Alla bössor blir självklart någon form av kompromisser i den meningen att för att bössan skall prestera optimalt i en viss skyttesituation så måste man kompromissa bort optimal funktion i andra skyttesituationer.

Det som då blir oerhört viktigt är att man tänker igenom ett projekt som detta innan man börjar skissa på hur bössan skall se ut, är det primärt en bössa för plåtbingo och pappmål på +1000m så dikterar det kravet specen, är det en bössa som också skall användas vid lite mer praktiska jaktsituationer på lite mer modesta skotthåll så är det givetvis annat som måste prioriteras. Det viktiga är att ha klart för sig hur bössan skall användas och att forma den efter de förutsättningarna.

 

När det är sagt kan jag samtidigt konstatera att skall du träffa ditt mål är det alltid positivt att sträva efter den lägsta möjliga skjutställningen, givetvis kan den rådande terrängen innebära att den lägsta möjliga skjutställningen inte alls blir speciellt låg men det är delvis en annan femma. Det jag ser på bilderna ovan där Markus ligger bakom sin bössa är en skjutställning som är onödigt hög, detta leder till att diverse muskler måste spännas för att klara av att hålla skjutställningen vilket i sin tur leder till att skytten inte får ut all den potential som han och bössan hade varit kapabel till i en mer avslappnad skjutställning. Det ser ut som att Markus tar upp för mycket av sin vikt med armarna och då främst med armbågarna men det är vanskligt att vara tvärsäker baserat på bara dessa bilder   

 

Innan vi vet hur Markus har tänkt sig använda bössan är det så klart svårt att komma med konkreta råd, jag får nöja mig med lite allmänt flummiga tankar i ämnet.

 

När det gäller kolvformen så är detta på väg att bli en kolv för bukskytte med lite grann av ett A5 "tema", fördelen med en sådan kolv är precis som med låga benstöd att de syftar till att optimera bössan för banskytte/bukskytte mot stationära mål. Skall bössan användas till mer varierad jakt och inte bara skjutas i liggande skjutställning så skulle jag nog rekommendera en kolv av typen HTG, Sako Varmint eller kanske en tumhålskolv med en något lägre placerad bakkappa.

 

Lite samma sak är det med benstöden, Atlasstöden funkar klockrent vid renodlat bukskytte, harrisstöden känns som standardlösning 1A i det att de fungerar till det mesta. För mitt eget kommande projekt har jag tänkt mig Versapod mest för att få en ordentlig egen känsla för hur de rent praktiskt funkar men de har den uppenbara fördelen att tillåta väsentligt mer rörelse än Atlas/Harris vilket är en klar fördel när det skall jagas. infästningen med en spigot i förstockens framkant är också en rätt smakfull lösning som gör att tyngdpunkten hamnar "lägre i förhållande till stöden" vilket är positivt.

 

Klurigt att komma med vettig input i ett såhär delikat ärende

 

Henrik

Mike har ju den formen av erfarenhet att det är svårt att negera den, jag håller med honom helt ut i frågan om bruk av benstöd vid jakt/i natur, med låga/korta stöd har man ofta ett ganska avancerat arbete för att hitta en bra läs ren skjutplats, inte alltid att det går att lösa under jakt, det motiverar högre ben, ja rent av kanske bruket av en trebening, ala tripod eller motsvarande.

 

Det är en konceptuellt intressant fråga, att skjuta som alltid och träna på det, eller att ha mer än en standardmässig skjutställning, knappast något att belasta stackars landstingsdirektören med så här på måndag förmiddag. /CHristian

Följer det här projektet med stort intresse! Tack alla för att ni delger era tankar här på forumet, det får en novis som mig att suga åt mig info.

Henrik, du har säkert rätt. Problemet för mig är att jag inte vet precis hur dåligt en bukskyttestock fungerar vid andra skytteställningar.

