Det finns inget som diskvalificerar .338 LM eller .223 R som kalibrar i policyn som förbundet arbetar efter. Däremot finns det nog ovanligt många vapen kamrade i de kalibrarna som inte faller inom ramarna, men det beror på utseende eller vikt. Inte kalibern.

 

Menvadih-e.... Är det inte dags för SJF att ge upp nu? Ni har alltså åsikter, som ligger till grund för rådgivning till Polismyndigheter, om vapnets vikt? 

 

Jag råkade ut för en världsmästare på Rosersbergs skjutbana för ett par år sedan. Han sade att det inte gick att skjuta med 9,3x62 och att vi unga killar borde jaga med 6,5x55 för att vi fixar rekylen bättre då (jag var då 44 år, är trebarnsfar och har jagat sedan 15 års ålder). Han dömde vidare ut mitt vapen för att det var för tungt, "sådana där kan man inte släpa runt på i skogen". 

 

Det var en ganska märklig situation jag befann mig i. Skulle jag förklara för honom att han hade 30 kilo övervikt?   

 

Nåja, jag log brett och sköt mina tre serier. 58 poäng blev det, jag gick ut och visade honom lappen i förbigående och förklarade leende att jag tar gärna en titt på hans lapp när han skjutit. Han reste sig upp och åkte därifrån. 

 

Det var min 9,3:a det. Den är ganska tung, 5,5 kilo. Men jag har en 6,5:a som jag jagar med som väger drygt 8 kilo, komplett med en Zeiss72:a... benstöd... och ljuddämpare. Den är till för stationär jakt. Kan det vara OK för Jägareförbundet? Är jag en skamfläck för jägarkåren? I så fall kan jag ju inte vara med där. 

 

Ställningstagandet håller inte ihop. Jag utgår från att INGEN som dissar tunga vapen för jakt - för andra än sig själva där det ju är en smakfråga - har ett enda kilos övervikt på kroppen. Men visst, Ola W är en vältränad herre, jag ger honom viss frigång där.

 

Men när andra framhåller att tunga vapen är av ondo, och själva inte har snygga rutor på magen, får de nog tåla att jag skrattar högt åt dem som hellre bär på fett än vapen när de jagar. Jag skjuter bättre med tunga vapen, så är det. Och faktiskt, när solen skiner i rätt vinkel går det faktiskt att ana en tvättbräda. Jag har mina prioriteter i ordning. 

 

Rent objektivt, har man ett enda kilos övervikt kan man inte med hedern i behåll vara för att SJF agerar mot vapen man tycker är för tunga. 

Det vore intressant att få veta orsaken till de ärenden som förbundet avstyrkt 2012-2013-2014. Hur många av dessa ärenden är av kategorin "vapenpolicy-tyckanden"?

 

Citat Ola.W.:

"Förbundet yttrar sig i cirka 100 licensärenden varje år av alla ärenden som avgörs av Polismyndigheten. 2013 hade polismyndigheterna ca 63 700 ärenden och förbundet yttrade sig i 110 av dessa. I 67 % (74st) av de aktuella ärendena yttrade sig förbundet positivt vilket hjälpte dessa personer att erhålla vapenlicens. I 33 % (36 ärenden) avstyrkte vi av olika anledningar, vilket utgjorde ca 0,06 % av alla licensärenden i landet det aktuella året. Det är märkligt vilket fokus det blir på ett par stycken fall per år (en handfull AI AX) och MR1) och det är tråkigt att inte de ärenden där förbundet hjälper medlemmar och andra jägare att få de vapen de faktiskt behöver för sin jakt får större uppmärksamhet."

 

Raggarö

Ställer du frågan i SJF:s area är det väl inte omöjligt att du får svar, Raggarö. Policyn ska just ses över och det är möjligt att det sammanställts någon form av statistik. Eller kan komma ske inom kort.

