HEj!

Någon sa till mig då vi var uppe på fjället att de väntade snö då de satt i björkarna.

Om de är någon sanning i det vet jag inte.

Ja nu kommer väl bilden med då jag tagit bort prickarna över ä. ???

Jag tycker det är konstigt så mycket som jag varit i fjällen på vintrarna att jag aldrig sett ripa i träd om det är så vanligt som det låter  ??? Dock jagar jag som sagt sällan på vintern, men vi är ju ändå iväg på nån liten tur varje dag vi är där upp iaf och då hittar vi dem alltid på backen.........

nu börjar det riktigt närma sig avresa...  =)

HAr du hört nått från dina polare som var i miekak?

06:45 rullar bilen iväg imorgon bitti...

Ha en trevlig helg på er...

P.s Frun börjar mer å mer snöa in på Breton, är nog bara en träff med Ella som saknas snart.. 

//Linus

nu börjar det riktigt närma sig avresa...  =)

HAr du hört nått från dina polare som var i miekak?

06:45 rullar bilen iväg imorgon bitti...

Ha en trevlig helg på er...

P.s Frun börjar mer å mer snöa in på Breton, är nog bara en träff med Ella som saknas snart..   

//Linus

Inte hört nå från dem än. Kanske e de kvar däruppe!

Spanat på lillans kommunikation me hunden o lyckats få en del bilder.

Spana in bildtexten så får bilden berätta resten!

En förklaring, pussar gör man med öppen mun om man e 10,5mån  ;D

Vill bara säga att jag träffat min första Breton idag  ;D  Jäklar vilken god hund och mysig ras  ;D

//Roggman66

;D ;D ;D KAN DU JU FETHAJJA  ;D ;D ;D

Grattis till en A-HA upplevelse  ;D

Vänta bara tills du får jaga över en. DÅ E DU SÅLD (förmodligen)

Får man fråga vilken jycke du träffat?

Fina bilder jimbolo! Alltid kul med barn och hundar.

Vet ej riktigt vad den heter, men om jag träffar de en gång till så ska jag fråga.

Jo nog är det en jaktförm man lätt skulle fastna för...........

Sååååå många hundraser och jaktformer..............OCH SÅ LITE TID HÄR PÅ JORDEN  :'(

//Roggman66

Fina bilder du tagit Jimbolo!

Linus: Ni är så välkomna att träffa Ella!

Ella: joo vi kommer förbi nån gång de passar sig...

Nu är man hemma igen efter en blåsig helg i Miekak!

Men vilket område... Vackert så det förslår.. tyvärr var inte riporna på våran sida, då det kom c:a 20 cm snö i helgen så har dom legat under den och tryckt.. inte det lättaste att hitta dom då..

Ska uppdatera er med bilder så småningom.. =)

Så var man där igen o leta problem för att ha nåt att göra innan Tossåsen  :

Hittat ett fint skjutfält som e mer eller mindre fyrkantigt o bjuder på både bredd o längd. 400x800

Terrängen påminner mkt om fjäll med lite ljung, enbuskar, ris o småsly här o var.

På vägen till detta kör ja släpp (vi har barmark) på ett hygge.

Liaså gjorde jag idag o första släppet går i kant med skog.

Efter att jycken dragit utmed skogskanten 100m ser jag 2-3 vita rumpor rör sig i skogsridån.

Blåste fast Zingo, 50m ifrån, för säkerhetens skull.

Öronen stod rakt upp o de var mkt fokuserad blick på rådjuren.

Han hade inte vind av dem utan de var förmligen rörelsen som drog till sig hans blick.

Försökte få hans uppmärksamhet istället för rådjuren men lyckades föga innan ja var 30m ifrån.

Nu till problematiken.

Jag har aldrig sett Zingo särskilt intresserad av att jaga ikapp ett rådjur men har aldrig haft direkt närkontakt i släpp typ idag.

Tyckte att han var alldelles för nyfiken för att de ska vara sunt.

