Tycker du blandar begreppen lite väl nu.

Troy är en Breton med genetiska förutsättningar, vilket även de andra hundarna i mitt exempel varit, o de var det jag hade som grund för mitt påstående.

O jo du kan påverka jaktlusten som förare o därmed också lusten att finna vilt.

Hur mäter du jaktlust? Viltfinnarförmåga?

Låter ju som Troy har båda!

Till syvene och sist menar vi säkert samma sak, men varför inte fortsätta fylla denna tråd med inlägg

En bra fågelhund hittar fågel nästan än hur dåliga fågelår det är, det är min erfarenhet och övertygelse.

Jag jagar själv ofta med andra som också har stående fågelhundar och då kompisarnas hundar finner fågel där Troy sökt av så använder jag det som ett slags mått på viltfinnarförmåga.

Jaktlusten ser man svika då han istället för att söka fågel övergår till att rota runt i sorkhål och pissa på rävmarkeringar. *irriterande*

Det är inte längre den hund som vi såg när vi först jagade tillsammans du & jag Jimmy. Då var det rejält jävlarannamma i Troy och jaktlust så det rann över.

Förvisso verkar det återkomma så sakteliga nu när han fattat galoppen & konditionen bättrats på!

Nåja en hund till som komplement blir det i vilket fall inom snar framtid. Men lugn, jag sviker inte rasen!!

Till syvene och sist menar vi säkert samma sak, men varför inte fortsätta fylla denna tråd med inlägg

En bra fågelhund hittar fågel nästan än hur dåliga fågelår det är, det är min erfarenhet och övertygelse.

Jag jagar själv ofta med andra som också har stående fågelhundar och då kompisarnas hundar finner fågel där Troy sökt av så använder jag det som ett slags mått på viltfinnarförmåga.

Jaktlusten ser man svika då han istället för att söka fågel övergår till att rota runt i sorkhål och pissa på rävmarkeringar. *irriterande*

Det är inte längre den hund som vi såg när vi först jagade tillsammans du & jag Jimmy. Då var det rejält jävlarannamma i Troy och jaktlust så det rann över.

Förvisso verkar det återkomma så sakteliga nu när han fattat galoppen & konditionen bättrats på!

Nåja en hund till som komplement blir det i vilket fall inom snar framtid. Men lugn, jag sviker inte rasen!!

Att jaga sork räv älg hare katter o annat smått o gott e också jaktlust.

Även om de i våra ögon e rena dumheter.

Jag e övertygad om att det som funnits kan plockas fram igen!!!

Kul iaf att de börjar funka!

Har bott på jaktmarken snart en vecka nu och bla jagat älg, men kvällarna finns det gott om tid för att leta lite fågel med unghunden. Va ut ikväll och gick på lite orrkullar, första 2 blev han mest tokig att det luktade så gott att han glömde bort att fåglarna flög sin kos.

När vi gick tillbaka mot bilen gick vi med vinden i ryggen och råkade stöta upp några kullar och den första rusade Mille iväg efter men kom ganska snabbt tillbaka. Nästa 3 kommande uppflog stannade han, inte riktigt sittande men typ lite på huk.... det fick räcka. Han har fått bättre sök och har väldigt bra kontakt. Han hade skött sig väldigt bra och husse är väldigt nöjd:-) så skönt att ha en lite semester och gott om tid för det som är skojj:-)

/Johan

Har bott på jaktmarken snart en vecka nu och bla jagat älg, men kvällarna finns det gott om tid för att leta lite fågel med unghunden. Va ut ikväll och gick på lite orrkullar, första 2 blev han mest tokig att det luktade så gott att han glömde bort att fåglarna flög sin kos.

När vi gick tillbaka mot bilen gick vi med vinden i ryggen och råkade stöta upp några kullar och den första rusade Mille iväg efter men kom ganska snabbt tillbaka. Nästa 3 kommande uppflog stannade han, inte riktigt sittande men typ lite på huk.... det fick räcka. Han har fått bättre sök och har väldigt bra kontakt. Han hade skött sig väldigt bra och husse är väldigt nöjd:-) så skönt att ha en lite semester och gott om tid för det som är skojj:-)

/Johan

Va roligt!!

Nu är det bara nöta på all tid du kan få i skogen för att befästa lärdomen.

/Henke

Japp:-) tror jag måste upp till fjälls då ripa trycker lite bättre:-) men fågelintresse finns det gott om....shit va kul det är!!!

Har bott på jaktmarken snart en vecka nu och bla jagat älg, men kvällarna finns det gott om tid för att leta lite fågel med unghunden. Va ut ikväll och gick på lite orrkullar, första 2 blev han mest tokig att det luktade så gott att han glömde bort att fåglarna flög sin kos.