 

Herr Berg- det intressanta är kanske mer om SJF ska tillfrågas? Jag har för mig att vi fått en fråga om lämpligheten för en halvautomat i .50 BMG på 15 kg, med ändamål toppfågeljakt. Om en myndighet frågar oss om vi tycker det är ett lämpligt vapen för ändamålet, så känns det väl inte helt solklart att svara ja? Bland annat utifrån vikten, för en jaktform som normalt bedrivs skidandes. Jag tror inte jag klättrar långt ut på min gren om jag säger att en del av dem som är ilsknast i de här trådarna hade avfärdat motsvarande fråga här på forumet om lämpligheten av en Barrett för ändamålet med ganska bryska formuleringar...

 

Huruvida SJF ska tillfrågas är en helt annan fråga, som jag ser det.

Skitsnack PMT, vilket du mycket väl vet eftersom vi redogjort för detta tidigare i trådar där bland annat du skrivit. Även Ola som arbetar med frågan har vad jag minns tydligt skrivit att en Sako TRG-S i .338 LM på inget vis faller utanför ramen, medan en TRG med vikbar kolv gör det. Eller så skrev jag det och han häll med.

 

Det finns inget som diskvalificerar .338 LM eller .223 R som kalibrar i policyn som förbundet arbetar efter. Däremot finns det nog ovanligt många vapen kamrade i de kalibrarna som inte faller inom ramarna, men det beror på utseende eller vikt. Inte kalibern.

 

Vore det inte mer lämpligt att fokusera på hur policyn ser ut idag, än en massa historiska fall som rör tidigare policies och/eller personer som inte längre arbetar med frågan? Alternativt diskutera principen. Att gräva fram dåliga exempel som inte längre är relevanta tjänar knappast någon på. Dels vilseleder det läsaren, dels blir det lätt att hävda att problemet är löst eftersom vi inte längre dissar 9,3x57. För att ta ett av de mer bisarra historiska exemplen som inte längre är relevant..

 

I den frågan är vi helt enkelt inte överens - liksom att du inte ser frågan från samma perspektiv som jag ser den, eller ens i samma period eftersom du inte vill veta av vare sig frågan om 22LR och rullblockarna. Men det var "förbud" som förbudet drev igenom under den tid jag har fått ha licenser - jag har liksom inte vare sig glömt eller förlåtet förbundet dem. Att du inte vill se dem i dag må vara din ensak - men jag släpper dem fan inte för det här är ett strukurproblem.

 

Vad gäller 223 och 338 så behandlar polisen INTE dem som 222 och en 8mmRemMag. Om du tror det tror du väldigt fel...... Och förbundet hjälper RPS efterträdare i det arbetet vilket gör att det blir trams av hela frågan. Så länge förbundet är RPS/PVS kolapappershora så får ni leva med att ni - tillsammans med PM - faktiskt får stå till svars för dumheterna även om det inte är förbundet som skriver ut licenserna (eller avslagen).

 

Att diskutera policyn som den ser ut i dag är dessvärre komplett meningslöst för det kommer inte att bli någon förändring att tala om - det ger ju Torbjörns intåg på arenan solklart för alla som har fått hjärnan till annat än att hålla isär öronen. Inget personligt, du ska vara en lydig anställd och föra din arbetsgivares talan - gott så, så det är inget personligt från min sidan mot vare sig dig eller Ola (som får ta väldigt mycket skit i frågan). Men nu har förbundet tappat fotfästet totalt.....

 

I valet mellan mina bössor och mitt skytte vs. SvenskaÄlgjägarFörbundet med hoplofobiska åsikter så väljer jag bort förbundet. Jag kommer INTE att vara medlem i ett skytteförbund eller skytteklubb som motarbetar jakten, lika lite som ett hoplofobiskt jägarförbund. Om nu en majoritet av Sveriges älgjägare anser att jag inte hör hemma i förbundet har de rätt - men inbilla er inte att jag ska hysa den minsta lilla mikroskopiska medlidande för era rovdjursproblem heller - de kan ni behålla, liksom er vapenpolicy.

 

Det är något ruttet i den danska staten för att citera Marcellus i Hamlet.

 

/T - som vet vilket spöket är

Ursäkta en dum fråga men varför skall vikten överhuvudtaget vara en parameter som skall ha någon som helst betydelse? Måhända räcker inte mina 35, snart 36, år med olika vapen i nävarna och de erfarenheter jag har skaffat mig för att förstå den frågan...?

