Jag betvivlar inte på att du är påläst burzum....om både avel och genetik!

Vilken hundras är då lämplig för grisjakt? Jag hävdar med en dåres envishet att småspetsarna tillsammans med laikan är det optimala. Vad är din syn på det?

mvh/Urban

Vi kan ta och vända på resonemanget istället. Och eftersom jaktegenskaper mäts på jaktprov och inte i hur bra ägaren anser att hunden är så sätts ni nu på prov av mig. Läs först mitt bakgrundstänk och sen kommer uppgiften.

 

Låt oss anta att det föds 200 valpar av norrbottenspets per år i Sverige och Finland, det är troligen lite lågt räknat men det är inte jätteviktigt i det här sammanhanget. Nästa antagande är att nobsen jagar 10år av sitt liv i genomsnitt. Vi får då ungefär 2000 hundar i de två länderna som varje år ingår i den jagande populationen. (200x10). Går man tillbaka ett år så försvinner ju de som startade jaga iår men å andra sidan tillkommer ett år bakifrån så vi antar att den populationen är någorlunda stabil. På tio år har då  4000hundar ingått i den jagande populationen av norrbottenspets.

 

Nu till utmaningen. Jag vill gärna se jaktprovsesultat på älg eller annat klövvilt för nobsen. Eftersom man får gå jaktprov på älg i Finland så förutsätter jag härmed att de duktiga älghundarna där startas på såna prov och att de duktiga hundarna i Sverige tas till Finland för start eftersom de inte får starta i Sverige. Vidare så har rasen alltså en historia med jaktprov på älg i Sverige och de kan ni också få räkna in, absolut. Utmaningen består i att hitta tio pristagare på älgprov under rasens HISTORIA. Relaterat till rasens sista tio år så ska ni alltså hitta 10/4000individer, dvs ca 3promille av populationen de senaste 10åren ska ha gått till tredje pris eller mer på älgprov. Låt säga att ni får leta från 1967 och framåt. Sen kan man tycka att grunda sitt val av hund på att 3promille går till pris när man vill ha en älghund är väldigt chansartat men likväl inte en omöjlighet. Hittar ni andra klövviltsprov än på älg bring them on (från ryssland då antar jag)! Som vidare upplysning kan jag säga att ungefär 47% av hundarna som startas på fågelprov går till pris. (hoppas ni kan procent och promille nu, men det är alltså viss skillnad på 3tusendelar och "hälften") Alltså, om ni lyckas plocka fram 10 hundar som under historien gått till pris blir jag imponerad och jag är till viss del villig att gå med på att nobsen är en lämplig klövviltshund. Man har ju ändå då en statistisk möjlighet på maximalt 6dugliga älghundar på 2000valpar, och det är inte att förakta , dvs det föds 6 pristagare inom rasen på 10år. (sen kan ni ju fundera på hur många procent av starterna som faktiskt går till pris på älgprov/grisprov av de etablerade klövviltsraserna). Lycka till!!!
 

Lyckas det inte med att plocka fram 10pristagare totalt under rasens historia i två länder så betraktar jag vidare diskussion som tämligen meningslös för min del. Låt säga att det faktiskt lyckas, jag har alltså inte gjort något eget sök så jag vet inte hur lätt detta är, men hitta då istället 5förstapristagare och 1champion genom tiderna. Om rasen verkligen är lämplig som älghund måste det rimligen varit producerat åtminstone en enda jaktchampion genom tiderna i två länder. Jag håller tummarna för er! hahahaha.... 

