Försöker lära min första hund lite vett o etikett. Så jag är inget orakel, men jag bor i Boden.

Och jag missade att kolla var i sverige du finns någonstans!

Behöver du mer hjälp och tips så är du givetvis välkommen att ringa! Jag är regionombud för Södra Norrbotten och mina kontaktuppgifter hittar du på Svensk bretonklubbs hemsida under fliken regionombud. Jag bor i Piteå. Det finns två regionombud till i Södra Norrbotten. Ingrid som bor i Luleå och Stig-Åke som bor i Boden och dessa kan du också kontakta om du känner att du behöver lite tips eller bara vill prata Breton.

mvh//Lina

Jo det jag funderar på är att kan man vara för hård? Ex när han hoppar upp mot soffan eller ansiktet och man säger nej så slutar han...i 2 sek sen är han tillbaka och gör samma sak(han förstår ordet nej bra i ganska många sammanhang, dock inte soffan osv) . Det jag gör då när han hoppar upp mot soffan eller andra saker han itne bör göra är att ta han i nackskinnet och lyfta upp honom eller lägga ner honom på golvet. Jag är lugn när jag gör dessa saker men det är som sagt att han inte riktgit alltid förstår och det blir bara högre och högre NEJ. När man verkligen har rytit till ordentligt så förstår han men det jag har varit orolig för är att jag inte är för hård eller om det finns andra tips ang hur man kan göra.Hunden i sig är jättetrygg och framåt och ska vara med på allt och nosa på allt så jag vill ju inte förstöra hunden och göra den mesig.

För det jag läst ang Breton är att man ska vara mjuk och bestämd med just dem för att breton behöver inte en hård hand(visst finns det ju säkert fall där det behövs hårdare tag) men jag vill ju som sagt göra allt rätt från början och som det är nu när han är 10 v. så är det dags att börja forma honom och jag vill försöka göra så lite fel som möjligt( även om ens första hund alltid blir ett experiment).

Det jag skulle vilja ha lite tips på är att hur ni har gått tillväga med att träna stanna! Vi försöker träna med honom varje dag vid matdags( vi är två stycken, en håller i honom och den andra ställer ner maten och säger stanna, tills man säger varsågod).

Vet ej om jag har en karriär som författare men hoppas ni förstår vad jag menar.

MVh//Andreas

Jag läste också det där med att man bör vara mjuk och bestämd med en Breton, för att det inte alls behöver en hård hand för att fostras. Humm...det där kan jag inte påstå stämmer med min Troy i allafall!!

Han kräver ett ordentligt bestämt ledarskap och med en del tillrättavisningar med handkraft för att förstå att man menar allvar.

Precis som du beskriver det där med att de 2 sekunder senare har "glömt" vad man sa till dem...så var Troy...och lite även fortfarande idag. Han har inte glömt, han bara testar gränserna till max! Tjurigare än de flesta!!

Vad jag skulle gjort annorlunda om jag fick Troy tillbaka till 10veckor idag....är väl att säga nej betydligt mer bestämt, än fast det är en liten söt valp.

Att hålla ner honom mot golvet tills han gav sig är inte lätt...det är lätt hänt att man efter 10 minuter då hunden i princip somnat, släpper taget och tror att de accepterat...men upp som en studsboll igen bara...jäkla hund!

Vad som händer om man börjar mjukt och trappar upp eftersom är att du senare kommer få en hund som du tillslut får kasta i asfalten för att han ska reagera.

Då är det bättre att en gång för alltid tala om att det är du som bestämmer, redan då de är små!

Det är nog bara EN vuxen hund som lyckats få Troy att avbryta och att ALDRIG försöka retas/busa igen. Den tiken sa till så hårt att det blödde ur nacke och hals på lillkillen min. Alla andra hundar och människor som säger nej till honom, avbryter han bara för stunden.

Det blir bättre å bättre...men nu är han över 1 år!!

MEN...stå ut...och försök engagera hela familjen att fostra valpen och att ni ser till genom ex.vis kurser att hålla samma ledarskap gentemot valpen.

