jag tycker inte heller älgbanan är något att ha, jaktstig är både roligare och bättre samt att det säkert finns 10000 till olika moment man kan köra som är nyttiga för jakt på olika avstånd.

fast jag tränat mycket bana med frihansskytte på 300m så tycker jag frihandsskytte på djur är väldigt svårt om man ska garantera träff.

lite grand tycker jag att folk borde kunna styra sin egen träning efter behov men det verkar som att det måste till krav för att nå en högre standard.

träningen är ju i första hand för att förstå vilka skott man kan ta med 100% säkerhet och inte för att träna sig till att skjuta i extrema lägen men vilket som kommer man ingenstans utan träning.

dom karlarna jag tränar med gör mig mycket bättre jaktskytt då man även språkas vid mycket om olika situationer och hjälper varandra med ideer om övningar som fyller bra funktioner.

i laget där jag jagar mest har vi yngre (medelålders) en fruktansvärt låg skadeskjutningsandel som är närmare 0%. jag tror det är för att vi håller ihop och tränar tillsammans och ingen av oss vill vara den där killen som pajar för dom andra.

vi försöker träna en gång i veckan året runt men självklart blir det lite mer eller mindre periodvis speciellt under jaktsäsong, det ska vara roligt att träna och älgbanan är för tråkig för mig tyvärr.

Lundbergarn:

Ibland bestar det storsta hotet mot en bra losning av den basta losningen. Den man kan soka efter oandligt lange utan att hitta.

Ja det finns stora mojligheter att fuska. Sa stora att vi som jag skrev ovan anser det effektivare att vadja till heder och samvete an att kontrollera.

Men det ar anda nagot. Det ar ett steg I ratt riktning. Och vi har fatt bort nagra av vara varsta syndare. Tror det forekommer liknande erfarenheter pa fler stallen.

Tycker att det är skamligt av stora delar av jägarkåren att inte träna inför jakten. Har just fått en rejäl hög med hundmat från bortskuret älgkött efter att tre olika jaktlag har skjutit på samma älg.

Gillar inte heller när man säger: "Jag blir så nervös på banan och skjuter mycket bättre i skogen".

Det håller inte! På banan är älgen av papper och i skogen så kan den ha allt från inga horn till massor med pinnar.

Den älgjägare som inte får puls när han har en stortjur framför sig är nog sällsynt.

Har man då problem med att skjuta på papper så tror jag inte att det blir bättre när det är allvar.

Jag blev beskylld för att ha skjutit hål i en stillastående älgfigur på skjutbanan när jag tränade skeetskytte 200m därifrån på skeetbanan. Vid närmare kontroll visade det sig att de hade lyckats bomma figuren och skjuta i marken så att kulan splittrats och slagit små hål i tavlan. Föregående ordväxling gav också att figuren var ny när den sattes upp. Jag idiotförklarade hela gänget och bad dem ställa undan vapnen och ägna sig åt frimärkssamling istället vilket framfördes i klartext. Jag visade därefter att ett skeetskott inte penetrerar kanalplast på hundra meter fast tavlan är helt plan mot skjutriktning. Som funktionär på älgbanan har man nog sett allt som går att se och jag är inte imponerad av skjutskickligheten hos majoriteten av svenska älgjägarkåren. Kan faktiskt känna att jag hyser ett litet förakt för många av dem och jag anser att de förstör trovärdigheten för oss som lägger ner pengar och tid på att verkligen träna.

Jag är inte heller för "hårda och skärpta krav" - hur nu de skulle utformas rent praktiskt...

Det kommer bara att innebära att stämningen på banorna blir sämre, ännu mer stressad och allmänt skitnödig.

 

Då vill i alla fall inte jag verka som funktionär/instruktör längre.

 

Däremot vill jag gärna medverka till att uppmuntra till mer skytte.  Skytte som är roligt.

Tycker man att något är kul så blir man ju också bra på det, oftast.

 

Men återigen - mycket handlar om frivilligt engagemang från föreningar, funktionärer och skyttar som orkar åka till banan.

Tycker att det är skamligt av stora delar av jägarkåren att inte träna inför jakten. Har just fått en rejäl hög med hundmat från bortskuret älgkött efter att tre olika jaktlag har skjutit på samma älg.

Gillar inte heller när man säger: "Jag blir så nervös på banan och skjuter mycket bättre i skogen".