 

Fanns det en minimumvikt för ett vapen så hade jag inte reagerat då det skulle kunna bli farligt att ha en bössa kamrad i .458 Lott i en Star Trek-modifierad titanlegering med totalvikt på 0.5 kg, men nu finns inte ett sådant vapen så problemet är en icke-fråga.

Jag gillar tunga vapen, ja riktigt tunga vapen dessutom! Det har med rekylupptagning att göra och det gör helt enkelt mitt skytte så himla mycket bättre!

Till detta gillar jag också extremt lätta trycken, och samma här så gör det mitt skytte väldigt mycket bättre.

Varför skall mina vapen möjligen bli förbjudna bara för att jag har grova pipor, termos-tuber, ståldämpare och tunga stålskenor i en tung stock när jag bevisligen kan bestämma vilket av hörnen på en klisterlapp jag skall träffa på avstånd mer än det dubbla som älgbanan är utstakad för?

Detta förstår jag inte.

 

Att man får avslag för en .50 BMG i halvautomatiskt förfarande för toppfågeljakt kan jag förstå eftersom det förmodligen är svårt att motivera varför man behöver det, men hade det i stället varit för långhållsskytte och adekvat bana med kulfång fanns för skytten så ser jag inte problemet. Är en människa betrodd att innehava en .308 eller en .338LM så spelar det väl ingen roll om nästa blir en .22LR eller .50 BMG - förtroendet för personen måste ju vara den samma, eller?

Här är också ytterligare ett urbota korkat problem som vi har eftersom man har valt att licensbelägga själva vapnet och inte innehavaren. Då var det betydligt bättre i England där man fick kämpa i många år för att bevisa att man var en förtroendefull och laglydig individ innan man fick sin licens. När licensen till slut var godkänd så var man som person godkänd och då behövdes inte fler kontroller!

Skulle man däremot köra rattfull senare så fick man säga adjöss till sina vapen, och det var vi tveklöst helt ok med.

 

Jag håller isär sakfrågor som förbundet driver som personliga åsikter och de uppdrag som ni tjänstemän utför. Det är två helt skilda saker, men bara för att jag är ofantligt tacksam för ert arbete så betyder inte det att jag inte kan kritisera förbundet. Dessutom tycker jag att det är fel att jag som medlem måste driva mina frågor först genom mitt lokala förbunds sandlåda innan det slutligen rent tekniskt skulle kunna hamna i högsta topp för det betyder bara att det är så många personliga åsikters filtreringar på vägen dit att det blir i princip omöjligt om man inte gör en kupp och tar över sitt lokala förbund. Huskvarna 1640-gänget hänger nämligen runt finborden i de lokala föreningarna också och det är lika svårt att förklara för dem varför 6.5x55 diopterskytte inte är det vi kikarskyttar vill pyssla med... Varför tror ni att jag bestämde mig för att bygga min nästa rigg i 260 rem? Jo för att kunna säga att jag skjuter "sexochenhalva" så man slipper tjafsa om den saken när man vill få tillgång till lokala skjutbanan... (vilket var precis vad jag inte fick när jag hade .308 win i min förra rigg)

 

Ett förbund skall verka, och agera, för sina medlemmars viljor - inte bara vad en liten klick högst uppe på toppen anser själva. Där har ni misslyckats anser jag med många.

Undra om man får ha en tatuering i ansiktet utan bryta svjf bild på allmoge jägarn?

Tungt vapen är väl upp till bedömaren men för mig är 6kg tungt men för en annan 12kg,ska man räkna in allt man måste bära med sig i ryggsäcken som en hederlig traditionell jägare,med termos full av kaffe och piptobak är man snabbt uppe i "tungt".

Köper inte något ska vara tungt 2015.skippar man gpsen,mobilen,avståndsmästare,termos,stolsväskan och väljer gå lätt med bara bössan är den inte tung...

Ursäkta en dum fråga men varför skall vikten överhuvudtaget vara en parameter som skall ha någon som helst betydelse? Måhända räcker inte mina 35, snart 36, år med olika vapen i nävarna och de erfarenheter jag har skaffat mig för att förstå den frågan...?

