Även om du inte mäter så gör vi väl i princip samma sak ändå, eller?

Japp gör på samma sätt men med lätt kaliberard hylsa så kulan sitter ungfär så hårt att man precis kan flytta den med starka nypor.

Avslutar sedan med en dummy där jag testar fram lagom bommärken på kulan

Jag tycker nog att .243:an har lite oförtjänt dåligt rykte. Den kan vara lynnig, men det kan ju alla snabba patroner (stor hylsa, liten kaliber)

Jag har iof bara erfarenhet av två olika bössor i kalibern: en Sako Varmint och en Tikka 590 Popular.

Båda sköt bra. Inte jättebra med allt, det ska gudarna veta. Men ofta sköt dom tätt med "oväntade" laddningar och fabrikspatroner.

Bäst gick det när man friskade på lite... ; )

Jag saknar Sakon ibland... Men en annan gammal fin Hunter är på väg hem

Många vettiga inlägg som fått mig att tänka till. Jag har egentligen inget att tillägga då min kunskapsnivå inte skulle tillåtamig tillföra särskilt mycket. Möjligtvis att jag är skeptiskt till att skjutstödet skulle spela allt för stor roll här (Vi kan skjuta en femskottare med min 7 mm RM där repeterbarheten map på rekylupptagnigen borde vara mycket viktigare - kanske säger något) och, att med risk för att gå händelserna i förväg,och för att knyta an till tidigare spörsmål i tråden, så vill jag då eventuellt återigen slå ett slag för 6XC i den nya pipan.när den blir av. Fast, med lite tur har vi en tätskjutare redan i morgon och problemet är löst

Det krävs såklart lite mer data än vad du har nu för att dra några riktigt säkra slutsatser men min uppfattning är nog att du ser två olika fenomen. Det ena är det faktumet att dagens rem-700 är rätt "råa" i finish och kvalité och kan kräva lite fler skott än en del andra bössor innan de visar sin potential ( att vi sedan har lite olika uppfattning om den potentialen är måhända en annan historia).

När det gäller 243 win så är min uppfattning att dessa som regel kan fås att skjuta men de skjuter rätt sällan bra med allt. Det kan med andra ord krävas en del arbete vid laddbänken innan du hittar en laddning som din bössa verkligen trivs med.

Skall bli intressant att få följa den resan i tråden!

//Henrik

Tycker nog att vi ska vara lite försiktiga med att kriticera 243win som kaliber.

Nu har jag förvisso bara haft en 243a, nämligen min förra R93-pipa. Direkt jag fick hem den så slängde jag ihop en laddning som jag lade runt 1grs under max och en 90grs BT (ballistic tip) framför. Den sköt ruskigt bra. Valde senare att byta till 90grs Scirocco istället och även där höftade jag en laddning och den sköt som hejsan.

Nu tror jag att det mesta av spridningen finns att hitta i den lite råare pipan (något Blasers pipor inte drars med, de skjuter ju gudabenådat direkt ur kartongen) och dessutom tror jag att skjutstöden kan vara en bidragande orsak. Det här med rekylupptagning och träfflägesförändringar är du bra mycket bättre än mig på att förutspå, så säger du att stödet känns bristfälligt iom att rekylupptagningen ändras från skott till skott, då är där en hög grad av sanning.

Håller för övrigt med Henrik mfl att det ska bli mycket roande att följa utvecklingen mellan dig och bössan.

Själv kommer jag att gå en lite annan väg med min Remington 700 VLS 243win, men det tar vi i separat tråd när den anländer

Skickat från min GT-S5690 via Tapatalk 2

Var på banan idag igen med Beatless för rond 2 med bössan. Vädret kunde knappast vara bättre med -5 grader och helt vindstilla under hela skjutningen (ok, helt vindstilla blir det aldrig men impellern på Beatless Kestrelmätare rörde inte på sig och man kunde inte känna nån vind heller).

Laddade på tok för sent igår kväll till sambons stora "glädje" Blev lite hastigt framtagna laddningar. Jag satt och labbade i Quickload och kom till slut fram till att jag skulle köra med samma patronlängd med V-Max 87 och ta två laddningar enligt OBT (Optimum Barrel Time). Jag tog dels en laddning som låg precis på en nod (46,2 grains MRP), och sen tog jag en laddning som låg mitt emellan två noder (47,8 grains MRP). Nog borde dessa laddningar skilja sig rejält i träffbildsstorlek? Av ren nyfikenhet tog jag också med SST 95 och tog en laddning med 1,5 mm ff och en OBT-nod i form av 45,6 grains MRP.