När vi gick tillbaka mot bilen gick vi med vinden i ryggen och råkade stöta upp några kullar och den första rusade Mille iväg efter men kom ganska snabbt tillbaka. Nästa 3 kommande uppflog stannade han, inte riktigt sittande men typ lite på huk.... det fick räcka. Han har fått bättre sök och har väldigt bra kontakt. Han hade skött sig väldigt bra och husse är väldigt nöjd:-) så skönt att ha en lite semester och gott om tid för det som är skojj:-)

/Johan

Jäklar vad stilig bild johan. Börjar bli lite vuxna drag i Mille nu. Åker upp och gör lite gruvjobb nästa vecka men när jag är tillbaka måste vi nog släppa mille på ripkullarna på vår mark.

Jäklar vad stilig bild johan. Börjar bli lite vuxna drag i Mille nu. Åker upp och gör lite gruvjobb nästa vecka men när jag är tillbaka måste vi nog släppa mille på ripkullarna på vår mark.

Låter kanon, måste prata ihop oss om någon helg till fjälls också...

Halloj.

Nu vill jag höra lite kommentarer av proffsen här. Har en breton kille på 8 månader som är en riktigt vildbasing när man är i skogen med han söker han ut bra å med bra fart men han stöter all fågel han hittar.

han står för vingar å småfåglar på synintryck men som sagt inte på vittring det syns när han känner fågel svansen börjar gå och det syns att han blir lite ivrigare.

så jag undrar i vilken ålder era hundar började stå förstår att det är väldigt individuellt?

finns det något smart tips att göra för att poletten ska ramla ner eller är det bara att sluta släppa och vänta tills nästa höst och hoppas han har mognat tills dess?

Mvh Macke

Hunden har inte lärt sig att avståndsbedömma med nosen ännu OCH...

Smartaste är väl inte att gå i skogen då skogshönsen ofta springer iväg från legan.

Ripor, rapphöns trycker desto bättre.

Lättare för hunden att lära sig och kalibrera nosen.

Tror att hundens ståndinstinkter kommer till sin rätta snabbare med tryckande fågel.

Men de e rena spekulationer efter 2 bretoners framfart med mig.

Hunden har inte lärt sig att avståndsbedömma med nosen ännu OCH...

Smartaste är väl inte att gå i skogen då skogshönsen ofta springer iväg från legan.

Ripor, rapphöns trycker desto bättre.

Lättare för hunden att lära sig och kalibrera nosen.

Tror att hundens ståndinstinkter kommer till sin rätta snabbare med tryckande fågel.

Men de e rena spekulationer efter 2 bretoners framfart med mig.

Jo kan mycket väl vara så dock ganska magert om rapphöns i norrlands djupa skogar men nån ripa finns det väll dock alldeles för få på mina marker har dock pejl på nån kull men inte lyckats hitta åt dom när man haft hunden med sig..

har provat lägga ut nån nyskjuten skogsfågel i en buske (senast idag) och väntat några minuter så vittringen ska spridas lite sen gått med han i koppel och på det viset provat framkalla ett stånd men när han känner fågeln drar han ju för allt vad kopplet håller och ska bara fram till fågeln..

kanske fel av mig när det är en död fågel på grund av det, han inte står. men just nu tvivlar man ju på att han overhuvudtaget ska börja stå gång

Jo kan mycket väl vara så dock ganska magert om rapphöns i norrlands djupa skogar men nån ripa finns det väll dock alldeles för få på mina marker har dock pejl på nån kull men inte lyckats hitta åt dom när man haft hunden med sig..

har provat lägga ut nån nyskjuten skogsfågel i en buske (senast idag) och väntat några minuter så vittringen ska spridas lite sen gått med han i koppel och på det viset provat framkalla ett stånd men när han känner fågeln drar han ju för allt vad kopplet håller och ska bara fram till fågeln..

kanske fel av mig när det är en död fågel på grund av det, han inte står. men just nu tvivlar man ju på att han overhuvudtaget ska börja stå gång

En död fågel sprider inte vittring på det sättet som en levande fågel gör. Min hund (visserligen inte breton men det är betydelselöst i detta fall) står för dött i max några få sekunder.

När det gäller stående fågelhundar så behöver du i princip aldrig provocera fram ett stånd. Ståndet är en instinkt och finns anlaget så kommer hunden ställa sig förr eller senare. Din hund är bara 8 månader och detta är inte särskilt gammalt. Låt hunden vara med i skogen. Om den stöter, gör ingen affär av det utan fortsätt nöta med den viktiga dressyren istället (dvs stopp, inkallning osv) Första hösten som min hund stod ok så var han 2,5 år. Visserligen injagad på skogsfågel men det visar ändå att vissa hundar mognar lite senare. Nu, 4 år senare, är han en tjäderjägare av rang trots lite sen mognad.