 

 

//Landstingsdirektörn

Markus,

nu är det väl se bra att du har alla möjligheter i världen att själv komma underfund med det eftersom det bara är att modifiera kolven till dess att du funnit en form som passar bra för dig och ditt skytte. Vi är nog många som kan funka som bollplank i den processen  lösningen är alltså att skjuta, fundera, fila eller bygga på allt efter behov och sedan skjuta igen i ett oändligt kretslopp i sökandet efter den skyttemässiga nirvanan.

 

Jag håller som sagt själv på att fundera på vad som är lämpliga benstöd för mitt eget projekt och det enda jag vet med säkerhet är att den som säger sig ha hittat den optimala utrustningen har egentligen bara slutat fundera på hur vi kan fortsätta utveckla vår utrustning. Däremot så kommer vi med ökad egen erfarenhet (och kanske goda råd från likasinnande) att succesivt göra allt bättre val.

 

Henrik

Hmmmm.... du får det att låta som att ett hemmabygge kan bli väl så dyrt som en färdig stock, men pga den förnöjsamma uppgiften med flitiga skytteövningar för att utvärdera varje modifiering under byggtiden

 

 

Hörni, ni som vet, finns det nackdelar med rostfri pipa med tanke på finish, hållbarhet, precision? Jag menar mig ha läst någon gång att en rostfri pipa inte får samma invändiga finish som en vanlig, och därför inte skjuter lika bra. Är det så, har jag drömt eller massuppfittat?

 

För att  spinna vidare på ditt kontemplativa resonemang Henrik så håller jag helt med dig om att den dagen vi slutar sträva efter förbättring har vi hamnat i ett allvarligt tillstånd av självbedrägeri. Jag brukar vid förfrågan om hur det går på jobbet svara att "jag lever i den lyckliga illusionen att jag har full kontroll" och tror fullt och fast att det är vårt mänskliga habitualtillstånd. Goda råd av mer erfarna medmänniskor är ett viktigt bidrag till utveckling som tillika egen växande erfarennhet högst troligt ger oss förutsättningar för bättre val (därmed inte sagt att vi alltid väljer klokt för det).

 

När det gäller jakten på den optimala utrustningen så är det väl också så att man i takt med egen kompetensutveckling också gradvis mer och mer kan överbrygga bristerna i utrustningen och kompensera med egen teknik. En duktig skytt kan prestera med vilken bössa som helst, men ingen bössa i världen kan få en usel skytt att prestera väl.

 

Självklart är det kombinationen väl anpassad utrustning och en kompetent skytt som är det eftersträvansvärda målet, "den skyttemässiga nirvanan" som du så transcendentalt uttrycker det. Om jag någonsin kommer att komma dit kan bara tiden utvisa, men jag är fast bestämd på att ha rejält mycket kul i mina försök att göra det

 

Det var lite eftermiddagstrams från sjukgymnastikens väntrum, lev väl mina vänner

" Goda råd av mer erfarna medmänniskor är ett viktigt bidrag till utveckling som tillika egen växande erfarennhet högst troligt ger oss förutsättningar för bättre val" Tihi snyggt sätt att exkludera mig på,

 

i övrigt håller jag med dig, man får inte vara rädd att utforska det som senare visar sig vara återvändsgränder när det gäller skytte, vapen och utveckling. /Christian

Christian min vän, du ska inte förminska dig själv. Jag har sett och hört vad du kan prestera med kulvapen, och jag har långt dit.

 

Hörni, ni som vet, finns det nackdelar med rostfri pipa med tanke på

finish, hållbarhet, precision? Jag menar mig ha läst någon gång att en

rostfri pipa inte får samma invändiga finish som en vanlig, och därför

inte skjuter lika bra. Är det så, har jag drömt eller massuppfittat?

 

 

 

Jag tror du minns fel snarare motsatsen men pipor är individer så ingen regel utan undantag!

