstådd med att det minsann blev en lyckad jaktdag idag.

Höjdpunkten ändå med denna jakthistoria var när jag kom hem till min morfar.

Jag gick in i köket med haren i i kasse och sa till honom att:

- Nu får du nog hjälpa mig.

- Med vadå?

- Jag måste ju göra iordning den här!

Och så höll jag fram haren med ett brett leende.

Morfars ansiktsuttryck i det ögonblicket var fantastiskt. Så lycklig har jag nog inte sett honom sedan jag visade upp min förstfödde son. :-)

Hej alla glada!

I söndags fick jag skjuta min allra första hare, som för övrigt även var mitt första nedlagda vilt. Lyckan var fulländad.

Min käre morfar har alltid jagat hare och det är med honom som mitt jaktintresse har tänts, från att sitta på pass på älgjakten när jag bara var en liten pöjk till att senare följa med på harjakt när jag var en lite större pöjk.

Hur som helst så har åldern tagit ut sin rätt på gubben och därför var det åtminstone två-tre år sedan det jagades något för både honom och hans stövartik (Tess), så nu när jag äntligen efter många års uppehåll på grund av studier och boende på annan ort tagit upp jakten igen var det självklart att tiken skulle med ut i skogen igen och visa vad hon gick för.

Till saker hör att det här inte är den typ av jakthundar som bor i hundgård och lever på en strikt hundmatdiet, det här är nämligen mina morföräldrars lilla älskling har egen plats i både soffa och säng och som gärna matas med diverse godsaker. Det märks på hunden... Både på omfång och kondition.

Iallafall så har vi varit ute en 5-6 gånger tidigare i höst och i princip varenda gång har hon åtminstone skällt lite grann och någon gång även fått till något hyfsat drev. Tyvärr har det allt som oftast strulat till sig för henne och Jösse har klarat sig helskinnad utan större ansträngning. Min erfarenhet i harskogen är väl inget att skryta över heller så jag har i princip inte haft en aning om vad som försiggått eftersom jag inte haft någon koll på hur en harhund jobbar.

Denna söndagen dock blev det andra bullar.

Det var jag och min jaktkamrat Olle som var ute denna morgon. Vi traskade iväg upp en bit efter en gammal traktorväg ovanför ett grustag där vi tidigare haft upp hare vid ett flertal tillfällen.

Tess försvann iväg och skrotade på i skogen medan vi satt och småpratade lite om allt vad som korsar ens medvetande under en kylig höstmorgon. Rätt vad det var så sätter Tess igång, fullt ös från första sekund! Drevet drar iväg neråt i en cirkel mot grustaget som vi parkerat vid. Efter en stund beslutar vi oss att ta varsin väg ner och mötas upp i grustaget.

Sagt och gjort så stövlar jag iväg genom skogen och när jag kommer ut i grustaget ser jag Tess söka lite sporadiskt i grustaget så jag förstår att det blivit tappt igen.

Jag står kvar och spanar en stund innan jag ser Olle dyka upp i andra änden, så jag går för att möta honom och vi diskuterar lite besviket vad som kan ha hänt. Rätt som det är sätter sig haren upp kanske 20 meter från oss, tar två skutt och är borta i skogen igen. Ingen av oss hann reagera.

Med nytänd jaktlust posterar vi ut oss igen och till slut börjar Tess driva ett drev som också det slutar i tappt. Denna gången syns det att hon är trött och less och lämnar knappt våran sida så beslutar oss för att gå tillbaka till bilen och avsluta dagen. Men som den prinsessa hon har blivit fostrad till går det inte att säga till henne vad hon ska göra. Så istället för att åka hem valde hon att promenera i skogen, precis utanför våran räckvidd.

Vi provar istället det gamla tricket att köra en sväng med bilen för att se ifall hon vill med, men det vill sig inte bättre än att vi tar L200 in på en skogsväg som vad för liten att vända på så den lilla svängen blir istället en sväng på kanske 20-30 minuter.

När vi kommer tillbaka driver hon IGEN! Nu har det gått nästan 3 timmar sedan första upptaget.

Jag säger skämtsamt till Olle, "Jaja, det är väl bara ett å göra då!" (sjuta haren) varpå jag laddar hagelbocken igen och vi traskar uppåt en tredje gång.

När vi kommer upp har det åter blivit tappt och Olle gör några tappra försök att fånga in hunden, först genom att locka, sedan genom att försöka kasta sig efter henne. Jag tar en liten krok runt i skogspartiet för att se ifall jag kunde stöta upp en eventuell hare när Olle hojtar "NÄMEN DÄR ÄR DEN JU!".

Jag vänder mig och skymtar en kritvit hare ca 20 meter snett till vänster om mig innan den försvinner in i ett snår strax innan en gammal skogsmaskinsväg så jag lägger an mot öppningen mellan träden och rätt vad det är dyker haren upp framför pipan. Den skräckblandade förtjusningen i det ögonblicket är obeskrivlig. Lyckan över att äntligen få skottchans blandas med paniken av att kanske missa.

Skottet går av, en evighet passerar innan jag ser haren tumla runt och bli liggandes. Mitt "JAJJEMEN!" ekar ut i skogen och gör Olle underförstådd med att det minsann blev en lyckad jaktdag idag.

Höjdpunkten ändå med denna jakthistoria var när jag kom hem till min morfar.

Jag gick in i köket med haren i i kasse och sa till honom att:

- Nu får du nog hjälpa mig.

- Med vadå?

- Jag måste ju göra iordning den här!

Och så höll jag fram haren med ett brett leende.

Morfars ansiktsuttryck i det ögonblicket var fantastiskt. Så lycklig har jag nog inte sett honom sedan jag visade upp min förstfödde son. :-)

De där var inget dåligt inlägg. GRATTIS

Vackert och bra berättat, grattis till jösse !

Ja nu drar det ihop sig för premiär    ! Hur ser det ut på har till gången för er ?Jag har sett lite skogshare i år men det kan ju vara bra ändå!