Som jimbolo nämnde är skogshöns dessutom inte bästa injagningsfåglarna då dessa har en förmåga att springa undan. Försök hitta ripa att träna på.

Hur som helst så behöver du inte oroa dig alls i nuläget. Du har en helt normal 8 månaders valp/unghund. Att dessa stöter, särskilt skogsfågel, är nog mer regel än undantag.

känns lite bättre när man får så här kloka kommentarer bara fortsätta nöta på.!

mvh macke

En fråga från en som inte har en Breton. Kan man använda Breton som apportör vid duvjakt och sjöfågeljakt? Hur fungerar den på sådant?

mvh

Fungerar utmärkt.

Bara apporten e intränad för ändamålen, precis som hos vilken apportör som helst.

Jag ska använda min som apportör på gåsjakt längre fram i höst.

Jo kan mycket väl vara så dock ganska magert om rapphöns i norrlands djupa skogar men nån ripa finns det väll dock alldeles för få på mina marker har dock pejl på nån kull men inte lyckats hitta åt dom när man haft hunden med sig..

har provat lägga ut nån nyskjuten skogsfågel i en buske (senast idag) och väntat några minuter så vittringen ska spridas lite sen gått med han i koppel och på det viset provat framkalla ett stånd men när han känner fågeln drar han ju för allt vad kopplet håller och ska bara fram till fågeln..

kanske fel av mig när det är en död fågel på grund av det, han inte står. men just nu tvivlar man ju på att han overhuvudtaget ska börja stå gång

Jag är i samma sits som dig, dock har han stått för orre men det kan va mer tur att den tröck så hårt och att vinden låg rakt i nosen på honom. Jag försöker så gott det går planera vart jag går och att alltid gå i vind så att han ska få så stor chans att lyckas hitta fågel. Jag kommer att jaga majoritet i skogen men kommer att åka upp om någon helg till fjälls för å få till lite rip situationer.

Lycka till:-)

De går att jaga in i skog också.

Jag har nästan uteslutande jagat in Primus i skog eftersom de sista 2 åren har de varit nerlusat med lämmel i fjällen.

Jag hade sådan tur förra året att järpkullar tryckte likt ripor o vi fick mååånga sådana arbeten.

Men även orren o tjäderhönor e oerhört snälla imellanåt.

Var ut o jagade i fredags o då blåste de hejvilt o fåglarna var sköra.

Idag gick de lite bättre.

Primus hitta första orrkullen men de lätta, innan vi fick syn på dem, 10m framför hunden.

Andra kullen lättade också långt fram, typ 10m, men då var jag på bettet o terrängen betydligt öppnare.

Senare sparkar vi upp en höna som Pontus skjuter o Primus apporterar finfint.

Precis innan bilen har vi ett löparbete som slutar i de risigaste h..vete man kan tänka sig o där lättade ngr orrar som fortf flyger oskjutna i skogen.

Trevlig eftermiddag i goda vänners lag.

Egentligen kanske jag inte ska skriva nåt om min hunds ålder vid första stånd och när det började funka. Risken är väl att ni förlorar hoppet...hehe

Nä men min Troy stod faktiskt nån sekund för en duva vid ungefär 3 månaders ålder och för en tjäderfjäder vid samma ålder. Men sen har det bara varit fullt ös och järnet i skog & mark.

Jag hade förmånen att träna på ripa ett flertal tillfällen, jag skaffade även rapphöns hemma och försökte få en naturlig träning. Jag gick mycket i skogen medan orrkycklingarna fortfarande var lätthanterliga. Men icke!

I fjol höst, alltså vid ca 3 års ålder så gjorde han dock ett par fågelarbeten som innehöll en tillstymmelse till stånd, men sen blev det för sent på hösten och jag hann inte få fler tillfällen.

I år vid nästan 4 års ålder så verkar dock poletten falla ner för honom. Men det är många timmar i skogen och hundratals tillfällen då det flyger fågel åt alla de håll. Jag har haft turen att ha mycket skogsfågel på markerna.

Troy stod aldrig för någonting, inte flugor, småfågel osv. som man hör många andras valpar/unghundar kan göra. Han står fortfarande inte på synintryck. Dock har han böjat stå för flugor lite...

Det som händer om han får se fågel i tex. träd, eller nån som flyger över huvudet så kommer skall och sen ökar farten till nära överljudshastighet och i ett ivrigt studsande! Det ger sig dock rätt snabbt...

Ett tag trodde jag att han skulle passa bättre som trädskällare...

Visst är det så att skogsfågeln är lite svårare för en orutinerad fågelhund, men kommer man sig ut direkt då man får släppa fågelhunden för träning, (här 16aug) så är chansen att stöta på orrkycklingar som trycker riktigt bra men ändock klarar att flyga undan hunden.

