Det absolut viktigaste är nog att när du beslutat dig för att börja ska du ha en plan att följa hela vägen oavsett om du kör spontan eller tvångsapport.

Självklart med lite utrymme för variationer beroende på hur jycken reagerar.

Jag tror jag började alldelles för tidigt o det har gett mig en hel del extrajobb MEN jag har en hyffsad (i mina ögon) apportör idag.

Känner du minsta tveksam så vänta.

Har du kollat Bengt Rödseths apporteringstipps o video?

Jag trodde att jag hade en plan, men jag förutsåg aldrig att han skulle bli som en "spagetti", jag blev helt ställd av hans beteende.

Kanske att man ska testa sig fram och se med spontanapport om det kanske fungerar bättre. Men det tar ju bara bort en del av problemet, det kvarstår ju faktum att han blir som en spagetti när man ska öppna munnen...

Men om jag nu bollar mina egna ideér så är det ju så att just nu till hösten så kommer han ju ändå inte vara redo att apportera något, kanske vänta tills vintern har kommit och då köra på med apportträning?

Jag har inte läst eller sett något med Bengt Rödseth, är det något som du skulle rekommendera?

Jag trodde att jag hade en plan, men jag förutsåg aldrig att han skulle bli som en "spagetti", jag blev helt ställd av hans beteende.

Kanske att man ska testa sig fram och se med spontanapport om det kanske fungerar bättre. Men det tar ju bara bort en del av problemet, det kvarstår ju faktum att han blir som en spagetti när man ska öppna munnen...

Men om jag nu bollar mina egna ideér så är det ju så att just nu till hösten så kommer han ju ändå inte vara redo att apportera något, kanske vänta tills vintern har kommit och då köra på med apportträning?

Jag har inte läst eller sett något med Bengt Rödseth, är det något som du skulle rekommendera?

Jag kan varmt rekomendera Bengt's bok. Har dock ej sett nån film...

Han har tankesätt som i grund och botten är samma som alla andra, men lite här å där vinklar han till saker och det känns helt rätt! Tycker det är läsvärt!

Hur har du hanterat vovven tidigare då? Grottat runt i käften på honom sedan han var liten? Om inte så är det hög tid...

Det gäller att få honom att inte tycka det är nåt speciellt när du hanterar käften på honom. Sen blir det säkert ändå en annan grej då du kommer med din dummy.

Absolut steg 1 är ju att kunna öppna och hantera munnen på din hund, UTAN nån dummy eller liknande involverad.

Ser du Landins film nr1 så kan du ju se att han har lite små problem med Jana. Där leker han ju upp henne lite för att det ska bli roligare att greppa den där "äckliga" dummyn.

Min personliga "hundcoach", anser att man använder en dummy eller vad det nu än må vara, som fungerar och sen håller sig till den. Det han kommit fram till på hans hundar är att de här mindre sortens dummys verkar funka allra bäst. Sen att de är små och väger lite spelar ingen roll till en början. Det tar man sen de accepterat kravet fullt ut!

Själv har jag dock kört på spontanmetoden från Troy var liten och jag har istället problemet med att han tycker det är lite för kul...hehe.

Nåja, en hårt ihoprullad dagstidning med maskeringstejp runt har jag använt inomhus sedan han var liten och tränat greppa, hålla i, gå runt i huset med osv. Har funkat bra. Man behöver inga dyra dummys.

Men, har man en hund som vägrar så är det nog bäst att hålla sig till det objekt som fungerar!

Har du inte kört nån spontan-apport överhuvudtaget?

Isåfall kanske jag inte ska yttra mig...men det känns ändå som det vore dumt å vänta allt för länge med att köra igång med apportträningen.

Är hunden inte mentalt mogen för tvång kanske du ska ta lite lek/spontanapport sålänge då??

Jag tror ju personligen inte så mycket på de här att överhuvudtaget inte använda nån lek-/spontanapport redan i tidigt stadie.

Min uppfattning är att man lägger ett krav i form av lydnadsapport på en spontanapportör vad det lider, och funkar det inte så borde det väl gå lika bra att utföra tvångsapport på en hund som testat lite spontant innan!