 

Edit: eftersom dokumenterade jaktegenskaper är extremt viktiga för valpköparen så förutsätter jag här att de kennlar i Sverige som faktiskt riktar sig på detta åkt över till Finland för att få dokumenterat egenskaperna. En uppfödare som INTE gör det är ungefär lika trovärdig som en beg-bil eller mattförsäljare. Detta skulle i såfall visa att det enda som räknas för såna uppfödare är pengar, pengar och pengar, inte bevarande eller förstärkande av en egenskap. (låt oss anta att en välkänd kennel i sverige sålt ca 80valpar genom tiderna till klövviltsjakt, minst en av dessa bör vara premierad med pris på klövviltsprov, och skulle rasen faktiskt vara en lämplig klövviltsras så bör 47%vara det, dvs samma relativa antal som på fågelproven). Det går inte att objektivt lita på vad folk skriver på bloggar eller hemsidor eller vad för foton de publicerar. En skjuten älg kan man posera med vilken hund som helst framför. Jag vill ha hårda fakta, siffror som visar något, inte propaganda från de som själva tjänar pengarna. Så, ansträng er lite nu och ta fram siffrorna.

 

Edit2. Carlsberg marknadsför sig med slogan "probably the best beer inte world". Att de kan skriva så beror på att de aldrig någonsin ställt upp i en tävling och bevisats inte vara bäst. Litar man på en sån slogan, känns den särskilt trovärdig? Så får man tänka kring uppfödare som inte startar på jaktprov. Ja, man blir full på carlsberg (men det gör den inte bäst i världen), och det går säkert att skjuta en älg eller gris för en nobs, men det är inte det den här diskussionen handlar om. Den handlar om kennlar som medvetet föder upp hundar för klövviltsjakt och deras kunder och vilka förväntningar de bör ha. Man får inte tro att bara för att man köper en röd italiensk bil (fiat) så får man en ferrari. hahahah...

Jag betvivlar inte på att du är påläst burzum....om både avel och genetik!

Vilken hundras är då lämplig för grisjakt? Jag hävdar med en dåres envishet att småspetsarna tillsammans med laikan är det optimala. Vad är din syn på det?

mvh/Urban

 

Du som sörmlandsjägare glömmer en sak som är fult att tala om när det gäller jakt, men är ett faktum när det gäller grisjakt och det är effektivitet.

 

Anledningen till halvspetsar är i teorin effektivitet. Du vill ha dådkraften och psyket, ställande förmåga, skall i löpa och inte spetsens (läs gråhundens) extrema envishet. Anledningen till att det faktiskt skjuts mycket gris för min Gråwachtel är att han skallar i löpa och trots det är en bättre ställare än exempelvis en kopov eller plott. Den kombon finns inte i någon renrasstandard, sen skall man ha tur med en blandras och det medger jag utan omsvep. Men kombinerar du två jaktidioter av de två raserna blir det sällan helt åt helsike, sen kan det ena anlaget ta över det andra och det vet man inte på förhand. Sen sätter injagningen sin prägel, min GW passar inte i Sörmland heller då han håller i för länge och blir således inte effektiv i era såter. Men det finns inget värre än hundar som bryter för fort heller. Har haft wachtlar och det passar inte heller som jag jagar numera, men perfekt i Sörmland för att nå just effektivitet, trots att det är fult att nämna.

 

Du har ju skaffat gråhund nu, tror den blir bra. Men hur ofta jagar du i såtar på 200ha utan dörrslående passkyttar? Stånd på gris i upptaget får du av två skäl, ostört vilt och snäll/klok hund eller av en tuff hund som tvingar dem att försvara sig på plats. Jagar man inte som ensamjägare ser jag inga stora fördelar med en ren spets som grishund. Har nu själv både halvspets och helspets, oavsett hur duktig min grålle blir på att ställa kommer jag alltid att föredra GWn som grishund.

 

Blev ett brandtal för spetskorsning, jag brukar oftast inte bry mig i dessa frågor, folk får göra som dom vill och jag gör detsamma.   Men hur många grisupptag som faktiskt genererar i skottchans för dig eller passaren kan inte vara helt orelevant för debatten.

Säger inte emot dig mkj. Det är bara det att min personliga erfarenhet av grå wachtlar inte är så positiv......

Har sett ett antal genom åren, men ingen som har etsat sig fast i minnet som något extra....

Som tur är är ju både val av ras/blandras samt avel fritt....