 

Fanns det en minimumvikt för ett vapen så hade jag inte reagerat då det skulle kunna bli farligt att ha en bössa kamrad i .458 Lott i en Star Trek-modifierad titanlegering med totalvikt på 0.5 kg, men nu finns inte ett sådant vapen så problemet är en icke-fråga.

 

Det finns ingen skrivning om vapenvikt förutom när det gäller 22LR som inte får väga under 2,5 kg. Så att vapenvikt är en fråga beroe ENKOM på att förbundet upplyst PM att det är en sak man kan ge avslag på. PM triggar annars på magasinskapacitet trots att det inte finns någon skrivning om det heller utöver vid jakt på visst villt och hagelautomater och pumpar.

 

Jag gillar tunga vapen, ja riktigt tunga vapen dessutom! Det har med rekylupptagning att göra och det gör helt enkelt mitt skytte så himla mycket bättre!

Till detta gillar jag också extremt lätta trycken, och samma här så gör det mitt skytte väldigt mycket bättre.

Varför skall mina vapen möjligen bli förbjudna bara för att jag har grova pipor, termos-tuber, ståldämpare och tunga stålskenor i en tung stock när jag bevisligen kan bestämma vilket av hörnen på en klisterlapp jag skall träffa på avstånd mer än det dubbla som älgbanan är utstakad för?

Detta förstår jag inte.

 

För att förbundet har bestämt sig för att det är fel......

 

Att man får avslag för en .50 BMG i halvautomatiskt förfarande för toppfågeljakt kan jag förstå eftersom det förmodligen är svårt att motivera varför man behöver det, men hade det i stället varit för långhållsskytte och adekvat bana med kulfång fanns för skytten så ser jag inte problemet. Är en människa betrodd att innehava en .308 eller en .338LM så spelar det väl ingen roll om nästa blir en .22LR eller .50 BMG - förtroendet för personen måste ju vara den samma, eller?

Här är också ytterligare ett urbota korkat problem som vi har eftersom man har valt att licensbelägga själva vapnet och inte innehavaren. Då var det betydligt bättre i England där man fick kämpa i många år för att bevisa att man var en förtroendefull och laglydig individ innan man fick sin licens. När licensen till slut var godkänd så var man som person godkänd och då behövdes inte fler kontroller!

Skulle man däremot köra rattfull senare så fick man säga adjöss till sina vapen, och det var vi tveklöst helt ok med.

 

Nu skiter förbundet i at det kan finnas motiveringar för Pelle öven om den är no-no för de flesta andra - det är fel per definition. För det andra rör du nu vad som är grundfrågan egentligen - att den svenska vapenlagen är uppdelad efter vad man ska bössorna till.

 

Den som avser jaga eller bedriva jaktskytte ska ha sina pangar på jaktlicenser (jaktskytteklubbarna är restrektiva med klubbintygen av just detta skäl), den ska skjuta tjänstegrensskytte ska ha den på målskjutning. Den som av någon anledning nu vill skjuta båda sakerna SKA enligt förbundet hålla sig med två vapen även om de är exakt lika ner till minsta skruv, mutter och bricka efter ALL beröring med tjänstegrensskyttet är JÄTTEFEL. Vad gäller tjänstegrensskyttet så är SvenskaÄlgjägarFörbundet med hoplofobiska åsikter så har förbundet total beröringskräck med det, minsta lilla misstanke om samanblandning MÅSTE bekämpas med alla medel. Inte bara för medlemmarnas skull utan för ALLA sveriges jägare.

 

Ibland undrar man om pistolskyttar och IPSIC skyttar får vara jägare - det borde snart nog komma ut rekommendationer om att sådan medlemmar vill man inte ha i förbundet......