Jag själv började ställa krav på apporten då Troy började bli runt året. Det som dock är lite problem fortfarande är väl själva avlämningen. Det kan fortfarande vara lite roligare att komma några meter ifrån husse och sen vika av och hålla dummyn för sig själv ett tag...*suck* Något för bytesmedveten är han också....Jimmy har ju sett vad som händer vid apport av orrhöna...

Å andra sidan så bär han hem allt möjligt man begär. Om det är en kråka eller en mössa som lillan kastat spelar ingen större roll.

Nåja, det är en evig träning...

Jo då jag har grottat runt i käften på honom och även låtit andra göra det så det har som sagt inte varit ett problem tidigare.

Precis steg 1 är ju att kunna öppna käften på honom och att det inte ska vara så att hunden ska bara falla ihop, och där har jag varit tidigare.

Jo men med jana så är det väl så när han tränar apportkommandot, och inte håll fast? (eller minns jag fel?).

Ang. detta med spontanapport så har Loke givetvis hämtat saker och sånt när man har lagt det på gräsmattan och kommenderar hämta, då har han sprungit och hämta det, sen kommit tillbaka, sen lekt lite, sen burit på det till dörren osv. Men dock har jag ju aldrig haft några krav på honom, och det är ju lite där jag hade tänkt att börja med honom...

Den metod som jag har uppfattat som "bäst" är just tvångsapport, och det är ju för att då kan man ställa krav på hunden och även korrigera, jag som ovan och orutinerad hunddressör kände att det kanske är det allra bästa för att få en pålitlig apportör.( rätt, fel,)

Henke, om jag ställer dig frågan så här, om du fick göra om det här med apportinlärning, hade du fortfaranade kört på spontan eller kört mer tvångs? ( för som jag uppfattar det så kan din hund uppfatta apport lite som en lek ibland)

Som de låter har du bara tvångsalternativet kvar!

Om du skulle fråga mig dvs.

Finns de som menar att de går att ha spontanapport hela vägen men jag är inte en av dem.

Men är du minsta osäker skulle jag konsultera ett proffs.

Finns säkert massor av retrivermänniskor i din närhet o de om nån kan de därnia med apportering.

Ring o be att få träffa ngn för att bilda sig en uppfattning.

Jag tycker det låter hårt att gå på med tvångsapport på en valp....för visst är han bara kring halvåret?

Visst kan man börja med lydnadsapportering men det är en annan sak än tvångsapportering i mina ögon.

Jag skulle leka och jobba på spontanapportering och sedan invänta Sailas kurs och då rådfråga henne om du är osäker. Hon ser hunden live och kan då rätt snabbt ge råd om vilken väg du skall ta.

Man bör ha i beaktning att man vid lydnadsapportering och tvångsapportering lägger väldigt starkt ledarskap över hunden vilket inte alla valpar pallar med. Man får ta olika väg beroende på individ.

Sedan är dom väldigt smarta dom små liven så att han leker spagetti kan även vara ett sätt han kommit på för att slippa göra saker han inte vill , men det måste man se för att avgöra och jag tror att du kommer att få goda råd av Saila.

Jo då jag har grottat runt i käften på honom och även låtit andra göra det så det har som sagt inte varit ett problem tidigare.

Precis steg 1 är ju att kunna öppna käften på honom och att det inte ska vara så att hunden ska bara falla ihop, och där har jag varit tidigare.

Jo men med jana så är det väl så när han tränar apportkommandot, och inte håll fast? (eller minns jag fel?).

Ang. detta med spontanapport så har Loke givetvis hämtat saker och sånt när man har lagt det på gräsmattan och kommenderar hämta, då har han sprungit och hämta det, sen kommit tillbaka, sen lekt lite, sen burit på det till dörren osv. Men dock har jag ju aldrig haft några krav på honom, och det är ju lite där jag hade tänkt att börja med honom...

Den metod som jag har uppfattat som "bäst" är just tvångsapport, och det är ju för att då kan man ställa krav på hunden och även korrigera, jag som ovan och orutinerad hunddressör kände att det kanske är det allra bästa för att få en pålitlig apportör.( rätt, fel,)

Henke, om jag ställer dig frågan så här, om du fick göra om det här med apportinlärning, hade du fortfaranade kört på spontan eller kört mer tvångs? ( för som jag uppfattar det så kan din hund uppfatta apport lite som en lek ibland)

Ja då hade man skrivit ett lååångt inlägg...men efter genomläsning av Ellas inlägg så inser jag ju att hon sammanfattat ALLT mitt svammel i några rader!!