Han har iof i yngre ålder stått för rådjur men vi har efter dess mött otaligt med rådisar utan ngt direkt intresse.

Självklart fortsatte jag släppet för att kunna se till att han inte gick efter rådjuren.

Men han ville hela tiden gå dit de varit för att undersöka.

Eftersom detta är på ett frekvent besökt område ville ja inte chansa o göra för mkt underökningar i närkontakt med rådjuren "ifall att".

Kunde se huvudrubriker "BRETONHANE VILT JAGANDES EFTER SÖTA OSKYLDIGA SMÅ RÅDJUR"  :-

Nääää, inte Zingo, men ändå.

HUR TRÄNAR NI IN RÅDJURSRENHET?

Zingo bryr sig ju inte om Ren o tidigare inte heller rådjur.

Förmodligen är det som jag säger att de bara var rörelsen han såg o därför väcktes nyfikenheten.

O eftersom jag höll han från all vittring fick han ju aldrig chansen att visa om de var ett jaktligt intresse eller bara ren nyfikenhet.

Eller kan de vara så att i brist på fågel duger vad som helst :

Men om man inga problem har SKAPAR MAN SIG för o ha nåt att göra

Rådjursrenhet tränas precis som renrenhet. I alla fall i min värld  stöter dock i princip aldrig på rådjur här hemma! Men när vi var nere i dalarna fick jag träna Ella lite på rådjur. Men som jag berättat tidigare så fick vi träna på en hel del djur så som hästar, kossor, får, getter, gäss, katter, kaniner.......osv. Väldigt intressant ställe att vara och träna på! ;D

Kan precis som du säger vara så att just de att det rörde sig, men Zingo inte kände någon vittring, alltså inte visste vad det var som rörde sig så blev det mer intressant. Jag skulle nog (om du hade koppel med dig) gått fram med honom kopplad till stället dom varit på och när han visade intresse för lukten börjat med min ramsa: usch, fy, hemsk, usch, nej vi går härifrån, hemskheters hemskheter........osv.  :

Kan vara så också att han skulle ha struntat i dem helt om du inte blåst fast honom. Om jag utgår ifrån Ella så förknippar hon skog/fjäll hon är ute på sök och jag ropar stanna = NU FLÖG DET NÅTT= intressant  Ropar jag stanna mitt i hennes sök tror hon att hon missat nått och det syns att hon står och lyssnar och kollar runt lite för att "få ögonkontakt med flygfäna" för att sedan kolla på mig vad f...n jag pysslar med och egentligen vill  :

Men du det är väl inga rådjur på fjället i Tossåsen/Vemdalen? Eller har jag missat nått? ungefär som att jag missat att se ripor i träden? :

Näää, denna gång e du nog me i matchen "Ella"  :D *ASG*

Tror du berörde alla mina tankar i ditt inlägg.

Blås fast = intressant byte,  låt va osså hade han bara kollat o fortsatt vid konstaterande.

Men som jag nämnde ville jag inte chansa i detta område o folk kan tolka saker lite hur de vill ibland.

Så ja tog de säkra före.........

Koppel e ALLTID med men körde de mentala kopplet o lät han fotsätta söka, dock inte där rådjuren gått fram o fya då han satte nosen i deras spår!

Gick finfint.

Tror jag gjort höna av en fjäder men ändå kul att höra er andras upplevelser.

Fyar ni om hunden "STÅR FÖR RÅDJUR"?

Gör den egentligen ngt fel då?

Vet av Breton som både ställer o stöter rådjur (södra Sverige).

O när vi ändå e inne på de kan vi lia gärna dra hare me i diskussionen också.

Hare e kanske vanligare att folk skjutit på stånd än rådjur?

Gräv nu fram spökena ur garderoben o erkänn vad ni skjutet över era hundar.

Jag skjöt en grävling i höstas men då gick Zingo bakom så ja tyckte de va OK.