Så...visst är säkert ripa & rapphöns lättsammare, men det finns ju inte i mängder överallt och alla har inte den möjligheten. För mig så hade det blivit många tusentals kronor i fjällsresor och boende om man skulle tränat in Troy på ripa antagligtvis!

Min erfarenhet är att själv skapa tillgjorda träningstillfällen inte är helt enkelt. Mina försök med egna rapphöns gav nog mer negativa beteenden hos min Troy än positiva. Det torde säkert gå bra om man kan besöka nån erfaren hundtränare med rapphönsutsättning så att det liknar mer verklighet. Men själv visste jag ju exakt vart mina höns fanns och det kände hunden på sig...och det resulterade i en hastighetsökning och att han lyckades nypa de 3 första rapphönorna i flykten.

En sak som man dock lärt sig på dessa 4 år är att ju mer konditionsträning man får på hunden desto längre tid har man på sig att mängdträna i jaktsituationer. Med en halvdåligt tränad hund så funkar inte huvudet när man väl får en träningssituation.

Som alla andra skriver så är hunden ändå bara 8 månader, ta´t lugnt och satsa på konditionsträning till sommarn och ta semester från de att det är tillåtet att träna hunden lös i skog och tills älgjakten börjar. Min envisa uppfattning är ändå att det funkar bra att träna in hunden i skog bara man verkligen tar sig tid. Jagar man mest skog så bör väl träningen ligga där också? Ståndet finns ju ändå i anlagen... (intalade jag mig hårt under dessa 4 år... )

Att lägga ut döda fåglar ska du istället använda när du tränar ett fritt apportsök, inte för att se om ståndet finns.

Lycka till!

/Henke

...en som nästan blev desperat innan hunden stod!

Precis som Henrik skriver ska man se till att hunden inte e slut i huvudet då man ska träna på fågel.

Men för att slänga lite solsken i tråden så har båda mina hundar ståt för skogsfågel före 2års ålder.

Precis som Henrik skriver ska man se till att hunden inte e slut i huvudet då man ska träna på fågel.

Men för att slänga lite solsken i tråden så har båda mina hundar ståt för skogsfågel före 2års ålder.

Bra Jimmy! Nu ska vi va positiva å föra rasen frammåt precis som Lennart är inne på i senaste Bretonbladet.

Att min individ var lite seg beror på många faktorer, inte minst mig själv gissar jag!

Själv ska jag göra vad jag kan åt den saken och försöka få tag i en liten tik vad det lider. Den kommer precis som Troy att synas rätt mycket lokalt. Här i trakterna kring Ö-vik så är det såvitt jag vet bara 1 Breton ännu!

Fick av en slump veta att det finns två Bretoner i Ö-vik nu, båda hussarna jobbar på mitt gamla jobb.

Ska genast leta rätt på dem och se till att de joinar Breton-klubben!

Hoppas det är OK Jimmy att jag tar tag i detta trots att du är regionsombud på egen hand nu...

Så gärna så eftersom min plats e till förfogande för den som har lust o tid att ta över reg.ombudskapet.

Go for it!

Efter några år av jakt nu så börjar det kännas lite tomt och ensamt. Och så måste jag väll erkänna att jag inte är riktigt lika bra på att hitta fåglar som våra fyrbenta vänner.. Men då man sällan kan komma ut på öppna ytor och ofta in i skogen så undrar jag, hur går det för er med Breton med skogsjakten?

Mvh

Johan

De går finfint.

Började morgonen idag med 1 arbete på orrkull, 1 arbete på en gammal tjädertupp, sen hade kompisens hund en orkulli nosen men då han skulle kalla in gick kullen innan hunden hann spika dem. Efter ett tag har samma hund en tjädertupp framför nosen.

Sen hade min fuling ett arbete på ett par järpar en duva o så slutade vi med att jag sparka upp en orr fågel precis då hunden antog löpa.

Tyvär klarade sig fåglarna idag då de valde att lätta på oskjutbara platser/avstånd.

Åkte hem igen strax före kl 11. för att jobba men hunden stanna kvar för em jakt med kompisen.

Ska bli kul att höra om de lyckas nypa ngn gammtupp.

Hur gammal ska de vara innan det är dags att börja jaga med dom?

De e väldigt individberoende.

Min nuvarande 2åring jagade jag för hela förra hösten.

Han var då 1år o 4mån

Min tidigare jycke var närmre 2 år innan han funkade jaktligt fullt ut.

Men första ripan sköts vid 1år o 5mån o första tjädertuppen vid 1år o 7mån.

Ska tilläggas att jag bara skjuter på kompletta arbeten för unghundar.

Dvs de ska söka o stå självständigt o stanna kvar i flog.

Resning bryr jag mig varkens om de gör eller inte i början.

Men som setts tidigare i tråden är vissa individer ännu snabbare att jagas för medans andra behöver MER tid.