Jag kan ju trösta dig med att du lär få en sjujäkla jakthund om du lägger ner energi på lydnaden. Vad jag kan se på Troy är ju att han aldrig ger sig. Lika tjurig som han är hemma är han också i jakten....fast 100 gånger värre!

Man får bara se till att de vilar emellanåt...för huvudet lyssnar tydligen inte på resten kroppen!!

Ett stort lycka till! Och ta hjälp av allt du har möjlighet till...det lönar sig!

/Henke & Troy

Det är nog bara EN vuxen hund som lyckats få Troy att avbryta och att ALDRIG försöka retas/busa igen. Den tiken sa till så hårt att det blödde ur nacke och hals på lillkillen min. Alla andra hundar och människor som säger nej till honom, avbryter han bara för stunden.

Det blir bättre å bättre...men nu är han över 1 år!!

Nu vet jag ju inte ålder på Troy eller vilken situationen var, men jag hade klassat detta som "övervåld" av tiken

Nog säger tikarna till på skarpen när de fostrar sina valpar eller yngre individer, men att ta i så hårt så valpen börjar blöda klassar jag som "övervåld". Visst kan oturen vara framme och de tar olyckligt, men för att det ska gå hål i nacke och hals krävs ganska grovt "våld" känns det som

Min Ella sa åt lilla Cobra 8veckor att hennes mat(köttbitar i detta fall) är privat egendom som under inga omständigheter får ätas av någon annan än Ella Varning och sedan "small" de till med en rejälare korrigering. Cobra for tjutandes därifrån, men inte en skråma hade hon på kroppen annat än att hon efter de visste vad Ellas nej betydde!

Hade skrivit ett låååångt o genomtänkt svar då jag lyckades radera hela skiten

Så nu blir det ett kort svar!

Starkt ledarskap är MINST 75% kärlek/ömhet.

Glöm inte det för då slår det bara bakut o då hjälper inget du gör.

Vid varje åthutning måste de komma tonvis med glädje då det felaktiga beteendet avbryts.

MKT VIKTIGARE än hur hård du kan vara!

DOCK SKALL ett nej åtlydas!!

Återkommer i frågan då jag har mer tid!

Starkt ledarskap är MINST 75% kärlek/ömhet.

Glöm inte det för då slår det bara bakut o då hjälper inget du gör.

Vid varje åthutning måste de komma tonvis med glädje då det felaktiga beteendet avbryts.

MKT VIKTIGARE än hur hård du kan vara!

DOCK SKALL ett nej åtlydas!!

Är helt inne på din linje. Tydlighet och att vara konsekvent är det som gäller.

Det som jag tycker är viktigast att snabbt lära valpen är att den ska förstå "Nej" och förstå beröm. Där har man i mina ögon basen att stå på för fortsatt utveckling och dressering till fungerande jakthund....

....ett fungerande nej + beröm är det som gäller!

Nu vet jag ju inte ålder på Troy eller vilken situationen var, men jag hade klassat detta som "övervåld" av tiken

Nog säger tikarna till på skarpen när de fostrar sina valpar eller yngre individer, men att ta i så hårt så valpen börjar blöda klassar jag som "övervåld". Visst kan oturen vara framme och de tar olyckligt, men för att det ska gå hål i nacke och hals krävs ganska grovt "våld" känns det som

Min Ella sa åt lilla Cobra 8veckor att hennes mat(köttbitar i detta fall) är privat egendom som under inga omständigheter får ätas av någon annan än Ella Varning och sedan "small" de till med en rejälare korrigering. Cobra for tjutandes därifrån, men inte en skråma hade hon på kroppen annat än att hon efter de visste vad Ellas nej betydde!

Måste försvara tiken lite känner jag...:

Troy var vid tillsägelsen nånstans 3 månader gissar jag.

Tiken (en flat retr.) hade nyligen haft valpar...och tolererade inget bus i hennes hus!