Däremot fick han spåra den o 30m från plats låg den.

Hittills enda garderobsspöke jag bär på!

(OJ vilken vändning detta inlägg tog)  :o

Ja du det finns inga större spöken här. Ella har en gång stått för ren. Vi hade gått flera timmar utan fågel och helt plötsligt står hunden. När vi kommer fram ser vi att det är ren. Gjorde inte så mycket mer än att ta med mig hunden därifrån. Tycker inte att hon gjort något fel egentligen. Bättre hunden står för ren än springer efter. Men detta har bara hänt vid ett tillfälle.

Hare står hon för, men iom att jag gått jaktprov har jag inte velat att hon skulle fokusera så mycket på hare : därför har vi aldrig skjutit hare. Dock så sa jag efter vårt sista jaktprov i klimpfjäll att står hon för hare så skjuter vi den...... har aldrig hänt sedan dess  ;D

Jag önskar att Zingo stod för hare men icke

Rykten säger att Zingo visar nunan i JoF nr:3, som prenumeranterna redan verkar ha.

Själv får man vänta tills på tis för o se  :'( :'( :'(

Som jag nämnt tigare börjar jag nog bli NGT rastlös efter ca 2månaders pappaledigt o mkt få jaktdagar, ALLDELLES FÖR FÅ.

De kanske förklarar alla mina udda frågeställningar  :

MEN

När tigger en hund?

Zingo har lagt märke till att de trillar ner både de ena o de andra från lillans stol.

I början tog han bara för sig då han fick lov osså va de bra.

Nu förtiden förser han sig då de blir läge eftersom ja glömmer o ge lov..

Jag e ju tacksam för en självgående dammsugare   ;D

Men han har börjat sitt o stirra på oss med öronen spetsade uppåt vilket jag upplever lite som tiggande.

Dock e de 1m o mer ifrån oss. Kan man fya de o se de som ett tiggande?

Jag har inte gjort de eftersom jag sett de mer som förväntan än tigg.

Vi har aldrig gett honom ngt vid bordet HÄR HEMMA : :

Han brukar gå o sova då vi äter!

De här e ett nytt beteende sen lillan börja käka lite själv eller rättare sagt börja kasta mat på golvet.

SÅ var går gränsen för tigg?

E de när de stryker runt benen eller räcker de med att de sitter i stramt givakt o väntar på en gobit?

Skrattar lite för mig själv nu för de va precis likadant då Zingo var valp o vänta en gobit  ;D ;D ;D ;D

Intressant Jimmy! Väntar otåligt på svar!

Själv vill jag inte ha en tiggande hund, men som du säger så finns det ju konstigt nog nästan alltid nåt gott under barnstolen...

Visserligen tigger/sitter Troy inte och väntar vid matbordet. Men däremot i vardagsrummet. Kan kanske bero på att han EN gång fått en äppelskrutt av mig därinne. Inte vid bordet utan vid hans bädda, men ändå så tycks jag mig märka ett mer tiggande beteende efter den där äppelskrutten. Va fort det går att lära de odygder...

Jo du Henrik.

Vissa beteenden lär de OERHÖRT snabbt.

Döm om min förvåning då ja en gång gjort 2 köttbullemackor osså hämta ja en kopp kaffe för att komma tilbaks o hitta 1kvar.

Vi snackar 3m från bordet, i mer eller mindre samma rum, var jag.

Ngt förvirrad trodde jag att jag kanske ätit upp den ena.

Kom på att jag glömt mjölk i kaffet gick tillbaks för en skvätt mjölk o när jag vänder mig om  :o VEM STÅR DÄR MED NOSEN 1dm från macka nr:2.

Tack o lov fick ja ju rya han mitt i handlingen o han har inte gjort om det.

Hade jag inte sett en liiiten fläck på golvet som spår av macka nr1 hade ja än idag trott att ja själv käkat upp den.

Fattar ni hur snabbt han måste slukat den!!!