Det håller inte! På banan är älgen av papper och i skogen så kan den ha allt från inga horn till massor med pinnar.

Den älgjägare som inte får puls när han har en stortjur framför sig är nog sällsynt.

Har man då problem med att skjuta på papper så tror jag inte att det blir bättre när det är allvar.

Jag blev beskylld för att ha skjutit hål i en stillastående älgfigur på skjutbanan när jag tränade skeetskytte 200m därifrån på skeetbanan. Vid närmare kontroll visade det sig att de hade lyckats bomma figuren och skjuta i marken så att kulan splittrats och slagit små hål i tavlan. Föregående ordväxling gav också att figuren var ny när den sattes upp. Jag idiotförklarade hela gänget och bad dem ställa undan vapnen och ägna sig åt frimärkssamling istället vilket framfördes i klartext. Jag visade därefter att ett skeetskott inte penetrerar kanalplast på hundra meter fast tavlan är helt plan mot skjutriktning. Som funktionär på älgbanan har man nog sett allt som går att se och jag är inte imponerad av skjutskickligheten hos majoriteten av svenska älgjägarkåren. Kan faktiskt känna att jag hyser ett litet förakt för många av dem och jag anser att de förstör trovärdigheten för oss som lägger ner pengar och tid på att verkligen träna.

Har en riktig goding som inte så många sett. Skytten laddade magasinet på sin 308w, varpå han tog ut en burk 5-56 och lassar en slurk ner i magasinet. "Vad gör du??" frågade jag givetvis från instruktörsbåset. "Patronerna är för torra, så de fastnar i patronläget efter skott, men bara jag lassar lite smörjolja i magasinet går det bra" Herren sköt 7,62 med kyrilliska bokstäver i botten visade det sig. 

Har en riktig goding som inte så många sett. Skytten laddade magasinet på sin 308w, varpå han tog ut en burk 5-56 och lassar en slurk ner i magasinet. "Vad gör du??" frågade jag givetvis från instruktörsbåset. "Patronerna är för torra, så de fastnar i patronläget efter skott, men bara jag lassar lite smörjolja i magasinet går det bra" Herren sköt 7,62 med kyrilliska bokstäver i botten visade det sig. 

Den var faktiskt ny och har inte setts tidigare. Däremot så hittade jag 308 skjutna i ett 30-06 patronläge för någon vecka sedan.

Jag är inte heller för "hårda och skärpta krav" - hur nu de skulle utformas rent praktiskt...

Det kommer bara att innebära att stämningen på banorna blir sämre, ännu mer stressad och allmänt skitnödig.

 

Då vill i alla fall inte jag verka som funktionär/instruktör längre.

 

Däremot vill jag gärna medverka till att uppmuntra till mer skytte.  Skytte som är roligt.

Tycker man att något är kul så blir man ju också bra på det, oftast.

 

Men återigen - mycket handlar om frivilligt engagemang från föreningar, funktionärer och skyttar som orkar åka till banan.

 

Helt rätt. Håller med till 100%!

Det finns INGEN som skjuter bättre i skogen än på banan, däremot skjuter vissa utifrån sin förmåga i skogen - och det är ju faktiskt det viktigaste.

Så det viktigaste är att man skjuter lite på banan för att inse sin förmåga - inte att uppfylla resultat si eller så. För är älgbanan över skyttens förmåga så blir det spridda skurar över östra Götaland.

Kruxet torde väl vara att värpliktsspöket härskar än - där man tar in något som gjort värnplikten och gör en jägare av det. Om vi tycker det är skrutt nu medans vi fortfarande har en stooooor grupp jägare som i alla fall någon gång i livet genomfört PEKen så är det ju inget mot när vi stofiler jagar i de sälla markerna och bulken av jägarkåren traskar ut med examen efter 7 avfyrade kulskott.....

Krasst sett skulle kravet på skyttet i examen ökas till minst 150 skott innan man får skjuta upp och då ska det vara guld på älgen och minst 17 träff på en runda skeet. Då kommer vi kanske ikapp lite.....

T

Jag var mer inne på den lite äldre generationen  . Det är lite svårt att få dem till skyttebanorna( och stanna kvar längre än en serie). Detta " nya fenomen" är kanske lite för modernt i många äldre jägarögon. Men hantera bössan under jaktliga omständigheter dvs i skogen( som de är mer vana vid) gör många riktigt bra. De är kanske mer avslappnade och lugnare än "under luppen" på banan.