När vi började skjuta idag så körde jag första serien med vänsterhanden runt beanbagen på bänken. Jag tror inte det gick vare sig bättre eller sämre än annars, men efter denna serie så beslöt jag mig för att hålla som vanligt igen. Pipan rengjordes religiöst noga igår, så serien inleddes med ett CCBS som jag markerat här:

Samma elände som i förrgår således - 43 mm inkl CCBS. Sedan sköt jag V-Max med den laddning som skulle ge dålig precision enligt OBT:

Var väl inte så jättepjåkig men inget att skriva hem om heller - 22 mm och 987 m/s. Efter lite kronograferande så sköt jag den V-Maxladdning som skulle gå bra enligt OBT:

Fantastiskt bra - 29 mm

Vi hade en väldigt rolig jargong på banan idag och vid denna tidpunkt så pratade vi om att när man har en Remington 700 så gäller det minsann att "hålla tummarna" Med en Tikka T3 skjuter man bra och med en Remington så får man förlita sig på turen och skapa en projekttråd som går ut på att hitta en anständig laddning Ursäkta raljerandet, men vi hade ganska kul åt detta idag (faktum är dock att Beatless T3 Super Varmint i 6,5x55 med Scenar 139 gick sämre än min bössa idag - även när jag provade).

Det var en rätt uppgiven exabit som satte sig för att skjuta dagens sista femskottare. SST med den förhatliga krimprillen/öststatslooken matades in en efter en. Efter första två skotten sa jag "hmm, bägge sitter i klisterlappen". Och efter fyra skott sa jag "nu ska vi se hur man kan sabba den här träffbilden". Jag vet inte om det blev så värst mycket sabbande egentligen:

16 mm!

Nu j----r fick jag lite positiv respons från bössan för första gången vilket förstås känns fantastiskt kul Blir nu till att fundera på hur jag ska gå tillväga framöver. SST:n har rätt kass bc tack vare flatbasen så jag vill helst inte använda den. Jag tror att jag kommer börja labba med friflykten på V-Max:en för att se om den kan bli medgörlig. Och samtidigt göra nån stege med SST bara för att ha nåt kul att skjuta med på banan om V-Max:en fortsätter krångla.

Vi sköt över två Chrony M1 i serie idag, men jag avhandlar detta i dagboken istället för här.

Nej du, nu är du väl orättvis mot bössan och dig själv . Du kan ju uppenbarligen hålla i skaftet, trots minusgrader och allt.

22 mm och 29 mm är helt OK, och 16 mm är riktigt bra. Det är ju en Remington fabrikspipa...

Jag har sett skyttar med UIT/ nationella gevär i .308 och 6,5 som har svårt att skjuta under en tum på 100 meter från bänken.

Men på 300 meter så är det konstant 10-ettor som gäller...

(Jag tillhör de skyttarna, men sköt inte konstant 10-ettor, ska väl tilläggas )

Jag måste nämna en detalj som jag nog inte skrivit om tidigare. När jag sitter i bänken och siktar med 24x förstoring så ser jag att pulsen gör att bössan rör sig rytmiskt i sidled. Denna rörelse i sidled uppskattar jag till 1 cm på tavlan, kanske 2 på sin höjd. Koppla denna observation till träffbilderna ovan. Jag tycker mig se en rätt tydlig tendens av grupper i "sidled" som jag tror kan förklaras av detta.

Jag måste nämna en detalj som jag nog inte skrivit om tidigare. När jag sitter i bänken och siktar med 24x förstoring så ser jag att pulsen gör att bössan rör sig rytmiskt i sidled. Denna rörelse i sidled uppskattar jag till 1 cm på tavlan, kanske 2 på sin höjd. Koppla denna observation till träffbilderna ovan. Jag tycker mig se en rätt tydlig tendens av grupper i "sidled" som jag tror kan förklaras av detta.

Intressant teori och tänkvärt. Väcker en tanke dock. Det skulle innebära att du alltid låtit skottet gå antingen när pulsvågen var nära maximal eller minimal och aldrig däremellan för att det ska förklara träffbildens utseende helt. Men du kanske skjuter så. Jag har ju inte den förstoringen så att jag ser detta så jag vet inte. Bara en tanke som sagt.

Riktiga prickskyttar skjuter ju mellan hjärtslagen, eller hur var det nu?

Man kan ju fundera på hur lätt det är att producera träffbilder under 15 mm om hela "plattformen" rör sig 10 mm fram och tillbaka

Riktiga prickskyttar skjuter ju mellan hjärtslagen, eller hur var det nu?