Sen var det inga floder av blod som kom iofs....men blödde lite gjorde det i allafall. Övervåld...nja, hon sa till två gånger innan det small ordentligt. Vid sista tillsägelsen till min valp så blev kompisens jämnåriga vorsteh så rädd att hon pep iväg upp på övervåningen. Men det var nog kanske mest för att Troy skrek så hemskt...typ 1 minut innan han blev tyst. Han blev nog mest rädd...

Ska erkänna att man själv var lite spak...men Troy uppför sig sedan dess rätt bra hemma hos kompisen!

Men samtidigt är ju Troy en sådan hund som skriker nåt fruktansvärt då han faktiskt fattar att det är allvar. Då behöver du inte ens ta i honom..han kan skrika ändå. Det är jäkligt obehagligt på hundträningar med SSRK ex.vis. när de runt omkring tror man håller på dödar hunden...å i själva verket så kanske man bara utstrålade en bestämd energi med ett tydligt kroppsspråk.

Det är lätt att ändra utstrålning själv då hunden skriker...och då förlorar man hela kampen!

Men samtidigt är ju Troy en sådan hund som skriker nåt fruktansvärt då han faktiskt fattar att det är allvar. Då behöver du inte ens ta i honom..han kan skrika ändå. Det är jäkligt obehagligt på hundträningar med SSRK ex.vis. när de runt omkring tror man håller på dödar hunden...å i själva verket så kanske man bara utstrålade en bestämd energi med ett tydligt kroppsspråk.

Det är lätt att ändra utstrålning själv då hunden skriker...och då förlorar man hela kampen!

Lite skådespelerifasoner Sånt har mina hållit på med ibland också. Å de roliga är att man ofta går på de också och kommer av sig Dom är smarta dom små liven

Jag vill bara tacka Andreas för att han skaffade en Breton,för nu blev det

lite liv i tråden igen

Man tackar för svaren och tipsen av er alla.

Det är roligt att läsa era tips och erfarenheter och jag kommer med största sannolikhet att ringa till er och surra lite både allmänt och träningstips.

Det vi försöker göra just nu i träningen är hit och sitt + lite stanna, och precis som du skrev Lennart så använder vi oss av att träna inkallning vid matningen.

Henrik det verkar som att min hund beter sig likadant som din, man kan trycka ner honom en stund och sen "ger" han sig men direkt efter att man har släppt honom så flyger han upp och försöker bita i händerna. Ska man kanske försöka nypa valpen på ett annat sätt än i nacken när han inte ger sig?

Jag måste ju också säga att det blir mycket kärlek och lek och mycket positivt men samtidigt vissa dagar kan det kännas som att man säger nej en hel dag( fast då brukar vi distrahera honom när vi känner att nu har vi använt oss för mycket av ordet nej och vi har väl varit lite oroliga att ordet tillslut ska förlora sin betydelse).

Men som sagt han är en valp och ska få vara valpig men samtidigt känner man att man vill göra allt rätt och jag vet inte om man kanske är för överambitiös i vissa fall men dock känns det som att vi har tillräckligt med sunt förnuft och är bara lite nojjiga med tanke på att det är första hunden.

Ella, valpen heter Worship Farami men i folkmun kallas han Loke.

Jag lär med största sannolikhet återkomma med fler funderingar och problem, så håll fingrarna på tagenterna!

Henrik det verkar som att min hund beter sig likadant som din, man kan trycka ner honom en stund och sen "ger" han sig men direkt efter att man har släppt honom så flyger han upp och försöker bita i händerna. Ska man kanske försöka nypa valpen på ett annat sätt än i nacken när han inte ger sig?