Till historien hör att vi hälsade på en kompis i Norge så de var inga regler som följdes uppenbart.

Köttbullehistorien var inte de enda "urballandet" som hände den resan.

Zingo var knappt ett år fyllda vid det inträffade.

Jag skulle nog säga: Ja han tigger  Nu kommer vi ju dock till det fina med att äga hund. Du kan "forma" den så som du själv vill ha den! Tycker du att det är ok att hunden sitter en bit ifrån er och kollar så är det ju inte mer med det. Stör du dig på det så åtgärda problemet.

Snart är det nästan så man inte vågar skriva mer här för man inser hur mycket man börjar släppa efter på gränserna :

Nåja, gällande Ella och tiggning. När hon var liten fick hon inte vara i köket när vi åt utan då låg hon i nån annanstans ock sov. Dock har hon alltid fått en smakbit från bordet när vi ätit färdigt. Fråga mig inte varför, men vi skär alltid lite småbitar åt henne i slutet så hon hör direkt när vi ätit färdigt pga att vi skär och sedan skrapar av gaffeln flera gånger i rad.

I tv rummet har hon fått ligga under bordet men vi har en matta framför tv:n där hon får ligga även när vi äter i tv:rummet. Lärde henne att gå från = gå och lägg dig på mattan eller längre bort!

Nu för tiden  : Så ligger hon alltid/oftast på mattan i köket när vi äter. Även i tv:rummet ligger hon på mattan under bordet  : Dock får hon inte vara uppe i ansiktet på en när man äter nått så hon är på mattan men inte kloss mot en. Dock så vet hon vad som egentligen gäller. Hon ser så rolig ut när hon sätter sig nära en om man äter nått och så frågar man henne om hon tigger. Då vrider hon först bara bort skallen och sitter och sneglar på en  ;D fortsätter man titta på henne lägger hon sig ner. Fortsätter jag fortfarande att titta på henne flyttar hon sig ca:50cm åt gången bort från en. Säger jag gå från så går hon dock iväg en bit och lägger sig. Sanningen är ju att hon vet att hon kommer undan med att tigga ibland, men när man säger åt henne vet hon att det är de som gäller.

Finns även en kökssoffa där hon alltid fått vara. Förutom när vi äter. Numer tummas det lite på den regeln också ibland  : dock sitter det så inpräntat i henne att inte vara på soffan när vi äter, så när det kommer mat på bordet och vi börjar sätta oss så hoppar hon direkt ner.

Om jag då går till kommande valp, så ska jag precis som med Ella kunna ställa ner min tallrik på golvet, kasta godis på golvet....osv. och hunden ska inte ta detta utan mitt "Varsegod". Jag kör även detta vid matskålet när dom är små. Dock så kör jag när hunden blir gammal med fri tillgång på mat så dom får gå och äta sin egen mat när dom vill, så där ändras ju reglerna lite.

Här har jag ett exempel på att det man tränar i början sitter i ryggraden på hunden. Ella var tvungen att få ett varsegod när hon var liten och skulle äta sin mat. De senaste 6åren har hon haft fri tillgång så hon knaprar mat lite då och då. Senaste året har den lilla fjanten ibland börjat stå och voffa vid sin matskål och äter inte förän man har gått dit och sagt varsegod  

Dom är roliga dom små liven! Som jag nämnt tidigare är slutpoängen att du fostrar din hund så att du trivs. Att sedan ha ett fungerande "gå från" kommando är alltid bra! Men bara du är nöjd med hundens beteende. Fram tills hunden är vuxen och "färdig hund" måste reglerna vara riktigt klara och tydliga. Det är givetvis bra om dom är det genom hela livet :, men om man när hunden är gammal släpper efter lite gör inte samma skada som att redan från början lära hunden att den kommer undan med beteendet och sedan längre fram kommer man på att nej så här vill jag inte ha det. då har man skaffat sig mycke jobb!

Hmmm. De ante mig.