Skulle dock inte köpa en valp av varken gråwachtel eller finne/ nobs utan att sett föräldrarna ett antal ggr.....alt att jag har stort förtroende för uppfödaren..

Vilket jag tror gäller för dig med.....

mvh/Urban

Måste vara att jag har för låga krav helt enkelt  All blandrasavel är inte seriös heller, helt enig med dig.

 

Sen får dåliga erfarenheter också ett visst utrymme undermedvetet. Jag har fortfarande inte jagat med en bra grisjämte trots att dom påstås finnas överallt. Dom finns säkert, jag har bara inte lyckas vara med.

 

Från tyckande till fakta om nobs igen, ber om ursäkt för ev. övertramp.

Jag betvivlar inte på att du är påläst burzum....om både avel och genetik!

Vilken hundras är då lämplig för grisjakt? Jag hävdar med en dåres envishet att småspetsarna tillsammans med laikan är det optimala. Vad är din syn på det?

mvh/Urban

Om vi utgår från att en normal grisstam som inte utfodras är upp till ungefär 10djur per 1000hektar så innebär det att det är ungefär det samma som för älg. Alltså bör man jaga ungefär lika stora såtar. Jag menar att en älgsåt absolut bör vara minst 500hektar, gärna 1000 eller ännu större för att man ska ha goda chanser att få skjuta. Detta av flera skäl, dels för att man ska ha chans att gå på ostörda djur, dels för att man ska få till vettiga ståndskall. 1000hektar räcker sen inte så långt om en älg bestämmer sig för att dra ut på språng, men de buktar ju som harar så efter ett par timmar är de tillbaka till utgångspunkten om hunden håller i någorlunda. Om vi utgår från att en lämplig såt för ståndhundsjakt med utplacerade förhållsskyttar är 500 hektar och målsättningen inte är att skjuta djur i sken så behöver man ha hundar som på ett effektivt sätt söker av såna ytor och har goda ståndegenskaper, är snabba nog att springa ikapp ett skenande djur och har rätt dådkraft så blir det karelare, gråhund, storvilts-laika eller jämthund i min värld. Självklart köper man valpar efter meriterade föräldrar. Småspetsarna faller på för kort sök, för kort förföljande, för låg hastighet och för liten dådkraft. Bygger man sin jakt på marker mindre än 500hektar anser jag dem olämpliga för löshundsjakt med ståndhund efter klövvilt. Fågel kan man jaga på mindre marker men man får ett begränsad skörd på så små marker annat än under extrema fågelår. Jag har varit med och jagat älg i såtar från ca 200hektar upp till 2000hektar i ett svep och det är tveklöst så att man får bättre löshundsjakt på större marker. På såtar uppåt 1000hektar finns det självklart plats för 2-3 hundar beroende på sökstorlek och hur långa drag man önskar göra. Okej, man kan säkert argumentera att man ska skaffa en hund för sin jakt på 200hektar men det anser jag vara vansinne och det kommer i princip aldrig bli nån ståndhundsjakt om det finns passkyttar med som smäller i bildörrar och sitter och luktar. Men att skaffa hund för att jaga på en grisstam eller älgstam som i genomsnitt omfattar 2djur av varje är ju bara galenskap.