Min gamla Ella är en tjurskallig en med en stor portion egen vilja. Ibland kan jag se att hon håller på spåra ut och förlora kontakten när hon blir för het och då lägger jag henne på rygg och håller henne så tills jag vet att budskapet gått in. Om jag lägger ner henne och hon direkt ställer sig upp när jag släpper så vet jag att det var totalt onödig korrigering för hon har inte tagit åt sig för 5öre av den! När hon ligger kvar och tittar på mig när jag släpper för att sedan sakta rulla tillbaka på mage, då har budskapet gått in

Nu är jag ingen proffsdressör, men min egen teori är att alfarullning visar vem som bestämmer och är väl de "grövsta" sättet att visa hunden vem som är ledare. Om hunden gång på gång "vinner" i alfarullningen (dvs sprätter upp så fort man släpper) så stärker de ju hundens ledarskap över dig som misslyckats med "alfarullningen". Så resonerar jag iaf.

Nu har jag ju en 11månaders tik hemma som jag tränat på lite annat sätt än Ella. Ella är envisare och testar mer och har sina egna "åsikter" (om man nu kan uttrycka sig så när det gäller hundar ). Cobra har jag dresserat på lite annat sätt. Lärt av misstagen och försökt mixa olika dressörers sätt att dressera till att passa just Cobra som individ. Självklart har jag tagit vägar som misslyckats, men då gäller det att ha en reservplan.

Cobra lägger jag exempelvis väldigt sällan ner på rygg som jag vet är det effektivaste sättet i vissa lägen gällande Ella. Den första månaden la jag dock Cobra i knät på rygg när hon började bli trött. Där fick hon trots en del sprattel i början ligga tills hon somnade. Kunde ta bra med tid första gångerna men ack den som ger sig. Detta tror jag iaf jag har igen idag. Nej/beröm har jag tränat in vid matskålen och med godis för att även använda kroppsspråk (typ Ceasar Millans "bett") när hon inte lyssnat på nej. Detta har fungerat väldigt bra för oss.

Precis som du skriver Andreas tror inte jag heller att det är bra att tjata ut ett kommando. Även om det är väldigt lätt att exempelvis ropa några extra gånger om hunden inte kommer bara för att man själv inte vill gå ut i spöregnet Om man inte får reaktion från hunden får man fundera hur man ska nå fram med korrigeringen och kanske gå till plan B eller låta nån utomstående kolla hur man själv beteer sig och hur hunden beteer sig. Har själv varit med om att jag fått ändra på mitt sätt att vara och då har det fungerat betydligt bättre. Man blir lite hemmablind ibland vilket inte alls är konstigt!

Henrik det verkar som att min hund beter sig likadant som din, man kan trycka ner honom en stund och sen "ger" han sig men direkt efter att man har släppt honom så flyger han upp och försöker bita i händerna. Ska man kanske försöka nypa valpen på ett annat sätt än i nacken när han inte ger sig?

Jag lär med största sannolikhet återkomma med fler funderingar och problem, så håll fingrarna på tagenterna!

Man får testa sig fram lite vad man tycker funkar... Varierar man korrigeringen så vet hunden heller aldrig hur obehagligt det blir när den inte lyder...

När min Troy inte har kontakt med marken blir han spak...och det har jag utnyttjat!

Som Ella skriver "Cesar Milan´s bett" funkar också riktigt bra tillsammans med rätt utsänd energi. Har man klivit för långt själv och blivit förbannad....då hjälper ingenting!!

Ett riktigt gott råd är att försöka träffa så många seriösa hundägare som möjligt. Det är ju också bra om din hund också får följa med, men absolut inte leka så fort de träffar en annan hund...

Du lär dig alltid att plocka lite olika metoder från andra människor som du tycker fungerar, och hunden lär sig att vara lugn tillsammans med främmande människor och hundar.

De seriösa hundägarna vet ju också att man inte direkt springer fram och gullar och busar med andras valpar...

Ovanstående är det misstag jag gjort...jag skulle behövt lägga mycket mer tid på att vänja Troy med att det inte är så jäkla kul med nya människor och hundar. Gå på stan blad en massa folk etc.

Nåja, vi är alltid redo på tangenterna...så pumpa ut frågor, erfarenheter och framförallt fler bilder på den aliengrönögda valpen!

/Henke

Finns oerhört mkt att hämta i böckernas värld!