Rostfri och skuren gynnar normalt slitstyrkan, jag har personligen mina tvivel

på LW när det gäller hållbarhet visserligen för få pipor för att säga

säkert. Men känns mycket tryggare med skurna Krieger pipor dem jag

provat har alla skjutit toppen och varit fånigt enkla att hålla rena och

har en XC som passerat 2500 skott utan att börjat koppra och håller

fortsatt fånigt bra precision

Som sagt detta ämne kan ältas ett bra tag

Mina enkla iaktagelser med en bössa optimerad för ultralåg skjutställning har visat mig att jag behöver längre tid att bli klar för skott på tävlingar, vilket direkt motverkar resultatet då vissa tävlingar går på tid.

Detta kombinerat med att jag som sagt inte direkt kan se någon resultatskillnad mellan en ultralåg skjutställning kontra en lite högre mer ansträngd gör valet enkelt.

Dock lämpar sig inte den lite högre för lååånga färdigställningar då man obönhörligen kommer att bli trött och börja darra så därför tränar jag på att snabbt komma ner i skjutställning skjuta fem skott och sedan upp igen.

Likaså är det för den målmedvetne jägaren som vill utnyttja de chanser som ges som så att alla bud i skogen inte medger hur lång förberedelsetid som helst,ibland visar sig skottchansen fort och försvinner lika fort.

Således har jag två Harris 6-9" ett Atlas 5-9" och ett Harris 9-13" ,det sistnämda sitter oftast på den för dagen dedikerade jaktstudsaren då 9" är ett i mina ögon optimalt utgångsläge för de allra flesta skott i terrängen.

Mitt Atlas används uteslutande för bukskytte på bana-läs bulkträning.

En annan fördel jag personligen upplever att Harris har framför Atlas är om ett stående skott skall tas med stöd mot en trädstam,som högerskytt fäller jag då ut enbart det vänsta stödet och håller fast det mot stammen,då Harris inte har det inbyggda "glappet" som Atlas har så upplever jag hela skjutställningen som stabilare.

/Mike

Jag tror nog att jag är rätt överns med Mike, det är bara det att våra referenser skiljer sig åt lite grann. Jag har tidigare haft till profession att utbilda beväringar i att ligga still med observation genom kikarsiktet i timmar, när vi tränade på att komma ned i skjutställning snabbt så hade alla samma utrustning.  

Jag har själv varit med som arrangör och skjutledare på i vart fall några av de tvlingar som Mike refererar till och vi har vid dessa tillställningar regelmässigt haft moment med tidspress. Däremot har vi av rent praktiska skäl inte haft några "riktiga" prickskytte övningari den meningen att de har krävt fullt fokus och observation under ett par timmars tid innan skottchansen hastigt dyker upp

Det aktuella upplägget har snarast jaktlig förankring eftersom förmågan att snabbt komma till skott oftast är det som avgör om du klarar av att förvalta en skottchans.

 

Samtidigt kommer en obekväm skjutställning att försvåra längre skjutpass så det känns som att även här är "lagom bäst".

 

Det känns som att vi börjar se lite fler "allroundstockar" a la HTG/Sako Varminte etc. på precisionsbössor där huvudsyftet är jaktligt snarare än de A5:or som var standard för några år sedan.

 

För några år sedan bytte jag ut min Robertson Tactical (som i princip är en A5 klon) mot en betydligt mer jaktbetonad kolv från PSE och jag skall erkänna att jag hade svårt att se någon större skillnad när jag övade i terrängen även om jag då aldrig sköt på avstånd över 550 m.

 

Hmm... detta är synnerligen intressant.

 

Jag vet att både Chris och Mike har en hel del erfarenhet av dessa båda olika stockmodeller det vore intresant att höra deras synpunkter?

 

Henrik

Valet att skaffa en McM M40/HTG kom direkt av att min initiala jakt med mina McM A3-5 och Manners T5-A var ganska klumpig och tidskrävande innan skottet kunde tas.

Då tid är en faktor för effektiv jakt så övergav jag även mina älskade kikare med klickjustering och köpte en Swarre 4-16x50 med TDS-4 riktmedlet från USA tack vare Chris.