Om vi utgår från att en normal grisstam som inte utfodras är upp till ungefär 10djur per 1000hektar så innebär det att det är ungefär det samma som för älg. Alltså bör man jaga ungefär lika stora såtar. Jag menar att en älgsåt absolut bör vara minst 500hektar, gärna 1000 eller ännu större för att man ska ha goda chanser att få skjuta. Detta av flera skäl, dels för att man ska ha chans att gå på ostörda djur, dels för att man ska få till vettiga ståndskall. 1000hektar räcker sen inte så långt om en älg bestämmer sig för att dra ut på språng, men de buktar ju som harar så efter ett par timmar är de tillbaka till utgångspunkten om hunden håller i någorlunda. Om vi utgår från att en lämplig såt för ståndhundsjakt med utplacerade förhållsskyttar är 500 hektar och målsättningen inte är att skjuta djur i sken så behöver man ha hundar som på ett effektivt sätt söker av såna ytor och har goda ståndegenskaper, är snabba nog att springa ikapp ett skenande djur och har rätt dådkraft så blir det karelare, gråhund, storvilts-laika eller jämthund i min värld. Självklart köper man valpar efter meriterade föräldrar. Småspetsarna faller på för kort sök, för kort förföljande, för låg hastighet och för liten dådkraft. Bygger man sin jakt på marker mindre än 500hektar anser jag dem olämpliga för löshundsjakt med ståndhund efter klövvilt. Fågel kan man jaga på mindre marker men man får ett begränsad skörd på så små marker annat än under extrema fågelår. Jag har varit med och jagat älg i såtar från ca 200hektar upp till 2000hektar i ett svep och det är tveklöst så att man får bättre löshundsjakt på större marker. På såtar uppåt 1000hektar finns det självklart plats för 2-3 hundar beroende på sökstorlek och hur långa drag man önskar göra. Okej, man kan säkert argumentera att man ska skaffa en hund för sin jakt på 200hektar men det anser jag vara vansinne och det kommer i princip aldrig bli nån ståndhundsjakt om det finns passkyttar med som smäller i bildörrar och sitter och luktar. Men att skaffa hund för att jaga på en grisstam eller älgstam som i genomsnitt omfattar 2djur av varje är ju bara galenskap.

Vet i sjutton var du jagar men misstänker att det är Norrland någonstans(?). En sak är jag säker på och det är vad vi ser som såtar, och det är det ganska stor skillnad på.

Här nere i Skåne/Blekinge är 500 ha som hel mark STORT. Där kan man utan problem,visserligen beroende på hur marken ser ut men säg ren skogsmark, kunna trycka in 2-4 för oss stora såter att släppa 1-3 hundar.

Du får då ett hum om hur långt sök en "sydhund" har. En älgspets som du säger i ditt inlägg är efter en bra sökrunda långt inne på grannens och lite till för att sen stå och skälla i timtal. Nej, det funkar inte....

Sen har viltet vant sig vid folk som rör sig i skogen, att bildörrar smäller, att hundar skäller en bit iväg och att bilar rör sig runt i skogen. Dom ligger ändå kvar i planteringarna där dom känner sig trygga!

Vet i sjutton var du jagar men misstänker att det är Norrland någonstans(?). En sak är jag säker på och det är vad vi ser som såtar, och det är det ganska stor skillnad på.

Här nere i Skåne/Blekinge är 500 ha som hel mark STORT. Där kan man utan problem,visserligen beroende på hur marken ser ut men säg ren skogsmark, kunna trycka in 2-4 för oss stora såter att släppa 1-3 hundar.

Du får då ett hum om hur långt sök en "sydhund" har. En älgspets som du säger i ditt inlägg är efter en bra sökrunda långt inne på grannens och lite till för att sen stå och skälla i timtal. Nej, det funkar inte....

Sen har viltet vant sig vid folk som rör sig i skogen, att bildörrar smäller, att hundar skäller en bit iväg och att bilar rör sig runt i skogen. Dom ligger ändå kvar i planteringarna där dom känner sig trygga!