Man kan ju fundera på hur lätt det är att producera träffbilder under 15 mm om hela "plattformen" rör sig 10 mm fram och tillbaka

Hehe. Ja,det sägs ju det. Å andra sidan är det mellan hjärtslagen som pulstrycket är som störst ute i vävnaderna och då borde flytta bössan mest så jag har aldrig förstått mig på det. Fast det är kanske känslan av pulsen i extremiteterna som de något oprecist kallar hjärtslagen.

Men det är mycket troligt att du har en poäng, oavsett vad.

Jag måste nämna en detalj som jag nog inte skrivit om tidigare. När jag sitter i bänken och siktar med 24x förstoring så ser jag att pulsen gör att bössan rör sig rytmiskt i sidled. Denna rörelse i sidled uppskattar jag till 1 cm på tavlan, kanske 2 på sin höjd. Koppla denna observation till träffbilderna ovan. Jag tycker mig se en rätt tydlig tendens av grupper i "sidled" som jag tror kan förklaras av detta.

I bänk skjuter jag med MAX 8-10x förstoring oavsett förstoringsomfång på kikaren.

Liggande med benstöd på 100m så kör jag med 12-15x och 200m eller över så kör jag med högsta möjliga.

Har dock provat 7-8x på 200m också och personligen tycker jag att det blir ett lugnare och stabilare skytte, vilket inte alltid genererar bättre träffbilder dock.

Vet inte om det här inlägget ledde till något, men kanske en "frisk fläkt" och en annan vinkel att se på det hela från.

Skickat från min GT-S5690 via Tapatalk 2

I bänk skjuter jag med MAX 8-10x förstoring oavsett förstoringsomfång på kikaren.

Då hade man inte sett pulsrörelsen Jag är övertygad om att max förstoring är vägen att gå med tillräckligt bra stöd. Ligger det still på 24x gånger så ligger det verkligen STILL

Då hade man inte sett pulsrörelsen Jag är övertygad om att max förstoring är vägen att gå med tillräckligt bra stöd. Ligger det still på 24x gånger så ligger det verkligen STILL

Och ser du ingen "pulsrörelse" så har du inget att "kompensera" för och då är MIN övertygelse att man vispar runt mindre

Och ser du ingen "pulsrörelse" så har du inget att "kompensera" för och då är MIN övertygelse att man vispar runt mindre

I min värld är det att blunda för problemet Men jag förstår vad du menar - skjutställningen framstår som mer stabil på lägre förstoring, men det är den ju inte.

Klokt att jobba bort rörelsen istället för att minska förstoringen

Fredagskvällens nöje bestod i att ladda upp en stege i fyra steg med V-Max och bomkontakt.

Har även laddat upp 10 st. av senaste SST-laddningen. Tänkte skjuta fem liggande på 100 meter och fem på 300 så får vi se hur det går. Hoppas på anständigt skytteväder nästa vecka - idag har temperaturen stigit från -10 till -1,3 just nu, och det blåser rätt friskt för tillfället Ska bli grymt spännande att testa V-Max:en med bomkontakt Funkar inte det så ska jag prova friflykt uppåt 3 milli istället.

Svårt att beskriva hur fantastiskt kul det är med en RCBS Chargemaster Combo! Handladdningen har kommit upp på en helt ny rolighetsnivå

Jag är ganska förtjust i mina SST i 7x64an. Bra effekt i viltet utan att för den skull slå sänder allt i sin väg.

Alla grisar jag skjutut med dom har gett genomslag o ett fint blodspår att följa 10-60m

//

Jag är ganska förtjust i mina SST i 7x64an. Bra effekt i viltet utan att för den skull slå sänder allt i sin väg.

Alla grisar jag skjutut med dom har gett genomslag o ett fint blodspår att följa 10-60m

Ja, ni verkar vara många som är supernöjda med SST

Problemet för mig är att BC är så sugig iom flatbasen. Om den ändå haft en boat tail och skjutit som den gjorde sist, samt bc på uppåt 0,4 så hade jag åkt och köpt alla askar Torsbo har hemma

Du får väl grada av den själv till en boattail

//

Jag är ganska förtjust i mina SST i 7x64an. Bra effekt i viltet utan att för den skull slå sänder allt i sin väg.

Alla grisar jag skjutut med dom har gett genomslag o ett fint blodspår att följa 10-60m

//

Ursäkta off-topic, men bara en kort fråga. Vilken kulvikt talar vi om här? Är det 154 gr eller 162 gr versionen (Antar att det inte är 139 gr) och ungefär vilka hastigheter håller den i din bössa?. Är lite nyfiken på att pröva den kulan själv, nämligen. Hur är det på kort avstånd där anslagshastigheten blir hög?