Alldelles för mkt inligt min mening men man får en bra grund att utgå ifrån.

Just ledarskap tycker jag Jeppe talar mkt tydligt om.

Några boktips: Bengt Rödseths böcker, "Fågelhundens ABC och D", Jeppe Stridh m.fl (stavning kan va tokfel på namnen)

NÄr man diskuterar utgår man alldeles för ofta ifrån att alla har läst dessa böcker.

Har man inte det kanske man inte begriper vad tex "Dominera" betyder.

"Ella" gjorde en finfin beskrivning av ngr sådana varianter men använde ordet alfarullning, som jag aldrig hört talas om

Jag hade själv ett litet monster som jag provade alla metoder o alla tillhands hjälpmedel o dressörer.

Men det var först då jag bytte från valpfoder till vanligt vuxenfoder åt jycken som han tagga ner o blev normal

Efter det gick allt som på räls, men en krokig sådan

Vet inte om fler sett liknande men så vart det för mig.

Sen det här med korrigering!

Ska det korrigeras ska det göras ordentligt.

Skakar hunden bara av sig har du genast skapat dig ett högre hinder att kliva över.

Därmed inte sagt att du ska aga hunden (ifall ngn fundera)

De jag vill ha sagt är precis som ella nämnt, att man ska lära sig att se på sin hund om informationen verkligen gått in.

Än idag reser sig Zingo o skakar av sig obehag efter en sk. Alfarullning o då e ja där som en huggorm på han direkt o sen är vi världens bästa kompisar igen.

Med en ny valp idag skulle jag använda så lite medel som möjligt för en korrigering.

Tex ska Ett knäpp med fingrarna räcka om man har grundlagt dressyren ordentligt.

Tjena alla glada.

Jag måste ju säga att jag har läst en del böcker innan jag skaffade djungeldjuret men samtidigt så tycker ja att det är svårare att omsätta teorin i praktiken. Just pga att man är osäker i grunden på hur man gör. Men nu har jag faktiskt köpt en dvd "så tränar jag min valp" av Anders Landin. Jag tycker faktiskt att den är vettig plus att man får verkligen se vad och hur han gör vissa saker.

Har faktiskt fått honom att "ge" sig (efter lite brottning och även Ceasar bettet) men nu så lyssnar han faktiskt väldigt bra på mig när jag säger NEJ!

Ella, jag måste säga att det var ett bra tips att använda sig av en åskådare som gör en liten utvärdering:D

Något som jag skulle vilja veta av er alla här är i ungefär vilka faser i valpens liv ni har börjat träna de olika sakerna( har ett ungefärligt "schema" över när de olika sakerna ska börjas tränas men allt beror ju på hur långt valpen har kommit i utv., men som sagt, intresserad av att höra när ni gjort vilka saker och framförallt kanske vilka misstag ni gjort)

Ni som har bilder på både hur hunden såg ut som valp och vuxen så skulle det vara intressant att se dessa bilder så jag tycker att ni ska lägga ut mycket mer bilder!!

Signerat Andreas

Ni som har bilder på både hur hunden såg ut som valp och vuxen så skulle det vara intressant att se dessa bilder så jag tycker att ni ska lägga ut mycket mer bilder!!

Signerat Andreas

Har du verkligen kollat igenom hela trådens bilder?

Om man kollar framför bretontråden finns det ngt som liknar ett gem o klickar du där dyker samtliga bilder fram.

Du lär ha o göra tag

Tror det är uppemot 350 bilder.

MKT kul att höra att du nått framgång.

Har jag missat ngt om åskådare? kanske ngt ni tagit via tele?

Ang vad när o hur är det sååå individuellt!

Landin kör väl på i rätt hårt tempo o han har ju lyckats riktigt bra med ngr hundar de sista åren.

Jag tror jag följde de flestas råd att inte gå för fort fram.

Nästa valp ska jag öka tempot på vissa delar medans jag kanske tar de lugnare med andra.