Faktum kvarstår att älgjakt  bäst bedrivs på större områden än så, hade jag varit er hade jag gått ihop med grannarna och fått till rejäla marker åtminstone för älgjakten. Låt säga att man har en vinterstam på 5älgar och att man kan skjuta 5 älgar under jakten. Då kan man skjuta låt säga 3kalvar och 2vuxna djur per tusen hektar. Det säger sig självt att man inte får till bra hundar och inte får till riktig ståndhundsjakt med såna förutsättningar. Då kan man lika gärna gå och slamra med en plåtburk eller släppa in vad fan som helst som har fyra ben och tänder och kan skälla så får man fart på de djur som finns där. Köper man en ståndhund ska man ge hunden chansen att jobba som ståndhund, inte som en hund som stöter ut en älg ur en plantering som springer femtio meter och sen blir skjuten på ett pass. Är det under såna förutsättningar ni jagar så har ni en del att lära både om ståndhundsjakt, och om samarbete över markgränser. Jagar man på det sättet funkar det kanske med tysk jaktterrier istället? Då kan man skjuta både gris, hjort, rådjur och älg. Men det är inte rätt att sätta dit en specialiserad ståndhund oavsett ras. När jag jagar med norrbottenspets så rör jag mig över 300-700hektar på en jakttur. Och den är större i söket än du tror, inte som en älghund men definitivt för stort för så små såtar som du pratar om. Tiken jag har har sök uppåt 45minuter, det är visserligen långt från idealets 10min men tror faktiskt att du ska ta och fundera ytterligare några vändor på om du ens ska köpa en ståndhund överhuvudtaget. Jag menar att en jakthund ska få minst 2-3jakttillfällen i veckan under hela säsongen och det tror jag du har svårt att erbjuda en ståndhund på såna marker med den älgtilldelningen ni lär har. En hund som står i hundgård förutom en helvecka och nån helg på hösten är ju bara rent tragiskt. Tänk på att en hund kräver enormt mycket träning, pengar, tid och jakttillfällen för att bli ens duglig. (jag har ungefär 50 000 hektar som jag jagar småvilt på utspritt i värmland, jämtland, ångermanland och norska fjällvärlden, jagar inte längre älg då jag har norrbottenspets men jagade tidigare älg 30+dagar per år som hundförare på fyra olika områden om totalt ca 20 000hektar).

Faktum kvarstår att älgjakt bäst bedrivs på större områden än så, hade jag varit er hade jag gått ihop med grannarna och fått till rejäla marker åtminstone för älgjakten. Låt säga att man har en vinterstam på 5älgar och att man kan skjuta 5 älgar under jakten. Då kan man skjuta låt säga 3kalvar och 2vuxna djur per tusen hektar. Det säger sig självt att man inte får till bra hundar och inte får till riktig ståndhundsjakt med såna förutsättningar. Då kan man lika gärna gå och slamra med en plåtburk eller släppa in vad fan som helst som har fyra ben och tänder och kan skälla så får man fart på de djur som finns där. Köper man en ståndhund ska man ge hunden chansen att jobba som ståndhund, inte som en hund som stöter ut en älg ur en plantering som springer femtio meter och sen blir skjuten på ett pass. Är det under såna förutsättningar ni jagar så har ni en del att lära både om ståndhundsjakt, och om samarbete över markgränser. Jagar man på det sättet funkar det kanske med tysk jaktterrier istället? Då kan man skjuta både gris, hjort, rådjur och älg. Men det är inte rätt att sätta dit en specialiserad ståndhund oavsett ras. När jag jagar med norrbottenspets så rör jag mig över 300-700hektar på en jakttur. Och den är större i söket än du tror, inte som en älghund men definitivt för stort för så små såtar som du pratar om. Tiken jag har har sök uppåt 45minuter, det är visserligen långt från idealets 10min men tror faktiskt att du ska ta och fundera ytterligare några vändor på om du ens ska köpa en ståndhund överhuvudtaget. Jag menar att en jakthund ska få minst 2-3jakttillfällen i veckan under hela säsongen och det tror jag du har svårt att erbjuda en ståndhund på såna marker med den älgtilldelningen ni lär har. En hund som står i hundgård förutom en helvecka och nån helg på hösten är ju bara rent tragiskt. Tänk på att en hund kräver enormt mycket träning, pengar, tid och jakttillfällen för att bli ens duglig. (jag har ungefär 50 000 hektar som jag jagar småvilt på utspritt i värmland, jämtland, ångermanland och norska fjällvärlden, jagar inte längre älg då jag har norrbottenspets men jagade tidigare älg 30+dagar per år som hundförare på fyra olika områden om totalt ca 20 000hektar).