Vidare så införskaffades ett par högre Harris 9-13".

Denna kombination är idag nästan uteslutande vad jag tar till skogen när klass1 och 2vilt står på agendan.

Jag har inga problem med att ta skott mot mycket små vitala träffpunkter med denna kombination ut till 200m och skjuter mot lite större mål ut till 500m,skillnaden mot de andra två bössorna är att jag har oändligt mycket lättare att ta improviserade skott i de mest märkliga skjutställningar samt att jag gör det betydligt snabbare.

Knästående och stående skjuts enkelt med denna kolven till skillnad från de andra två som är betydligt bökigare.

Det händer att jag tar ut Min McM A3-5 på jakt men endast om jag i förväg vet precis var jag kommer vara och över vilka ytor jag kommer agera.

/Mike

Keep it coming, boys

 

Jag har också haft förmånen att få prova på en av tävlingarna, på Remmene 2011. Det gav minst sagt blodad tand, fastnat i träsket? Jajjamensan.

 

Nu har jag precis suttit i hotellbaren på Stadshotellet och pratat med en av de andra inblandade vid nämnda tävling. Micke från LongRangeDesign var på besök i jobbets vägnar och passade då på att lämna över min vinst i Basic Rifle. Den kommer att få pryda mynningen på den nya pipan. Bromsen känns väldigt väl arbetad, skön precision i gängningen till adaptern.

 

 

Kan ni tänka er, det var inga problem alls att få tiden att gå när vi pratade kulor, krut och skytte

Äckligt effektiv broms den där, jag hade nog skit i ansiktet en vecka efteråt när jag sköt mitt 1 och enda skott med den monterad. Det är tur att det finns andra som vill blästra bort rynkorna i ansiktet med den formen av mynningsskydd,

 

Micke är en bra skytt och person. /Christian

Valet att skaffa en McM M40/HTG kom direkt av att min initiala jakt med mina McM A3-5 och Manners T5-A var ganska klumpig och tidskrävande innan skottet kunde tas.

Då tid är en faktor för effektiv jakt så övergav jag även mina älskade kikare med klickjustering och köpte en Swarre 4-16x50 med TDS-4 riktmedlet från USA tack vare Chris.

Vidare så införskaffades ett par högre Harris 9-13".

Denna kombination är idag nästan uteslutande vad jag tar till skogen när klass1 och 2vilt står på agendan.

Jag har inga problem med att ta skott mot mycket små vitala träffpunkter med denna kombination ut till 200m och skjuter mot lite större mål ut till 500m,skillnaden mot de andra två bössorna är att jag har oändligt mycket lättare att ta improviserade skott i de mest märkliga skjutställningar samt att jag gör det betydligt snabbare.

Knästående och stående skjuts enkelt med denna kolven till skillnad från de andra två som är betydligt bökigare.

Det händer att jag tar ut Min McM A3-5 på jakt men endast om jag i förväg vet precis var jag kommer vara och över vilka ytor jag kommer agera.

/Mike

det är med kolvar som med kläder, alla passar inte med det andra passar i man måste hitta sin egna stil som känns rätt, jag gillar a5 mer och mer fast jag haft den i runt fyra år. tränar ganska mycket improviserade skott med hög puls och rätt mycket sittande och knä. avslutade med en fin sittserie i helgen som precis höll lerduvans mått på 300m. men det finns mycket träning kvar för att få bort flyers i ställning..

tränar mycket provocerat skytte tex att jag när som helst ger mig själv 5 sek att ladda och skjuta ett skott ligg eller knä(patron i mag).

a5 funkar fantastiskt träningen går mycket bra och jag har mycket bra träffprocent på djur (räknar jag bort en träff på en snödriva ca en meter framför pipan 100%)

så det kan ibland vara olika don för person, a5 har allt jag önskar.även i snabbhet och improviserat.