Ändå fick jag skjuta min första tjäder innan Zingo:s 2 årsdag (glömmer det aldrig)

Men de krävde ett antal timmars dressyr o ännu fler på fjäll, med duvor o skogstimmar

Har nu sått mina första frön ang ny valp.

Sambon grinar illa men ja e gla

Har jag missat ngt om åskådare? kanske ngt ni tagit via tele?

Precis som du skriver Andreas tror inte jag heller att det är bra att tjata ut ett kommando. Även om det är väldigt lätt att exempelvis ropa några extra gånger om hunden inte kommer bara för att man själv inte vill gå ut i spöregnet Om man inte får reaktion från hunden får man fundera hur man ska nå fram med korrigeringen och kanske gå till plan B eller låta nån utomstående kolla hur man själv beteer sig och hur hunden beteer sig. Har själv varit med om att jag fått ändra på mitt sätt att vara och då har det fungerat betydligt bättre. Man blir lite hemmablind ibland vilket inte alls är konstigt!

Här har du delen gällande att låta en utomstående kolla.......

Andreas: Kul att du blev hjälpt av tipset Förutom de bilder som finns i denna tråd så finns det även ett galleri http://www.jaktsnack.se/index.php?autocom=gallery

I medlemsgalleriet hittar du bilder av bla Ella, Cobra och Jimbolos Zingo http://www.jaktsnack.se/index.php?autocom=...eq=sc&cat=1

De kommandon jag kör igång med från första dag egentligen är Nej, Varsegod, valpen ska fatta min glada berömmande röst, stanna, inkallning och sitt. Dock rabblar jag givetvis inte kommandona utan i början gäller de att lura valpen att göra rätt och när jag vet att den kommer göra rätt lägger jag på kommandon och därefter stegras svårighetsgraden. Jag jobbar mycke med kroppsspråk helt enkelt i början och försöker att inte använda rösten allt för mycket. Valpen ska hålla koll på de jag gör och vars jag far.

Grunden läggs inomhus där de är minst störningsmoment, men rätt snabbt börjar jag träna ute på parkeringen eller i skog och mark osv.. De är ju i skog och mark valpen i slutändan ska lyda bra så dit beger vi oss tidigt så valpen får springa och lära sig alla dofter som finns, skutta över grenar och tuvor och lära sig skogen helt enkelt och sedan luras den att lyda och får mycke beröm

Hur snabbt man sedan stegrar beror hur grunden sitter. Man prövar utöka svårighetsgraden och misslyckas de går man tillbaka och nöter de man vet lyckas för att senare pröva stegra och då kanske man lyckas och nöter på den nivån ett tag.....osv tills man är framme vid målet. Är svårt att säga exakta tider för det är individuellt och upp till dig att läsa av om de är ok att höja svårighetsgrad eller om du går för fort fram. Som sagt läsa hunden är A&O.

Valpen gör ju de mesta av glädje. Men man kommer till den dag när kravfasen smyger sig på. Jag kan inte specifikt säga ett datum när detta skedde med Cobra utan det smög sig mer på i olika moment.

Lite diffusa svar kanske Sorry! Är för sent på kvällen för att hjärnan ska vara riktigt allert och välformulerande

Här har du delen gällande att låta en utomstående kolla.......

Va ska ja säga läsa o lyssna till punkt har aldrig varit min starka sida

Tur att de finns de som har tålamod o drar slutet mer än en gång

Tack Ella *ASG*

Något som jag skulle vilja veta av er alla här är i ungefär vilka faser i valpens liv ni har börjat träna de olika sakerna( har ett ungefärligt "schema" över när de olika sakerna ska börjas tränas men allt beror ju på hur långt valpen har kommit i utv., men som sagt, intresserad av att höra när ni gjort vilka saker och framförallt kanske vilka misstag ni gjort):D

Visst beror det mycket på hunden och hur mottaglig den är...men samtidigt vill jag nog också påstå att vad Anders Landin eller Jeppe Stridh uppnår med deras hundar efter 4-6 månader är vad du förmodligen uppnår först efter ett år! De har så mycket erfarenheter och förmåner såsom möjligheten att använda sig av utsatt fågel osv.