Suddar bort en hel del, men lämnar några ord trots allt...

Jag antar att de där spagetti-benen är en osäkerhetsgrej och lite som Ella säger...för att komma undan. Då reagerar ju husse...

Det är lite som då Troy vägrade hoppa in i bagaget. Jag höll på ett helt år innan jag lyckades! Nu hoppar han in å ut obehindrat. Det var bara nåt han fått för sig...och i mitt fall var det att vänta ut honom och "tjurigast vann".

Hur är det med alla andra lydnadsmoment då? Jag tänker på att tex. få honom att stanna i språng, ligg på avstånd och efterföljt sitt på avstånd. Reagerar han med spagetti-ben vid andra tillfällen? Kan du ställa höga krav på honom annars tänkte jag...

Många blandar nog ihop tvångs- och lydnadsapportering.

Jo i just det momentet jag tänkte vad gäller Landins film så tränar han själva gripandet. Tidigare i samma film är det hålla och bära... Det ser ut som det tar 2 sekunder att komma vidare från momentet att bara stoppa in apporten i käften....men det kan nog ta sin tid! Varför jag tänkte på gripandet i filmen var för att visa på det roliga och behagliga som ändå behövs för att lyckas.

Men en massa onödiga kommandon behöver du ju för den delen inte föra in tycker jag!

Man ser en massa människor gå och kommendera "Håll fast"..."Håll fast"...mest hela tiden. Vaddå...säger man apport är det väl det som gäller tills kommandot "Loss".

Jag försöker istället försöka att komma ihåg å ge lite beröm istället för de där "Håll fast"

Vid nästa valp så kommer jag självklart att börja med lek...för att sen köra spontant och senare lägga tyngd i apporten med lydnad när valpen är mogen för detta.

Nåt tvång skulle jag aldrig ge mig på. Skulle det skita sig så totalt så skulle jag isåfall betala en slant till ett proffs istället för att förstöra en kanske i övrigt bra hund.

Vad gäller min egen vovve så är han väl rätt besvärlig många gånger...det är lixom att allt bara rinner av honom. Teflonhjärna är väl en bra sammanfattning. Jag har inte tränat apport på säkert ett halvår nu. Det är så mycket annat jag måste jobba med som är viktigare. Apporten vet han vad det innebär och det funkar bara han fokuserar på uppgiften.

Att min hund uppfattar det lite som lek är faktiskt rätt skönt trots allt. Ja menar....lyckas jag få honom att verkligen acceptera mitt kommando för rätt & fel i alla lägen så kommer apporten funka klockrent. Att hunden tycker det är skitkul å hämta saker är väl inte så dumt?

Men måste väl avsluta med att säga att det är ju jäkligt svårt att säga nåt då man inte träffat hunden.

Att Jimbolo rekommenderar tvång på en valp/unghund han inte sett, som dessutom bor hos en nybörjare, kan jag inte förså, men att konsultera ett proffs är ingen dum idé. (...no hard feelings Jimmy )

Jag tror också att man bör ha i åtanke att retreiver-folket hanterar vovvar med en medfödd passion för apporten!

Försök hitta nån som fått jobba lite med tjuriga fågelhundar...hehe!

Att Jimbolo rekommenderar tvång på en valp/unghund han inte sett, som dessutom bor hos en nybörjare, kan jag inte förså, men att konsultera ett proffs är ingen dum idé. (...no hard feelings Jimmy )

Jag tror också att man bör ha i åtanke att retreiver-folket hanterar vovvar med en medfödd passion för apporten!

Försök hitta nån som fått jobba lite med tjuriga fågelhundar...hehe!

Verkar som ngt missuppfattats TOKFEL här.

Tänkte inte på jyckens ålder öht utan vart i apporteringensutövandet man var.

De e viktigare än ålder som jag förstått det.

Man dresserar inte efter ålder utan efter vart i utvecklingsbanan en jycke e (liaså med barn)

De mognar olika.

