Tack för påminnelsen! Sprang ungefär varannan morgon i november och december och det var riktigt bra. Sen tog väl nån form av klen del av hjärnan över och nu är varje pass en happening (senast 2 km i måndags för en vecka sedan). Gillar verkligen morgonlöpning och framförallt när det är mörkt ute och man inte träffar på en levande själ på 4 km - den känslan är fantastisk

På't igen!

Det har gått snett helt med träning och lopp, pga sjukdom men igår blev det av 9,2 km i promenad tempo, 5,20 tempo. 

Känns skönt idag. C 

5 minutes ago Christian N sa:

 men igår blev det av 9,2 km i promenad tempo, 5,20 tempo. 

Känns skönt idag. C 

Keften!

Promenerar du i 5,20 tempo vill jag inte springa med dig...

Försöker själv lägga huvuddelen av passen i 5,30-6,00 fart.Tränade mycket så förr, och då gav det resultat...fast det är svårare än man kan tro att hålla ner farten...

Det är skitenkelt, spring bara i uppförs, man börjar tappert och sen är det med huvudet mellan knäna typ och tungan släpandes i backen, ja lite som om man vore brunstig.. 

/C 

1 hour ago strävhår sa:

Keften!

Word

Tatt några korta löprundor/promenader nu i dagarna.. Ska bli skoj att komma igång med löpningen nu när snön är borta..

3 km imorse 06:20. 9,7 grader ute och ingen vind så det har redan blivit så varmt på morgonen att eftersvettningen är ett stort problem - sitter i bara fillingarna nu och äter frukost 

Jävla dårar :-) Jag ruttnade ur på magen så jag har börjat bråka med löpbandet i källaren igen. Började med målet att "hålla igång" i 10 minuter.. När det kändes uthärdligt så började jag sikta på 3 km... gjorde det på 20 minuter. Nu har jag de tre sista gångerna tagit mej 3 km på 18 minuter blankt.. Så något händer faktiskt.

Sen är eftersvettningarna vidriga..går inte att springa innan jobbet utan man får se till att ha minst en timme..minst.. innan ombyte till uniform för annars är det kört.. 

Sen detta med hur fan man motiverar sig? När jag kutat mina 3 km så är jag så less.. hur fan motiverar man sig att fortsätta i 7 km till?? Det är ju så galet tråkigt så det finns inte.. 

1 hour ago Hipshot sa:

Jävla dårar :-) Jag ruttnade ur på magen så jag har börjat bråka med löpbandet i källaren igen. Började med målet att "hålla igång" i 10 minuter.. När det kändes uthärdligt så började jag sikta på 3 km... gjorde det på 20 minuter. Nu har jag de tre sista gångerna tagit mej 3 km på 18 minuter blankt.. Så något händer faktiskt.

Sen är eftersvettningarna vidriga..går inte att springa innan jobbet utan man får se till att ha minst en timme..minst.. innan ombyte till uniform för annars är det kört.. 

Sen detta med hur fan man motiverar sig? När jag kutat mina 3 km så är jag så less.. hur fan motiverar man sig att fortsätta i 7 km till?? Det är ju så galet tråkigt så det finns inte.. 

Träning som är tråkigt kommer aldrig funka. Hitta nån annan träningsform som du gillar istället.

Magen försvinner vid köksbordet. You can’t out-train a bad diet.

1 hour ago Hipshot sa:

Sen detta med hur fan man motiverar sig? När jag kutat mina 3 km så är jag så less.. hur fan motiverar man sig att fortsätta i 7 km till?? Det är ju så galet tråkigt så det finns inte.. 

Hemligheten till mycket i livet är att inte göra det man känner för, utan det man vet att man borde göra

Med en vacker kombination av förstånd och disciplin kan det hända mycket

Att bara ge sig ut och springa "när man känner för det" skulle inte ge många pass per månad för min del.

Nej det skulle inte hända mycket då.. Jag kan tycka att känslan efteråt är rätt go och jag känner helt klart att magen fått sig en allvarlig törn, brallorna på jobbet sitter lösare utan tvekan. 