 

Jag håller isär sakfrågor som förbundet driver som personliga åsikter och de uppdrag som ni tjänstemän utför. Det är två helt skilda saker, men bara för att jag är ofantligt tacksam för ert arbete så betyder inte det att jag inte kan kritisera förbundet. Dessutom tycker jag att det är fel att jag som medlem måste driva mina frågor först genom mitt lokala förbunds sandlåda innan det slutligen rent tekniskt skulle kunna hamna i högsta topp för det betyder bara att det är så många personliga åsikters filtreringar på vägen dit att det blir i princip omöjligt om man inte gör en kupp och tar över sitt lokala förbund. Huskvarna 1640-gänget hänger nämligen runt finborden i de lokala föreningarna också och det är lika svårt att förklara för dem varför 6.5x55 diopterskytte inte är det vi kikarskyttar vill pyssla med... Varför tror ni att jag bestämde mig för att bygga min nästa rigg i 260 rem? Jo för att kunna säga att jag skjuter "sexochenhalva" så man slipper tjafsa om den saken när man vill få tillgång till lokala skjutbanan... (vilket var precis vad jag inte fick när jag hade .308 win i min förra rigg)

 

Ett förbund skall verka, och agera, för sina medlemmars viljor - inte bara vad en liten klick högst uppe på toppen anser själva. Där har ni misslyckats anser jag med många.

 

 

Förbundet har gjort och gör enormt mycket för svensk jakt - det är inte det som är frågan.

 

Jag gillar att jaga - därför är jag jägare. men jag gillar att skjuta med - därför är jag skytt. Som förbundet just nu driver frågan är det ju så att jag snart får välja mellan dessa båda.

 

Föreningar är bra. Det är en trevlig form av att organisera människor med lika intressen och engagemang. men ibland händer det att rörselsen blir viktigare än medlemmarna. Då ska man vara medlem för kollektivets skull - inte för dina intressens skull och vara lojal med rörelsen av samma orsaker. Det finns få saker jag tycker mer illa om än när någon förnustig tomte berättar för mig vad jag ska tycka och tänka..... Nu har SvenskaÄlgjägarförbundet med hoplofobiska åsikter bestämt att saker som saknar lagstöd ska vara giltiga skäl för att avslå en licensansökan - jag tänker inte vara solidarisk längre.

 

/T

 

Sorry Outdoorsman, jag blandade ihop dig med Magnus Rydholm Kommunikationschef på SJF.

Här kommer dock citatet som jag felaktigen tillskrev dig:

" Är det bra att vilja ha snabba halvautomater i täta skogar, långhållsvapen i öppna marker? Är det den bilden av jakt vi vill förmedla till nya jägare och de som faktiskt redan idag är kritiska till jakt?"

För övrigt är det ju synd att förbundet säger nej till en tredjedel av licenserna som man yttrar sig kring. Då ställer man sig ju frågan om detta har ett lagligt stöd eller om det baserar sig på tyckande eller policy?

Att förbundet kryper i säng med en sådan som Peter Thorsell är heller inget direkt plus i min bok då jag även räknar mig till sportskyttarna.

skulle det gå att anmäla förbundet å dra det till domstol med att dom inte följer svensk lag utan följer sina ider å sin syn på saker å ting som dom vill ha det ?

Luger6,

jag har inte hunnit diskutera Magnus blogginlägg med honom, men tror precis som han säger bland svaren att han skrivit den för att få till en debatt. Den har blivit väldigt begränsad, kan jag konstatera. Det är nog ingen tvekan om att det biter bättre att debattera där än här (dvs läses av fler förtroendevald inom SJF), om man vill förklara sin ståndpunkt för dem som bestämmer om vår policy. 

 

http://blogg.jagareforbundet.se/2015/05/28/vapendiskussionen-ar-for-snav/

Wizard,

så är det ju inte riktigt. Du diskuterar här med mig och nationellt ansvarig tjänsteman. Även om vi ska genomföra vad de förtroendevalda beslutat, så innebär det självfallet inte att vi inte tar med oss de diskussioner vi för här och lyfter dem. Samma sak om man debatterar i vår blogg, där det just nu finns en aktiv tråd om just denna fråga. Eller genom att skicka in insändare till Svensk Jakt, som berör dagens policy och yttranden. Det sista skrivet utan att veta något om eventuellt inskickade debattartiklar, ska tilläggas för tydlighetens skull.

Man har börjat märka krav på att man ska ange vikt på vapnet samt bild på den vid licensansökan. Har sjf något med detta att göra.