I detta specifika fall har jag inte ens tänkt på hur gammal jycken var.

Verkar som ngt missuppfattats TOKFEL här.

Tänkte inte på jyckens ålder öht utan vart i apporteringensutövandet man var.

De e viktigare än ålder som jag förstått det.

Man dresserar inte efter ålder utan efter vart i utvecklingsbanan en jycke e (liaså med barn)

De mognar olika.

I detta specifika fall har jag inte ens tänkt på hur gammal jycken var.

Jo absolut, det har du ju helt rätt i!

...kommer man bara ihåg att hunden har några konstiga perioder under uppväxten där det är lite knepigare å lägga på allt för höga krav. Det som kanske funkar ena veckan, blir alldeles för mycket nästa...

Efter den fysiska könsmognaden brukar det väl i allmänhet vara lite lättare å ställa krav.

Själv lyckades jag ju sabba en del i dressyren just under den där perioden. Resulterade i att man fick backa många steg och börja om. Hade man tagit det lite piano kanske det gått bättre....vem vet!

Nåja, jag e ju glad amatör och ska väl kanske inte grotta ner mig i detta allt för mycket!

Han växer o frodas

Fler bilder på småglina finns att se på:

http://eirams.blogg.se/2009/may/valpbilder.html

hmm, till att börja med om jag nu får vara lite novis, vad är skillnaden mellan tvångsapport och lydnads (känns för mig lite mer ett val av uttryck, men vad vet jag)??

Ella jag går kurs med Saila (i vorstheklubben) och var där igår, hennes proffesionella åsikt var: hon tyckte att jag ska forsätta vara lugn och ha han sittandes ex när man sitter och tittar på tv, och hålla på med munnen.( och givetvis vara positiv och glad) När han är trygg med det så skulle vi börja gå vidare. Sen så förespråkar hon efter att man har en hund som är trygg med det så ska man gå vidare med "håll fast" i sittandes.

Henke, ang att få hunden att ex stanna i språng och även sitt i språng är svårt, men dock på god väg iallafall, vi behöver träna lite mer kontakt övningar.

Men dagen efter "incidenten" så hade faktiskt Loke spagettiben på även andra kommandon, men dag 3 så var han normal igen...

Måste säga att det är riktigt kul att få igång diskussioner här på forumet och jag tackar för allas svar:D

hmm, till att börja med om jag nu får vara lite novis, vad är skillnaden mellan tvångsapport och lydnads (känns för mig lite mer ett val av uttryck, men vad vet jag)??

Ella jag går kurs med Saila (i vorstheklubben) och var där igår, hennes proffesionella åsikt var: hon tyckte att jag ska forsätta vara lugn och ha han sittandes ex när man sitter och tittar på tv, och hålla på med munnen.( och givetvis vara positiv och glad) När han är trygg med det så skulle vi börja gå vidare. Sen så förespråkar hon efter att man har en hund som är trygg med det så ska man gå vidare med "håll fast" i sittandes.

Henke, ang att få hunden att ex stanna i språng och även sitt i språng är svårt, men dock på god väg iallafall, vi behöver träna lite mer kontakt övningar.

Men dagen efter "incidenten" så hade faktiskt Loke spagettiben på även andra kommandon, men dag 3 så var han normal igen...

Måste säga att det är riktigt kul att få igång diskussioner här på forumet och jag tackar för allas svar:D

Visst e de kul med diskusioner på forum....ibland blir det dock lite fel i skrift...än fast man i grund och botten har samma åsikter...hehe!

Följande får du/ni väl uppfatta som min tolkning...andra har säkert lite varierade uppfattningar!

För mig så innebär tvångsapportering att påföra hunden erforderligt obehag då den inte gör som den ska, dvs. då den inte har apporten i munnen. Detta görs oftast med ett halsband som vrids om tills hunden öppnar munnen. Vissa nyper hunden i öronen...ibland även med en liten pinne i handen för att det ska ta tillräckligt "bra"!

Hmm...jag tror det är jäkligt lätt att man misslyckas om man inte exakt vet vad man gör!