För någon som tycker att det är jobbigt att ställa sig i båset på banan så kan en instruktörs bemötande snabbt förstöra någons fokus.

När ni pratar om hur jobbigt ni tycker att det är att se dåliga skyttar på banan, låter ni det synas??

låter det aldrig lysa igenom mer än vid direkt farliga situationer

Aldrig, försäkrar dem om att problemet är lätt löst men kräver träning.

Säker vapenhantering är ju en sak som man måste kunna innan men alla instruktörer får inte högsta betyg i Psykologi, jag har sett skapligt nedlåtande miner i båset som först försvinner när man bevisat att man kan skjuta.

För en osäker människa så behövs det inte mer för att fokus ska rubbas.

Flera osociala jägare(som hellre sitter i skogen än går på tillställning ) skulle jag vilja påstå kan skjuta ett bättre skott i skogen än med någon som kollar över axeln (på fel sätt)

Därmed inte sagt att detta gäller alla usla skyttar för det finns sådana med  de kan ju få bevisa det ordentligt innan det ses som ett faktum.

Jag försöker alltid vara så "proffesionell" som möjligt i rollen som skjutledare, jag kanske inte alltid ger det absolut bästa, mest fulländade tipsen rent skjuttekniskt då jag inte har någon utbildning. Men i mötet med en nervös skytt verkar jag fungera rätt bra. Hellre en skytt som skjuter sina serier på stillstående älg med stöd och får in sina träffar efter att han provat några serier löp som inte fungerat. Likväl som det ska övas måste det också vara lite roligt och inte bara ett moment som kapar självförtroendet vid fotknölarna. Jag tror sannolikheten för ett återbesök på banan ökar om man ställer lite för att skytten ska lyckas.

Människor är helt enkelt olika, reagerar olika när det finns folk som tittar på..........Givetvis är det inte svårare att träffa pappälgen än en riktig i skogen,MEN.....en del kan få en otrolig prestationsångest och bli nervösa när de är på banan, givetvis påverkar det deras skytte negativt. Är övertygad om att många skulle skjuta bättre om de tex var ensamma och sköt......Har tyvärr ingen lösning på problemet........Jag är dock för att någon form av prov skall avläggas varje år, kanske inte i den form vi har i dag.

Hmmmm.

Skyttekrav. Det kanske är rimligt att begära för klass 1 är att skjuta 5 av 5 träffar inom vitalt område på en rådjursfigur på 100m, med jägarmässigt stöd. Och skjutningen SKALL ske med det vapen som ska följa med i skogen. Har du 3 vapen så blir det 3 skjutningar.

 

Sen kan man, för att vidareutveckla sitt eget skytte, skjuta på andra figurer med eller utan stöd. Eller varför inte figurer i rörelse?

 

Men att "kräva" att alla ska vara så "goda" skyttar att dom ska träffa förutsägbara rörliga mål på en bana, när individen själv aldrig skulle lossa ett skott mot rörliga mål, blir ett snedvridet krav!

Som att kräva lastbilskörkort för att få köra personbil.

 

Visst kan det i vissa lägen vara bra om du är god nog att skjuta på rörliga mål. Det kan ju vara ett påskjutet djur som bör avlivas osv....

Ännu bättre är det om du kan träffa mål som slumpmässigt rör sig hit och dit i väldigt varierande hastigheter och på olika avstånd. Men är det någon som vi kan ha som krav?

 

Kan vi kräva att tex en hundförare som aldrig kommer att lossa ett skott på längre avstånd än 25-30m och på ett djur som i princip står helt still. Måste visa på att han är duglig att träffa på längre avstånd, på djur i rörelse?

 

Att avstå ett skott på 80 m på ett rörligt mål(friskt djur) borde väl vara lika mycket "värt" som att skjuta 5´1:a på samma djur!?

 

Visst kanske ett krav att man ska skjuta på korta-långa avstånd (Från 25-250 m) och/eller i rörelse, med och utan stöd. Vara önskvärt. Just för att var och en ska få se sin egen och sin utrustnings förmåga. Men att kräva visst antal träff osv, är bara dumt. Det viktiga är att var och en vet när dom kan prestera en träff och endast då tar ett skott.

 

Sen är det en helt annan sak att uppmuntra och underlätta för skyttar att utveckla sitt eget skytte och förmåga genom träning och roliga/givande övningar som utvecklar individen och bygger självförtroende, förmåga och gott omdöme.