Tyvärr, sådana här saker gör att SJF gör sig irrelevanta. Det finns gott om andra exempel på när man förhindrat jaktformer som hade fungerat finfint, av anledningar som inte är något annat än enskilda tjänstemäns åsikter. 

 

I allt väsentligt är detta samma sak som hantering av bilar. Man har utbildade och tillståndsprövade individer. Tillstånden kan dras tillbaka vid dålig vandel. Man har desstutom ägare registrerade till fordonen etc etc. Den största skillnaden är naturligtvis samhällsfaran, en bil är många gånger mer sannolik att vara inblandad i ett tillbud där människor skadas än vad ett vapen är. 

 

Låt oss nu tänka oss att Motormännen förklarar för polisen att en Maserati är mycket snabbare än vad som är tillåtet att köra. Man har faktiskt ingen anledning att använda en Maserati. Det finns mycket lämpligare bilar som är bättre, till exempel Volkswagen Golf Kombi. Tanken är vansinnig. Det känns onekligen skruvat, eller hur? Någon vill ha en .338 till toppjakten, andra vill hämta ungarna från dagis i en Maserati. Att jag tycker att BÅDA är knäppa är inte en anledning att säga ja till den ena och nej till den andra. Om man som organisation upptäcker att man gör något som är snett behöver man agera för att göra något åt det - i annat fall drar jag slutsatsen att man VILL vara där man är och då faller diskussionen om att det ingår i det allmänna uppdraget etc etc etc. 

 

Outdoorsman, argumentationen "du får arbeta genom organisationen" fungerar helt enkelt inte. Visst är det ett svar på hur det skulle kunna lösas inom SJF, men det är inte ett svar till den som inte kan viga sitt liv åt föreningslivet. Det är inte en garanti för medlemsdemokrati, det används ofta tvärtom. 

 

Även i det gamla Sovjetunionen hade man kunnat säga likadant:

1. "Så du vill ha rätt att resa utomlands? Inga problem, du får engagera dig i ditt arbetarråd... 
2. ...och skriva en motion, och om den bifalles därefter går motionen vidare till...
3. ...kolchosledningen som arbetarråden har röstat fram, och om den bifalles därefter går motionen vidare till...
4. ...lokala partidistriktet som kolchosledningarna har röstat fram, och om den bifalles därefter går motionen vidare till..."
5. ...Sovjetrepublikens ledning som de lokala partidistrikten har röstat fram, och om den bifalles därefter går motionen vidare till...
6. ...Högsta Sovjet, som de olika sovjetrepublikerna har röstat fram, och om den bifalles där får du resa utomlands, eller ha pistolgrepp på din halvautomat, eller vad det var."  

Med all denna medlemsdemokrati i Sovjetunionen, visst är det märkligt att världshistorien dömer ut regimen som toppstyrd? 

Helt underbart skrivet HerrBerg!

/Mike

.............

Med all denna medlemsdemokrati i Sovjetunionen, visst är det märkligt att världshistorien dömer ut regimen som toppstyrd? 

 

Om så 1000 medlemmar i LO skulle skriva en aldrig sinande ström av motioner för att frikoppla LO från SAP så skulle det aldrig ske......

 

Om så 1000 medlemmar i SJF skulle skriva en aldrig sinande ström av motioner för att förbundet skulle anta en vapenpolicy ens i samklang med lagen så skulle det aldrig ske.....

 

.... med mindre än att det sker en palatsrevolution eller statskupp inom rörelsen.

 

Det är den organisatoriska tröghet som system med förtroendevalda skapar - det räcker bra med att kontrollera valberedningarna för att man ska kunna kontrollera en organisation. För vissa är förtroendevalda samma sak som demokrati, för mig demokrati ett fritt val. Vilket vi jägare i Sverige numera förvägras i kasunerna likväl som på kretsmötena.

 

/T

Fick en klok input här.. något som jag inte tänkt på.

 

Kan det vara så att en del av dessa ansökningar kommer från personer som faktiskt inte är jägare utan skyttar enbart? Finns det inget sportskytteförbund som kan stötta dem som vill ha rena banvapen? Är SJF helt rätt väg att vandra eller är det som så att det är dessa människors enda möjlighet att få något riktigt häftigt vapen att tex skjuta långt med på bana? 