Lydnadsapportering är väl enligt skolboken en kombination av spontan/lek och tvång. Men för mig innebär det att du har sån lydnad på hunden att du med mildare medel kan få hunden att göra det du vill, dvs. hålla, bära & gripa. Vid fel så blir det ett bestämt nej istället...

Det tvång som finns i lydnadsapportering brukar väl sträcka sig till ett grepp över käken för att kunna peta in apporten. Nåt halsband eller "öronpinnar" tycker jag inte hör hit...

Som du kanske nu förstått är det kanske inte solklara skillnader...men en ren tvångsapport är rätt tuff och att misslyckas är nog rätt så lätt.

Tänk dig själv vad svårt att försöka påföra obehag till hunden samtidigt som du ska hantera den där dummyn som ska användas. Får hunden se den under obehaget innan den öppnat munnen kopplar den förmodligen ihop dummyn med obehag också! Då lär det vara svårt att komma vidare...

Tvångsapport är ju därmed ingenting man pysslar med på en valp. Tidigast på en stabil och mogen unghund!

Sedär...de där spagettisyndromet är nog en del av mognaden. Snart är det över och han accepterar ditt kommando för rätt och fel bara du är konsekvent och inte är "dum" med hunden!

De där om träning inomhus vid ex.vis TV:n tror jag också mycket på. Man behöver inte ut å enkomt träna med hunden.

Min fick sitta längre och längre bredvid soffbordet i TV-rummet med den där tidningsrullen i käften.

Kravet utökades med att ta promenader med den där rullen instoppad. Efter promenader på 4-5km så verkar han inte längre bry sig om att han bär på nånting. Eller...jo...han vågar ju inte släppa...men det ser inte alls obekvämt ut som det gjorde i början! Första hundra metrarna kändes det som man fick stoppa in den där tidningen tusen gånger!!

Det verkar vara en jäkla skillnad på hålla fast i sitt eller gåendes. Med min var det däremot lättare att hålla fast då vi rörde oss än vid stillasittande!!

Jag tränade mycket linförighet och fot inomhus runt stolar å allt möjligt. Två stolar och en sop blev också ett enkelt agility-hinder där jag fick in kommandot "hopp över"...jädrar va kul att se en hund bli så glad då han fattar galoppen...hehe!

Nåja, jag önskar dig ett stort lycka till!

Ge inte upp....tjurigast vinner! ....det har man fått lära sig med en sån som Troy!

Rekommenderar också fortfarande Bengt Rödseths bok "Fågelhundsträning - på naturens villkor".

Om jag skulle ta dina förklaringar så skulle mitt tvångsapport vara din lydnadsapport. Jag tror inte så mycket på det där att använda "våld" för att få sin vilja igenom, det är ju med glädje hunden ska utföra saker åt mig inte rädsla. Känns i alla fall som att vi är på samma sida där ang att man inte skall använda våld.

Jo som sagt spagettisydromet är helt borta nu, men han har börjat komma in i spökåldern nu, han hade ståndskall på en stubbe ute i skogen ikväll...det händer mycket i lillkroppen nu.

Visst är det så att man inte ska träna hunden bara när man är ute på promenader, det gäller ju att ta alla tillfällen i akt

Men hur var det när du bytte miljö?

Kändes det som att du fick börja om från början eller var det bara att fortsätta???

Jo faen nog är det bara att se till att man är den tjurigaste, vill ju ha en så bra fågelhund som möjligt ( som jag kan göra han iaf )

Ella jag går kurs med Saila (i vorstheklubben) och var där igår, hennes proffesionella åsikt var: hon tyckte att jag ska forsätta vara lugn och ha han sittandes ex när man sitter och tittar på tv, och hålla på med munnen.( och givetvis vara positiv och glad) När han är trygg med det så skulle vi börja gå vidare. Sen så förespråkar hon efter att man har en hund som är trygg med det så ska man gå vidare med "håll fast" i sittandes.

Perfekt! Är alltid bra att få ett kunnigt öga som kollar på både hundens beteende och en själv ....hemskheters vad mycke fuffens man kan ha för sig utan att man vet om de själv, men hunden uppfattar de givetvis

Om jag skulle ta dina förklaringar så skulle mitt tvångsapport vara din lydnadsapport. Jag tror inte så mycket på det där att använda "våld" för att få sin vilja igenom, det är ju med glädje hunden ska utföra saker åt mig inte rädsla. Känns i alla fall som att vi är på samma sida där ang att man inte skall använda våld.