Sen är kosten allvarligt omlagd sedan en tid tillbaka.. svårt att undvika div urspårningar som helger och tidvis god mat.

Bara för att sticka ut som en dryg jävel.... Jag springer, äter och dricker precis som jag känner....fast beträffande löpningen får jag ibland hejda mig, då känslan säger kör.....men man inser att det kommer surt efteråt!

Har skrapat ihop 199 km hittils i april!, börjar ha en skapligt tränad gråhund nu! Fast många av passen körs utan hund, dels när jag jobbar.....men även när jag kör lite längre pass. Verkar som det slutar rätt bra när man kör långpass med hundar.. är nog helt annat för dom när dom inte får bestämma fått själva.

Nu väntar jag bara på att bollnäsviktor anmäler oss till ölloppet utanför Bollnäs, så jag får kombinera mina intressen utanför jakten.....springa och dricka öl!

Har vansinnigt svårt med motivation å disciplin att få till det med intervallträning.

Så jag ’lurar’ mig själv med backträning i stället.

Ett varv, branta upp, runt å ner blir lite över 500m. Knapert med tid men x 5 blev det i kväll. Inte mycke å skryta med men det blev av i alla fall.

Men xxx, det måste finnas angenämare sätt att ’nästan’ få hjärtattack på. 

Dock är utsikten helt ok. /P

 

Där har du fördelen med löpbandet.. anhöriga hittar en lättare 

Kör en mil + i veckan fördelat på 3-4 pass.. i morse vart det 3 km innan jobbet tex. Lite bedrövad hade den här känslan av flyt förförra veckan då man började överväga en sväng på 4 km.. men sen gick det tyngre och nu är det fan jobbigt att hålla igång och kuta 3 km! Vet inte om det kan vara så att man tycker det är så tråkigt så man kör för fort i början bara för att bli av med sträckan fort? 

Se testade jag en annan grej förra veckan, kutade 2 km med målsättning att köra längre.. energin tog slut, bröt, åt något och svepte en Redbull sen körde jag 3 km till rakt av. Kan inte bestämma mej för vad den begränsande faktorn är.. pannbenet förmodligen.. Fick dessutom ett bakslag med viktkurvan, gick upp 6 hekto förra veckan.. 

Sjukt irriterande.. 

Jodå. Löpbandet har visst sina fördelar. Förutom å vara lätthittad då, det kan vara sket väder ute, inne inga probs. Man kan vara tillgänglig vid behov alt. ha jour, inga probs. Kan kolla tv å träna samtidigt om man vill, osv osv…..

Ta inte i för hårt i början, motivation å kroppens reaktioner, vad den försöker säga dig å hur det ska tolkas, går lite upp å ner innan ni kommer in i det. Ta en tur ute som variation, se det mer som en test. Men börja kort å lägg på mer efter hand, antingen strukturerat med scheman eller bara för att det går å känns ok. Variera rundan geografiskt å i avstånd. Jag springer ’för livet’. För å må bättre, världmästare i mej är jag redan.

Relationen till backen är av hatkärlek typen. Funkar bra för mig när det är kort om tid. Cyklar dit, mao uppvärmd. Cyklar hem, mao ’ner-joggad’. In i dushen, intotale 30-40min, klart. Håll i, det lönar sig på sikt. /P

Var ute 3 km igår morse kl 8 - då var det redan 18 grader. Tycker det är för varmt att springa nu och knappast bättre på lunchen eller efter jobbet då det är ännu varmare. Tror det är rent ohälsosamt faktiskt om man som jag har BMI på 30.

Där skulle löpband kunna vara en grej om man monterar en hygglig fläkt som blåser i ansiktet och kanske även överkroppen.

3.6km igår.. 19min.. men så var det ju 26 grader varmt med..

Drog första halvmilen nyss, bad ena grannen om ursäkt för oljudet som för förbi. 

10 hours ago Hipshot sa:

Där har du fördelen med löpbandet.. anhöriga hittar en lättare 

Kör en mil + i veckan fördelat på 3-4 pass.. i morse vart det 3 km innan jobbet tex. Lite bedrövad hade den här känslan av flyt förförra veckan då man började överväga en sväng på 4 km.. men sen gick det tyngre och nu är det fan jobbigt att hålla igång och kuta 3 km! Vet inte om det kan vara så att man tycker det är så tråkigt så man kör för fort i början bara för att bli av med sträckan fort? 