 

Det som är viktigast är att veta vad man själv presterar med sitt vapen, och har omdöme nog att rätta sin jakt efter den förmågan!

Jag har länge varit av åsikten att "älgbanan" bör skrotas. Vilken älg åker på räls i skogen? I skogen kliver den över sten, ner i gropar osv. Den den ändrar riktning och löper inte med rak bredsida. Älgbanan får gärna finnas kvar som träning och stimulering av skytte eftersom det är roligt.

För jakten och skyttets skull bör fokus istället ligga på att ha en väl inskjuten studsare och som man träffar sitt stilla stående mål med.

Ibland när man är på skjutbanan känner jag att det borde va besiktningskrav på jaktvapen. När inte folk kan ta det ansvaret själva o se till så man har en tillräckligt bra kikare i rätt fästen och korrekt montering, rätt ammunition i ett välskött vapen.

Att skjuta är inte så jäkla svårt. De flesta är hyfsade på att skjuta, inte sämre än att de kan träffa ett klövvilt i de vitala delarna på 100m. MEN min erfarenhet är att mångas utrustning inte håller måttet. Att man inte bryr sig om det vapentekniska samt ammunition och ballistik.

kan säga att det var inte roligt att åka till banan som 19-åring, tjej, med ny vapenlicens och träffa alla hjälpsamma herrar vid älgskyttebåset...

var inte nervös innan för jag visst vad jag kunde men glömmer aldrig känslan när man klev ur bilen och fått fram gevär och patroner och klev fram och sa hej och genast började det hagla hjälpsamma komentarer vad jag skulle tänka på hur jag skulle hålla mm mm första serien gick skit givetvis eftersom jag kände allas blickar i ryggen och hörde komentarerna jag tackade för mig och åkte därifrån efter att skjutledaren bara sa att du behöver åka hem och bara torrklicka??!?!? tänk vad det hade gjort om han pratat lugnt med mig och kanske bara vänligt bett de andra 10 gubbarna gå utanför huset en sväng. Hem åkte jag japp lipade i bilen som en tjej och kände mig bra bortgjord, väl hemma ventilerade jag med pappa som bara sa till mig att nu sätter du dig i bilen och åker tillbaka och bara skjuter! japp efter att samlat modet igen så sagt och gjort klev jag ur bilen med mer jävlar anamma sa hej och fick gå rätt in i skjutbåset där en ny och betydligt sundare skjutledare satt och sköt 4 serier utan problem 5 och fyror igenom. Tackade skjutledaren och tog grejerna och gick därifrån med rak rygg då kom en av gubbarna som förra gången gett "goda" råd och sa ja detta kunde ju du, jag är inte godkänd än.... så tänk på det både de som står vid sidan om och skjutledarna att ibland kan det själpa något otroligt vad ni gör och säger i skogen står ingen bakom min rygg och påpekar hur jag ska hålla mm inte mer än den lille i järnan men han kan jag styra själv

Nu var detta 15 år sedan så mentaliteten på skjutbanan har ändrat sig till att tjejer kan visst oxå

Jag var mer inne på den lite äldre generationen  . Det är lite svårt att få dem till skyttebanorna( och stanna kvar längre än en serie). Detta " nya fenomen" är kanske lite för modernt i många äldre jägarögon. Men hantera bössan under jaktliga omständigheter dvs i skogen( som de är mer vana vid) gör många riktigt bra. De är kanske mer avslappnade och lugnare än "under luppen" på banan.

 

Möjligen skjuter de efter sin förmåga - dvs det märks inte att de skjuter som krattor , men är vapenhanteringen urusel i båset är den precis lika urusel i skogen - oftast värre för i skogen bryr sig alldeles för många inte alls lika mycket.....

 

Jag har länge varit av åsikten att "älgbanan" bör skrotas. Vilken älg åker på räls i skogen? I skogen kliver den över sten, ner i gropar osv. Den den ändrar riktning och löper inte med rak bredsida. Älgbanan får gärna finnas kvar som träning och stimulering av skytte eftersom det är roligt.

För jakten och skyttets skull bör fokus istället ligga på att ha en väl inskjuten studsare och som man träffar sitt stilla stående mål med.

Ibland när man är på skjutbanan känner jag att det borde va besiktningskrav på jaktvapen. När inte folk kan ta det ansvaret själva o se till så man har en tillräckligt bra kikare i rätt fästen och korrekt montering, rätt ammunition i ett välskött vapen.