Jo som sagt spagettisydromet är helt borta nu, men han har börjat komma in i spökåldern nu, han hade ståndskall på en stubbe ute i skogen ikväll...det händer mycket i lillkroppen nu.

Visst är det så att man inte ska träna hunden bara när man är ute på promenader, det gäller ju att ta alla tillfällen i akt

Men hur var det när du bytte miljö?

Kändes det som att du fick börja om från början eller var det bara att fortsätta???

Jo faen nog är det bara att se till att man är den tjurigaste, vill ju ha en så bra fågelhund som möjligt ( som jag kan göra han iaf )

Kul ålder de där...hehe...händer mycket från dag till dag!

Vad gäller miljöombyte så tycker jag inte mig minnas att det var några som helst problem. Visst...alltså lydnad på min tjurbock är ju inte alldeles enkelt, men det blev inte som att börja om från början trots allt!

Tvång eller lydnad...hmm...ja skillnaden för mig är ju den uppfattning jag bildat mig efter att ha plöjt igenom all tänkbar litteratur och filmer om fågelhundsträning och även kontaktnätet jag har. Vad som är rätt eller fel är det nog ingen som kan svara på.

Jo du, jag har redan fått ett par korrigeringar av Saila och dem andra instruktörerna Måste ju säga att det är fruktansvärt inspirerande att fara till kurstillfällena och få lite mer kött på benen för varje gång.

Henke visst är det så att ingen kan säga vad som är rätt och fel (så länge man når målet iaf), men den vägen jag tror på är lydnadsapportering och inte tvångsapportering(bara för att vara extra tydlig på vad jag tror på).

Nu har jag beställningen på Bengt Rödseths bok så jag sitter och vaktar brevlådan:D

Nu e de inte många dagar kvar

Primus

Spännande!!! Fasen vad kul med valp! Men man är som lite kluven för samtidigt som de är väldigt roligt med valp så vill man att dom snabbt ska växa upp så man kan jobba ordentligt med dem. Eller visst börjar man ju jobba med dem direkt för man lägger ju grunderna, men......ja ni fattar nog vad jag menar! Kommer det någon mer valp från kullen hit upp i norr?

Vi (Jag och Cobra) är i slutet av vår kurs med Vorstehklubben. Har varit både trevligt, roligt och nyttigt! Ska bli spännande att se hur många poäng vi skrapar ihop på träningsprovet (spår & vatten) som kommer efter midsommar

Och i morgon är det dressyrkursen utanför boden.....dit kommer jag givetvis fara med hundarna och kolla. Vi kommer inte att delta i själva kursen utan bara vara där för att vara lite sociala och träffa likasinnade

Vet att en av tikarna kommer hamna i Boliden, annars vet ja ine så mkt om vart de hamnar.

Här dansar Zingo balett dagarna igenom.

Granntiken är i höglöpet

Skulle staila lite för Pontus häromdagen då jag släppte Zingo på en hög duvor som käka gräsfrön på en fotbollsplan.

Noppa skulle få se hur man gör!

Förväntade mig STRAMT stånd.........JO TJENA.

Jycken drar helt rakt upp i vind, rakt förbi duvorna o sätter sig o skiter på andra sidan fåglarna.

HELT OBERÖRD

På vägen tillbaks genar han rakt in i duvflocken o han ser helt oförstående ut då husse står o kommenderar sitt.

Inte en gnutta av jaktlust eller ens förföljelse fanns med i bilden.

Snacka om totalhabbituerad på "FotbollsDuvor"

Men de har ju hänt förr.

Dock trodde ja de skulle bli action då gårdsduvorna bjudit på otroligt bra jobb senaste veckorna.

Men man upphör aldrig att förvånas.

Ska bli riktigt kul att börja om.

Tror att de grå håren kommer visa sig på riktigt denna gång

Inte en gnutta av jaktlust eller ens förföljelse fanns med i bilden.

Snacka om totalhabbituerad på "FotbollsDuvor"

Men de har ju hänt förr.