Så...stirra dig inte så blint på vid vilken ålder de gör momenten. Se hellre till att lära in hunden varje moment ordentligt och nöt in kommandona tills de sitter innan du går vidare.

Just detta är nåt jag lärt mig av mina misstag kan jag erkänna! Såg nog lite för mycket på A.Landins film...

Själv är man bara sur för tillfället. Fast inte på hunden utan mig själv som inte haft ork/tid/lust att träna i den mängd som erfodras. Sedan i Juni har det varit mer eller mindre sparlåga i träningen, och då mest hemma för oss själva.

Visst...Troy är skitduktig hemma på tomten utan störningar.

Men ni skulle sett igår på premiären av vår nya kurs. Hugaligen...alla andra var så duktiga å satt snyggt å stilla på kommando...full koll på husse/matte, medan Troy hänger i kopplet och ska fram å hälsa på allt och alla. Han blir helt blockerad....och husse gör helt fel. Nåja det är ju därför man går på kurs...och jag fick några tips för att kunna fortsätta.

Vi får väl se nästa torsdag om det går nåt frammåt. Men att deltaga i träningsringen är nog uteslutet på några veckor framöver tyvärr. Måste få Troy å varva ner först.

Ella som var med på 5-kampen i Lycksele minns säkert den svart/vita hannen på 1,5år (tror de var från Umeå).

Så såg Troy ut igår...fast fanimej värre. Å då kanske du förstår att husse inte är direkt stolt!

Samtidigt vill jag ju inte klanka ner på den där killen med svart/vita hunden heller...ja menar jag vet ju hur lätt det är att hamna i det där läget med lite för lite träning!

Så...nu är det hårdträning bland folk å hundar som gäller. Ensam så kan han rätt bra. Men hjärnan blockeras av det översociala beteendet!!

Om han inte varvar ner snart så blir det tyvärr inget Tossåsen heller. Kan ju inte åka dit med en som har hjärnan blockerad konstant.

Om han inte varvar ner snart så blir det tyvärr inget Tossåsen heller. Kan ju inte åka dit med en som har hjärnan blockerad konstant.

Jag skulle ha resonerat tvärt om. Jag skulle deffenitivt ha åkt dit för att få all den träning som behövs med kunnigt folk runt omkring som kan ge bra tips!

Jag skulle ha resonerat tvärt om. Jag skulle deffenitivt ha åkt dit för att få all den träning som behövs med kunnigt folk runt omkring som kan ge bra tips!

Jojo...jag förstår vad du menar, men jag känner att behöva åka så jäkla långt för en träning som jag kan åstadkomma här på hemmaplan tillsammans med kunnigt folk känns onödigt. Jag lär inte kunna utföra nån jaktträning med Troy ändå så...

Då får jag nog mer för pengarna om jag tom. får betala en dressör här i närheten tror jag!

Känner igen dina problem Henrik O o det enda som gäller är träning.

Jag fick också ha Zingo liggandes 2 hela träningar vid ringsidan bara för att han betedde sig ungefär så som du nu beskriver Troy.

Skitjobbigt o man ville bara byta ut honom mot en av de andra.

Sen efter 4-5 tillfällen fick vi göra en inkallningsövning där de andra ekipagen bildade en gata o i mitten där låg ledarens hund som den inkallade hunden skulle stunta i.

Jo tjohej att Zingo yrtroll skulle fixa de MEN han var helt plötsligt en av dem som fixade det bäst .

Den dagen föll poletterna ner en efter en hos HUSSE o träningen började efter MÅNGA timmar ge resultat.

Idag är ju jag en av de andra som har nöjet att se unghundsägare slita sitt gråa hår o Zingo e knappt 4år.

Så träning är det rätta konceptet o MÄNGD är ännu viktigare.

Man får inget av ngt enstaka tillfälle.