Förstår bara inte när de börja!

Men f.om. nu får man väl säga ifrån på skarpen ett par ggr o se va som händer.

Zingo har alltid legat en bit ifrån oss då vi ätit o ja har aldrig upplevt de störande.

Som ja säger får o har Zingo aldrig fått nån mat av oss vid bordet men de e lite svårt att få lillan att inte tilldela honom MÄNGDER me gosaker.

De svåraste är att vi ofta inte äter samtidigt o man glömmer bort sig eftersom man själv inte äter.

Ofta har ja sett detta fenomen "efter" vi ätit middag o lillan ska ha kvällsgröten.

Då har man liasom släppt på gränserna eftersom vår måltid e över o de lär de sig snabbt!

Troy ligger oftast i sin bur i köket ett par meter från köksbordet då vi äter. Allt som oftast med stängd grind just vid ätandet, och det accepterar han.

Men kattmaten är ett gissel. När han har nyätit och varit ut och rastats för att sen komma in så är det oftast 200km/h fram till kattmatskålarna och norpar om man inte är nog snabb och stoppa han med ett nej. Han har lyckats få i sin nån kula då och då och därför är det ju så gott att norpa kattmat. Vi har dock alltid korrigerat detta beteende, men fan heller att han ger sig...! Det måtte vara god kattmat (Klara mumsar på den ibland också är man inte hinner med... så den är säkert god!)

"Tappar" jag ner en korvbit el. dyl. på golvet framför honom gäller det att vara snabb med NEJ! För han verkar inte förstå från ena gången till andra att det är förbjudet. Kanske måste tränas oftare...?

Annars är han som en dammsugare. Om det är bark/näver framför vedspisen, garnrester från "blivande supersnusken" eller nåt annat som ligger på golvet så är det oftast borta då han farit över golvet....

Näver och bark måste vara gott ur hundperspektiv. Eller så är allt annat godare än det torrfoder han får...

Ute så hittar han ibland nån näverbit eller liknande och då kommer han inte lika självklart ändra fram till benen vid inkallning. Det är som att han fattat att "då plockar husse bort det goda från mig om jag kommer för nära"!!

Alla i min närhet säger: "Men han e ju bara valp"  ...jojo, men blir det bättre med tiden om de fortsättningsvis får göra som de vill? Knappast enligt min ringa erfarenhet!! Visst...det ska bitas och ätas på allting och det kanske går över lite, men vissa saker är fortfarande olovliga att ätas på!

Detta blev ett långt inlägg från mig, än fast jag bara har en liiiten hund än...

Mankhöjden är förresten nu 40cm och längden likaså. Mätte igår på veterinärstationen.

Kom förresten att tänka på en sak då jag nämnde veterinären här ovan...som får bli ett eget inlägg.

Igår var jag alltså och vaccinerade lillgrabben (12veckors-sprutan).

När jag gick in genom dörren på veterinärstationen så förväntade jag mig att han skulle vara lite spak av alla lukter och stora schäfrar osv. som fanns där inne.

Fan heller...han drog som aldrig förr! Spann hela tiden på plastgolvet och skulle frammåt!

Vad är det för liten tuff krabat jag fått tag i??

Men å andra sidan har jag dock visat ett mycket sunt beteende gentemot andra hundar.

De som vill leka får leka och de som inte vill leka ger han fan i när de sagt nej.

Vet egentligen inte om detta blev nån sorts vettig fråga, men såhär då: Är det inte normalt att hundvalpar är lite restriktiv när det är så mycket intryck som på en veterinärstation??

Detta blev ett långt inlägg från mig, än fast jag bara har en liiiten hund än...

Mankhöjden är förresten nu 40cm och längden likaså. Mätte igår på veterinärstationen.

Har han hunnit bli så stor  Uppdatera gärna någon gång då och då med höjden. Blir kul att kunna jämföra när jag själv får valp. Just hur snabbt dom växer glömmer man så fort!