Detta var generellt över klövviltsjakten. Inte berörande älgjakten där vi har större bitar med fler marker ihop.

Du verkar inte förstå vad jag är ute efter... En hund som ställer och är lagom i söket, smart och smidig för att jaga vildsvin på Skånemarker. Inte någon älghund som söker över 5 km och ställer i timtal som du envisas med att tragga om. Jag vill inte heller ha en drivande som inte vågar ställa. Hellre en ställande som inte vill driva för då vet man när det rör på sig och ska vara redo.

Den ska även gå att ha som "lugn" innehund och där försvinner terriern. Jag kan säga att jag är hundvan och tillräckligt med jakt för att skaffa hund och vet allt vad det innebär med träning osv.

Nä, nu blev även jag sugen att köpa nobs.

lugn och lugn, både finsk spets och norbottenspets har väldigt låg skalltröskel (mycket lägre än andra spetsar), dvs det ska väldigt lite till för att de ska börja skälla. Det gäller såväl inne som ute och är också en sak som är genetisk. Det är en mycket liten retning luktmässigt som kommer från en fågel 25m upp i ett träd, den utlöser kontant och ihållande skall. Det kan vara ett jävla skällande hela dagarna från 5på morgonen om det rör sig ekorrar utanför huset (som det är hemma hos mig). Är det räv kan de hålla igång hela nätterna. Ryktet om nobsens lugn och att det är en fin familjehund är betydligt överdrivet (liksom ryktet om finska spetsens svåra lynne också är överdrivet), de kan vara ganska vassa (både mot folk och andra hundar), känsliga och säregna, det är trots allt spetsar - fullt ut. Du söker efter en ideell fantasihund, den finns inte.

Fint om någon ger sig på att lösa min uppgift jag gav tidigare i tråden. Om det är en så lämplig klövviltshund som ni påstår så bör det vara gjort på några få minuter att hitta 10st som gått till pris på jaktprov genom historien eller en champion. Om det visar sig vara svårt så tror jag nog slutsatsen måste bli att det inte alls är en lämplig klövviltshund pga att den medfött jagar vilt uppe i träden - helt utan träning. (det går inte att träna för övrigt).

 

Kom igen nu!

Det har nu idag gått ett år sen min uppmaning att hitta 10st som gått till pris genom historien eller en champion på klövvilt. Ingen har klarat uppgiften och det kan jag avslöja beror på att det inte går. Det finns helt enkelt inte en enda champion, och det finns inte 10st som tagit pris. Går man tillbaka så långt som till 1988(!!!) så kan man hitta totalt 5 (FEM!!) norrbottenspetsar som tagit pris på på älgprov i Finland oavsett startklass. Intresset för att starta på dessa prov är också lågt, och hur man än vänder och vrider på det så beror det på att de helt enkelt inte är konkurrenskraftiga.

I andra raser så pratar man om vikten med meritering när man ska välja valp men konstigt nog alltså inte när det gäller Norrbottenspets. Man hör om "all-jagande" linjer och man hör om hur jävla bra de finska hundarna lyckas på älg och björn. Men objektivt sett så är det alltså inte sant. Det är flum-marknadsföring. Det finns krafter som tjänar rätt så mycket pengar på den naivitet som finns gällande det här. Du som står inför att köpa en hund för älg och gris bör alltså för att ha så god chans som möjligt att lyckas välja en annan ras. Skulle det ändå vara så att man önskar en hund som faktiskt klarar att prestera högt på både älg och fågel så bör man välja från meriterade laikaparningar. Det finns exempelvis REL som tagit förstapris på båda provformerna i Finland och båda provformerna är championatgrundande för både utställning- och jaktchampionat i såväl Norge som Finland och Sverige. Då bidrar man på ett positivt sätt för en ras utveckling istället för att haverera det arbete som utförs sen många årtionden för norrbottenspetsen.