Se testade jag en annan grej förra veckan, kutade 2 km med målsättning att köra längre.. energin tog slut, bröt, åt något och svepte en Redbull sen körde jag 3 km till rakt av. Kan inte bestämma mej för vad den begränsande faktorn är.. pannbenet förmodligen.. Fick dessutom ett bakslag med viktkurvan, gick upp 6 hekto förra veckan.. 

Sjukt irriterande.. 

Ta det lite lugnare i början, och kör intervaller med löpning i lungt tempo, blandat med gång. Det är bättre att vara ute i 50 min och vara aktiv hela tiden, än att vara ute 30 min.....och den vara tvärslut!!

Framförallt om viktkontroll är ett av målen....

Får passa på att skriva av mig här, då löpning för tillfället är det enda jag hinner med förutom jobb....?

Ska springa Göteborgsvarvet på lördag....

Tänkte att det skulle bli en perfekt uppladdning för mig att springa kolmårdstrailen...10km i lördags. Huvudloppet var en halvmara, men vi var ett 50tal tappra som sprang 10 km. 

Kände mig stark, och hade häng på täten de första två kilometrarna....Dock så insåg jag att det gick lite förr, och slog av lite.....men fortfarande solklar trea!!!!!?

Efter fem km sprang vi över att hygge....och jag hade ingen bakom mig de närmsta 300 metrarna!!!?

Började springa ikapp lite folk, som förmodligen sprang 5 km loppet. Har järnkoll bakåt, och ser ingen som kommer.... Känner mig helt grym....jag kommer på prisplats....en snart 50årig gubbe!!!!!!?

Närmar mig 10km.......gpsklockan visar 10,5km......ok....den kan visa lite fel...men det påminner inte alls om terrängen runt start och målområdet!!!!?

Frågar en av 5km löparna.....som visar sig springa halvmaran!!!!... Jag är alltså längst bort på halvmarabanan, där den vänder tillbaks mot start/målområdet!!!!??

Det var ganska tufft att ladda om för ytterligare 10,5 km löpning..... 

Tog mig iaf imål, så nästa gång jag springer ska jag nog läsa skyltarna lite bättre...?

Bra jobbat. Har gjort samma sak själv på hinderlopp, men vi kom ändå tvåa. C

11 hours ago Urban sa:

Ta det lite lugnare i början, och kör intervaller med löpning i lungt tempo, blandat med gång. Det är bättre att vara ute i 50 min och vara aktiv hela tiden, än att vara ute 30 min.....och den vara tvärslut!!

Framförallt om viktkontroll är ett av målen....

Lite dubbelt detta.. tar inte tvärslut kroppsligen men blir slut i psyket eller vad jag ska säga, såå segt att kuta på när benen känns tunga och tiden går sakta. Varierar lite i hastighet, går ut i lite högre tempo och när andhämtningen börjar bli jobbig så går jag ned i lägre tempo och ligger där tills man är ifatt syremässigt. Samtidigt så är man ju lite granna ute efter den här ansträngningen, den ger ju välbefinnandet efteråt..  30 minuter är absolut bortre gräns för vad mitt psyke pallar, brukar vika ned mej efter 20-25 minuter.. Hur man överlever i tex 50 minuter hajjar inte jag men visst förstår jag resonemanget och poängen med det.

Du känner efter för mycket,

ja faktisk och helt allvarligt, lite kantigt uttryckt men kroppen, min i varje fall skiljer sig från psyket efter 4-6 km beroende på tempo och belastning och det är då den sköna löpningen börjar men det kräver att man låter sinnet vandra och inte tänker/känner hur jobbigt och tungt det är. C 

Jag har svårt för att springa utan något som låter i lurarna.
Vill jag prestera bra så brukar det bli musik (Iron Maiden är bäst att springa till).

För lite längre löpningar kör jag gärna talbok, då försvinner man rätt fort iväg och tänker inte så mycket på löpningen.