Att skjuta är inte så jäkla svårt. De flesta är hyfsade på att skjuta, inte sämre än att de kan träffa ett klövvilt i de vitala delarna på 100m. MEN min erfarenhet är att mångas utrustning inte håller måttet. Att man inte bryr sig om det vapentekniska samt ammunition och ballistik.

 

Njae, av de grisar jag har skjutit de senaste 20 åren har nog mindre än 20% stått stilla i skottet. Ska man skjuta gris i dagsljus får man vackert lära sig skjuta i sving. Gris rör sig faktiskt ganska rakt, liksom älgen. Men rådjuret gör det absolut inte......

 

Däremot har du rätt i att lite för många har noll koll på hur deras vapen fungerar och presterar.

 

/T

Människor är helt enkelt olika, reagerar olika när det finns folk som tittar på..........Givetvis är det inte svårare att träffa pappälgen än en riktig i skogen,MEN.....en del kan få en otrolig prestationsångest och bli nervösa när de är på banan, givetvis påverkar det deras skytte negativt. Är övertygad om att många skulle skjuta bättre om de tex var ensamma och sköt......Har tyvärr ingen lösning på problemet........Jag är dock för att någon form av prov skall avläggas varje år, kanske inte i den form vi har i dag.

 

Det finns nog fler som blir nervösa när de får skottchanser på vilt - visa mig den gröngöling som inte haft 180 i puls första gångerna man haft vilt i kikaren...... Det enda sättet att hantera nervositeten är att öva massor, massor och massor.

 

/T - som minns sin första höga fasan, sitt första rå, sin första älg, sin första hjort och sin första gris som om det var i går.

Själv så är jag för skytteprov och det kan få vara vad det är i dag!

Man kan göra om skytteprovet till förbannelse och ändå är det någon som vill ha något annat.

De som vill mer övar mer men de som inte hade tagit vägen förbi banan blir tvugna att ta sig dit.

Att en myndighet skulle kräva provet ser jag som fel för de har en tendens att göra ett eget dåligt genomtänkt sådant som de sedan lägger in massa administrativa kostnader på.

Jaktlagen kan få ett plus av någon sort för att kräva det istället..

Svår fråga men jag får nog ändå säga att jag är motståndare till lagkrav på skytteprov. Det har aldrig blivit bra med lagkrav tidigare så jag kan inte se att det skulle bli bra nu.

 

Jag har själv inte kommit iväg till älgbanan i år, tycker det är så förbannat tråkigt att stå och banka pappälg.. Dessutom har där öppnat en skyttebiograf i Staffanstorp så det har blivit några hundra skott där istället. Det kan förresten varmt rekommenderas, fruktansvärt bra träning!

Samma sak med lerduvebanan, visst har det blivit ett par tusen skott på bana i år också, men då jag även har egen kastare så kan det ju bli så det blir skjutit mer på egen hand. 

 

Som jag ser det så är det viktiga inte att man skjutit godkänt på ett eller annat men att man rent faktiskt har tagit sig samman och tränat. Både för hagel och för kula! 

Jag tror mer på att lägga ansvaret på jaktlaget, arrangera skytte, boka banan för familjedag etc. Vem vill vara med i ett jaktlag där ingen tränar skytte? 

 

Skulle också kunna tänka mig att införa ett minsta antal skott för att få jägarexamen, tex 1000 skott mot lerduvor innan uppskjutning för hagel och 200 smällar med klass 1 innan högvilt. Så får åtminstone nya jägare in rutinen att träna redan från början. 

Ja, egentligen borde ju även det höra till självbevarelsedriften att hålla uppe sitt skytte......

Nej, det ska inte till mer regler och lagar, men lägg in seriös skjututbildning i examen. Värnplikten är historia och det går en hel del kvinnor i kurserna med numera. Skyttet är jaktens praktiska hantverk, det är på tiden att förbundet inser det med.....

T

Tycker inte det är förbundets roll att försvåra för jägare, det finns tillräckligt med andra krafter som sköter det... Säker vapenhantering förutsätter jag lärs ut!

Jaktskytte lär man väll sig hela livet? Har sett driva skeetskyttar stå som stenstoder och titta vid jakt med stående vid avancen, eller trampa in framför hunden vid stånd.