Dock trodde ja de skulle bli action då gårdsduvorna bjudit på otroligt bra jobb senaste veckorna.

Men man upphör aldrig att förvånas.

Varför jaga nått som husse ändå inte pangar Smart jycke!

De gråa håren..... tycker inte att det har varit så farligt(än så länge bör kanske tilläggas ), dock så kan de grå håren komma fram när egensinnad gamling tar sig friheter på ålderns höst och exempelvis fejkar dövhet

Dom är inte dum dom små liven och på 9år har hon lärt sig exakt vad hon kommer undan med och när det är värt att förbryta sig trots att det blir bannor Nåja, man får väl skylla sig själv för man blir lite slappare med gamlingarna....jag blir det iaf, speciellt i vissa lägen och det lär dom sig väldigt fort!

Ella fyller förresten 9år 22juni!!! vad tiden går fort!

Bretonhane på 3,5 månad säljes för 25:-.........

åtminstone om man frågar min fru!

Traste hade lite för mycket energi ikväll när jag va borta o jobbade.

Dom hinner med en hel del rackartyg medans man nattar barnen,så nu är han enligt min fru väldigt billig....

Bortsett från allt bus så kan jag väl säga att dressyren går rätt ok.

Inkallning,stanna,stanna kvar funkar bra,men stanna på lite längre avstånd har fortfarande lite för lång bromssträcka.

När jag försöker att få stopp på lite längre avstånd, så vill han gärna springa några steg mot mig innan han stannar,men det kommer nog att ordna sig.

Trastes första apport på riktig fågel ordnade han alldeles själv igår,då han kom med en självdöd skata.

Ni ska veta att han såg stolt ut.

Idag beställde vi lite nya rapphöns o fasaner,så vi har nåt att träna på under kontrollerade former i höst.

Jag lovade Jimbolo lite bilder å under kvällspromenaden i kväll så tog jag dom här.

Ha det så gott!!

(jag kunde inte förminska bilden så det blev bara en...)

Tycker de låter som de går strålande för er Jens!

Du har de ändå bra.

Stackars "Pigge Primus" ligger redan på - innan han ens äntrat vårt hem.

Men de går över om ett par år

Zingo skulle jag kunna betala för att bli av med idag.

Serverade han en FIIIN vägtjädertupp i dikesgrenen igår "BARA för att fatta stånd på"

O visst gjorde han det......i ngr sek.....o sen efter

Men han satte sig åtm på komando....elller.... stannade iaf.

Förmildrande omständigheter e väl tiken i höglöpet kört slut på skallen hans samt föregående dags EPanfall.

Ha kan va lite virrig ett par dar efter o de syns främst då på dressyren.

Bara på ett igen.

Tycker de låter som de går strålande för er Jens!

Du har de ändå bra.

Stackars "Pigge Primus" ligger redan på - innan han ens äntrat vårt hem.

Men de går över om ett par år

Zingo skulle jag kunna betala för att bli av med idag.

Serverade han en FIIIN vägtjädertupp i dikesgrenen igår "BARA för att fatta stånd på"

O visst gjorde han det......i ngr sek.....o sen efter

Men han satte sig åtm på komando....elller.... stannade iaf.

Förmildrande omständigheter e väl tiken i höglöpet kört slut på skallen hans samt föregående dags EPanfall.

Ha kan va lite virrig ett par dar efter o de syns främst då på dressyren.

Bara på ett igen.

Får han anfall även om han går på medicin? Brukar inte medicinerna hindra att anfallen kommer?

PS varför ligger Primus på - redan innan han flyttat in hos er

Vet. har inte ordinerat medecin ännu eftersom hon tycker de e alldeles för långt mellan anfallen.

Vi kan väl säga som så att Zingo satt sina tydliga spår, som valp, efter sig härhemma.

Själv har jag glömt o förlåtit valptiden o ser bara positivt på framtiden (men inte sambon)

Men som sagt, den tiden går över

Aha då e jag med!

Ja just detta med bitning är ju övergående....... men visst kan man bli lite precis när man är mitt i den perioden å glömt ta bort några saker som kommer i pirayans väg

Cobra har dock mestadels bara burit runt på saker vilket är en fördel.....med några få undantag givetvis