Ännu en skjutsession tillsammans med Beatless avverkad

Vädret var kanon. -0,5 grader, 1020 hPa, 1 m/s i byarna men för det mesta kav lugnt. Ett mycket lätt snöfall också som gjorde att man enkelt såg vindriktningen, men det blåste som sagt i princip inget alls.

Sköt stegen med V-Max med bomkontakt och ökade varje laddning med 1 grain vilket kanske är i mesta laget. Tyvärr var nog patronlängden i längsta laget då jag fick ta i en del för att få ner slutstyckshandtaget. Således knappast bomkontakt utan snarare lite in i bommarna. Fick lite konstig ES av detta - normalt sett brukar ES minska när laddvikten ökar men nu blev det tvärtom Helt oanvändbart givetvis om man ska skjuta från magasinet vid kikarfält etc.

44 gr MRP - 884 m/s - ES=8

45 gr MRP - 923 m/s - ES=17

46 gr MRP - 947 m/s - ES=19

47 gr MRP - 981 m/s - ES=31(!)

Högsta laddningen gav tendenser till kratrade tändhattar men i övrigt inga märken från utstötare eller annat. Så här såg det ut på tavlan:

Lite svårtolkade träffbilder. Alla under en tum denna gång vilket är klart positivt, men tämligen oanvändbart mtp det kärvande slutstycket. Kan också konstatera att bomkontakt med 47 grains MRP gav drygt 30 m/s högre hastighet än med 0,9 mm friflykt. Men det är ju lite lurigt att dra nån exakt slutsats mtp den stora ES:en.

Sen sköt jag en serie liggande med den "vinnande" SST-laddningen på 100 meter:

Av någon för mig obegriplig anledning fick jag högerläge här. Jag klickade sen 0,3 mil vänster och 0,2 mil ner och nollade rattarna. Beatless uppmärksammade mig på att jag låg lite till vänster med kroppen jämfört med bössan vilket kanske kan förklara högerläget? Men då borde jag haft vänsterläge senare vid skyttet på 300 meter, men så var inte fallet (såvida jag inte låg lika snett där...). Och på 300 kom en härlig bekräftelse på att bössan skjuter!

Om man bortser från "flyern" så ser det riktigt bra ut. Faktiskt minst lika bra eller marginellt bättre än vad jag skjutit med TRG:n i liggande. Så jag är extremt nöjd efter dagens skytte och känner förtroende för bössan även om skytten kunde vara lite mindre ringrostig på liggandeskytte Skjutställningen i liggande var inte helt bekväm - mestadels pga för lågt kindstöd men också då förbelastningen var svår att få till pga benstöden. Får se hur man går vidare med det där. Överväger faktiskt ett Karsten cheekpiece för att få till en ordentlig kindkontakt.

Vad blir det nu att göra framöver? Jag vill prova några saker till innan jag tröttnar:

1. Testa V-Max med 2 mm friflykt

2. Göra en laddstege med SST och se om jag kan få ut lite mer hastighet utan övertryck

3. Testa A-Max 105 som jag fick hem från Mike idag

4. Testa Sierra Matchking 95:or som kommer från Vapex imorgon eller så.

Kanske inte så smart att testa så här mycket i en 243:a, men det är ju så förbannat kul och dessutom extremt trevligt att vara på skjutbanan med Beatless

Det börjar se riktigt bra ut amerikanskt grovsmide skjuter inte dåligt!

Kärvar det att stänga har du extremt hård kontakt och troligen glider vissa kulor i halsen vilket kan förklara hög es

Kollar man träffbilderna tycker jag dem lovar mera det vill klumpa men sprätter något skott en bäddning och lätt bomkontakt så tror jag du är hemma

Du har ofta välskjutande bössor det tyder på att skytt och laddare sköter sina kort

Kärvar det att stänga har du extremt hård kontakt och troligen glider vissa kulor i halsen vilket kan förklara hög es

Kollar man träffbilderna tycker jag dem lovar mera det vill klumpa men sprätter något skott en bäddning och lätt bomkontakt så tror jag du är hemma

Hur mycket tror du jag bör minska patronlängden? 0,1 mm?

Vilken underbar tråd och utveckling att följa

Varje uppdatering är som min egen lucköppning i en julkalender, mer! säger jag bara.

Mvh

Jocke

Skickat från min GT-S5690 via Tapatalk 2