Jag absolut för träning och skjutkrav, men lägg det på jaktlagsnivå.

Finns någon seriös statestik över skadeskjutningar? Är det typiske "medeljägaren" som är överrepresenterad?

Förövrigt blir man inte bättre skytt eller jägare av att gnälla på andra, hjälp till och stötta istället!

Tycker inte det är förbundets roll att försvåra för jägare, det finns tillräckligt med andra krafter som sköter det...

 

Vem pratar om att försvåra? Det handlar om att anpassa utbildningen efter elevernas behov och förutsättningar.

 

.... Säker vapenhantering förutsätter jag lärs ut!

 

Jodå, det lärs ut. Lite med vänstran.... Och det är då knappast något som lärs in i ngn nämnvärd omfattning om jag ske se på de nyexade jag träffat på i modern tid.

 

Fokus på examen som den är utformad i dag är biologens, den teoretiske biologens..... Jaktens hantverk är inget man kan stoppa åt sidan och säga "ähh, det lär dom sig när de kommer ut i skogen".

 

...Har sett driva skeetskyttar stå som stenstoder och titta vid jakt med stående vid avancen, eller trampa in framför hunden vid stånd.

.....

 

Jag med, men det var nu inte frågan. Om stenstoden ska kunna skjuta fågeln nästa gång eller nästa gång igen så måste stenstoden kunna skjuta. Det nyttar inget till att skytten går från stenstod till bommande skytt.....

 

 

......

Jag absolut för träning och skjutkrav, men lägg det på jaktlagsnivå.

.......

 

De första 20 åren jagade jag inte något jaktlag i formell mening, och jag vet massor här nere i Skåne som jagar och jagar mycket utan medlemskap i något jaktlag. Jaktlagen må nu vara centrala där du jagar, men det är de långt i från överallt. Så att lägga saker på jaktlaget att "hantera" eller "följa upp" funkar inte.

 

 

Finns någon seriös statestik över skadeskjutningar? Är det typiske "medeljägaren" som är överrepresenterad?

Förövrigt blir man inte bättre skytt eller jägare av att gnälla på andra, hjälp till och stötta istället!

 

Tror inte du kan hitta statistik på den nivån direkt, men om du frågar mig så är eftersökskreatören i nio fall av tio en filur som har en våldsam övertro på sin förmåga och som i princip aldrig övar.

 

Förövrigt blir man inte bättre skytt eller jägare av att gnälla på andra, hjälp till och stötta istället!

 

Nu vet jag inte om någon här gnäller på andra - skulle säg att vi förr påpekar baksidan av den omhuldade allmogejakten: det är viktigare att alla får jaga än att jakten sköts rätt. Priset av den inställningen får viltet betala. 

/T

@pmt Det jag menade med mitt inlägg är inte att övning på rörande mål är dåligt men många hoppar över det grundläggande och väsentliga. Det är ju liksom ingen poäng att stå på älgbanan att skjuta bra med jaktmatch när man sen laddar bössan med Alliiijaska som kanske sprider 10-15cm på 100m. En del vet inte ens hur deras jaktammo håller ihop för de är för snåla för att offra fem skott. Sist jag va på banan va det en sköning som inte träffade älgen pga glappande kikarsikte och utbrast: fan nu har tejpen släppt igen... det va hans lösning till bakre fästet

det är som med allt annat, det är snudd på omöjligt att ändra folk många gånger. man får börja med sig själv och gillar folk man kommer i kontakt med det man gör så kan dom ändra sig själv sen.

jag har alltid försökt vara hjälpsam på banorna och i vissa fall har det snabbt blivit mycket bättre.

minns en gång ett par som sköt så dåligt att dom själv var riktigt lessna(nu snackar vi inte missa träffområdet utan vissa träffar satt 20m framför vallen).

jag var egentligen på väg hem men stannade i ca två timmar och tog det sakta bit för bit och lät dom använda min snälla bössa (extrem rekylrädsla hos båda). när dom senare gick över på sina egna vapen så såg jag ett lyft och stegen ner för att markera blev lättare hos båda.

minns inte riktigt men jag tror båda iaf var mycket nära godkänt när vi packade ihop.

att droppa tips åt höger och vänster tror jag är fel om någon har problem med grundtekniken. man måste ta det i små steg och följa upp allt som händer inte bara säga några ord och sedan släppa det.

det viktigaste är attityden, det är så otroligt viktigt att backa upp den man hjälper.