All träning är färskvara!!!

Jag måste säga att jag har suttit och läst igenom allt jag har skrivit och måste säga att jag är inte så "okunnig" som det kanske verkar i texterna, men det tar inte ifrån att jag tycker det är superbra att ni verkligen beskriver så att man verkligen inte kan missförstå

Självklart så finns det ju inte någon "regelbok" över exakt hur och när hundarna kan vissa saker och när man kan gå vidare till nästa steg men min tanke var att bara av ren nyfikenhet (utan att jämnföra med var Loke är och utv.) när era hundar började ta form till en fullfjädrad fågelhund ( Ella, "frågan" var lite diffus )

Henke, jo jag håller helt och hållet med dig om att det går inte att stirra sig blind på hur Anders L gör med tanke på alla sina förutsättningar osv. När vi såg DVDn så sa tjejen, "jaha, måste vi skaffa oss ett kaninhäng också?". Givetvis så kommer vi inte ha samma möjligheter som han har, man måste ju jobba efter egna förutsättningar. Men som jag sa att det är ändå kul att se hur någon annan gör.

Jimbolo, jag tror att jag måste ta mig igenom alla 120 sidor för att få se bilderna

Måste ju säga att det är glädjande att höra att du ska skaffa en till. Blir det till sommaren storken kommer förbi?

Har funderat på att köpa mig ett knippe rapphöns för träningens skull till hösten. Något man bör tänka på? Jag har en del fält på marken (dock 99% skog). Har för mig att man ska släppa en del och ha kvar en del i en bur på marken och då får man tydligen att rapphönsen stannar i närheten av buren. Kom gärna med tips och synpunkter ang detta:D

Andreas!!

Du behöver inte gå igenom alla sidor om du följer min beskrivning.

Framför tråden breton, http://www.jaktsnack.se/index.php?showforum=73, ser det ut som ett gem.

För muspekaren till det så kommer de upp en text "Topic has atachments".

Klickar du där kommer hela trådens bilder upp i ett eget fönster.

Dock som länkar som du måsteklicka in på.

TESTA!

Andreas!!

Du behöver inte gå igenom alla sidor om du följer min beskrivning.

Framför tråden breton, http://www.jaktsnack.se/index.php?showforum=73, ser det ut som ett gem.

För muspekaren till det så kommer de upp en text "Topic has atachments".

Klickar du där kommer hela trådens bilder upp i ett eget fönster.

Dock som länkar som du måsteklicka in på.

TESTA!

Hahaha, var på sidan 10 innan jag kollade om det var något nytt inlägg. Jag tror att jag kör på länken du skickade mig istället:D tack

Måste ju säga att det är glädjande att höra att du ska skaffa en till. Blir det till sommaren storken kommer förbi?

Eftersom du blandar in storken blir jag osäker på om du menar vårt barn som e beräknat till slutet på apr eller om du menar valp som jag ännu inget vet om.

Gäller att hitta rätta linjerna och en säljsugen uppfödare!

Men om en tik skulle bli dräktig idag skulle en valp dyka upp 14 dagar efter bäbisens ankomst har jag räknat ut.

Dvs om saker o ting följer min plan (vilket det sällan gör)

Eftersom du blandar in storken blir jag osäker på om du menar vårt barn som e beräknat till slutet på apr eller om du menar valp som jag ännu inget vet om.

Gäller att hitta rätta linjerna och en säljsugen uppfödare!

Men om en tik skulle bli dräktig idag skulle en valp dyka upp 14 dagar efter bäbisens ankomst har jag räknat ut.

Dvs om saker o ting följer min plan (vilket det sällan gör)

haha, jo jag menade hunden, hade inte riktigt koll på att ni hade en bulle i ugnen redan

Visst är det viktigt att hitta de rätta linjerna.

Själv tog vi från amerikanska och franska linjer, och för oss kändes det jättebra att ta från Arne i Lomma.

Hoppas du finner det du söker, och grattis till att ni ska få ett barn:D