Mycket bra input här nu. Då jag inte har personlig erfarenhet av de stockmodeller som nämns blir en summering i stort sett det maddog inleder med, att smaken är olika. Variationerna i hur man skjuter och tränar är också stora, och i slutänden är väl det viktigaste att man når dit man vill med sitt eget skytte.

 

För att ta upp piptråden så uttrycker Lars återigen en försiktig  skepsis mot LW-pipor. Det får mig att börja fundera på om det faktskt är värt besväret att krångla med ett annat pipfabrikat, eller om det inte kommer att ha någon egentlig betydelse för mig och min praktiska precision. Smén ifråga jobbar mest med LW vad jag vet och det förenklar en del att slippa ta kontakt med ny leverantör av pipor.

 

 

Näää. mot jobbet!

Mycket bra input här nu. Då jag inte har personlig erfarenhet av de stockmodeller som nämns blir en summering i stort sett det maddog inleder med, att smaken är olika. Variationerna i hur man skjuter och tränar är också stora, och i slutänden är väl det viktigaste att man når dit man vill med sitt eget skytte.

 

För att ta upp piptråden så uttrycker Lars återigen en försiktig  skepsis mot LW-pipor. Det får mig att börja fundera på om det faktskt är värt besväret att krångla med ett annat pipfabrikat, eller om det inte kommer att ha någon egentlig betydelse för mig och min praktiska precision. Smén ifråga jobbar mest med LW vad jag vet och det förenklar en del att slippa ta kontakt med ny leverantör av pipor.

 

 

Näää. mot jobbet!

jag kommer aldrig att montera en lw igen iaf.

Tja, då jag har två LW, och två andra, Shilen/Krieger kan jag också meddela att det blir inga fler, en riktigt bra pipa kostar kanske 20 procent mer i inköp, inpassning och montering samma kostnad, i min värld som är i detta fallet ganska snäv är det inte jämförbara element vi talar om. /CHristian

Jammendetvardåsjälvaf**n........ Nu börjar ni ju övertyga mig om att jag MÅSTE ha en shilen/krieger/Hart/Border eller nåt.

Annars köper du LW å så kan du skylla på de om de inte skjuter tillräckligt bra.

 

/Fredrik

Jammendetvardåsjälvaf**n........ Nu börjar ni ju övertyga mig om att jag MÅSTE ha en shilen/krieger/Hart/Border eller nåt.

Det finns en anledning till att bänkskyttarna enbart använder rostfria usa pipor,en jag pratat med har provat lw men aldrig mer.

Rostfritt ska tydligen vara värst precisionsmässigt.

/Mike

Det känns kul att gå emot strömmen

Pipor är ett kärt ämne där det finns en massa olika uppfattningar, jag har inte haft några egna LW pipor även om jag skjutit med ett par stycken genom åren.

Jag har inget underlag för att bedöma LW piporna men jag har för första gången beställlt ett par dylika, vi får väl se hur det kommer att gå .

Jag har haft positiva erfarenheter med pipor från Border, Shilen och Maddco tidigare vi får väl se hur det går den här gången. Under alla omständigheter så är ju pipor att se som förbrukningsvaror, funkar inte LW piporna tillfredställande så finns det gott om andra intressanta tillverkare att testa...

 

Henrik

Jag är lite för snål för att se pipor som rena förbrukningsvaror, de får gärna hålla åtminståne några tusen smällar.

Jag är lite för snål för att se pipor som rena förbrukningsvaror, de får gärna hålla åtminståne några tusen smällar.

ju mer man skjuter desto mer av bössans värde nyttjar du. är man inte nöjd med pipan använder man bössan mindre.

Jag är helt övertygad om att LW inte håller samma klass som riktigt vassa skurna kvalitétspipor (sedan är jag inte lika övertygad om att dessa måste vara av amerikansk börd för att skjuta men det är en annan femma). Den relevanta frågan är då hur mycket sämre LW piporna är, vad säger ni som har erfarenhet av bägge sorter?

 

Henrik