 

Tycker Olas citerade text här ovan är rätt talande förövrigt..

 

63700 ansökningar varav polisen önskade yttrande i 110 st. 74 renderade tillstyrkanden och 36 negativa yttranden...  

 

Hade varit rätt spännande att se dessa 36 avslag.. 

Problemet är inte antalet, det handlar om att SJF inte lyckas följa med i tiden. Man kan inte bygga vallgravar av kaffedrickande pensionärer för att stoppa förändring, samtidigt som man försöker övertyga folk som inte har tid med detta att det visst är demokrati och att deras intressen tillvaratas. 

 

Man kan inte heller trassla in sig i resonemang om pistolkolvar och militära ursprung, men samtidigt göra fel hela tiden eftersom man egentligen försöker få till något annat än det lagen säger. Man försvarar ängsligt sin uppgift att recensera jägares vapenval när det vettigaste skulle vara att säga "detta är inte en jaktetisk fråga, det kan inte vara jägareförbundets uppgift".

 

Kom igen, är det verkligen någon som TROR att jägare kommer att skjuta nedhållande eld mot vilt med sina AR15, när det ännu inte är någon som har gjort det med sina Benelli Argo? Kommer problemet att uppstå för att det går att få in 30 skott i en AR15, när det bara går att få in 10 i en Benelli? Eller är det för att en AR15 är svart? 

 

Jag tror att SJF, som Hipshot menar, kanske är mest rädd över att MÖPar tar jägarexamen för att få tillgång till vapen. Om folk vill ta jägarexamen för att köpa en tacticool snajperbössa... så är det så. Lagen säger att det ska vara så. Har någon problem med det? 

 

Om det är ett problem så är det väl bara att SJF hanterar det på samma sätt som man säger till sina medlemmar - agera politiskt och lös problemet genom att verka i den miljön. Fram till dess att lagar ändrats är det inte er uppgift att försöka improvisera ny praxis. Då är det bättre att hålla sig till vad lagen säger i sina yttranden. Vapnets lämplighet för olika jaktformer är helt enkelt bara fel att svara på när en tillståndsenhet fråga, säg bara att "det är helt upp till den enskilde vad man vill jaga med för vapen, så länge lagkraven är uppfyllda". Kan det bli enklare? 

 

Bättre vore att ta initiativ till att bygga om vapenlagarna helt, enligt Wizards resonemang. Men det kommer ju bara att hända om folkrööööörelsen har motionerat fram det hela enligt modellen som med sådan framgång tillämpades i Sovjetunionen. Och eftersom det inte kommer att hända är det ju bara för SJF att somna om...

 

Kan också säga att min hustru tar jägarexamen nu, för att kunna köpa vapen endast. Det finns nämligen folk som säger att vapen inte ska ha teleskopiska kolvar. Jag är 192cm, min dotter kommer inte att kunna använda mina vapen för kolvarna är för långa. Och jag behöver mina 6... Slutsatsen är att vi behöver fler vapen i huset för att vapenlagarna förbjuder teleskopiska kolvar på hagelvapen...

Nja det är inte hela sanningen, ett o samma yttrande används för att avslå alla ansökningar på samma vapen efter yttrandet tillkommit, PM väljer förvånande ofta organiserat att pausa handläggningen av vissa ärenden för att sedan hitta sämsta ansökan/sökanden och sänka vederbörande med ett tveksamt avslag. Typ AI-AX ärendet, den sökanden var inte kompetent att föra talan.

Vidare missbrukar PM yttranden avseende ett vapen för andra vapen o ärenden, ja tom inom sport skyttet.

För min del är jag ytterst förvånad över att förbundets yttranden inte har en uttrycklig begränsning i slutet på dem.

En sido kommentar, den där Torbjörn på förbundet, han är en fantastisk kombination av ignorant och arrogant, de saker han sagt i media är sanslösa. Christian

Ställer du frågan i SJF:s area är det väl inte omöjligt att du får svar, Raggarö. Policyn ska just ses över och det är möjligt att det sammanställts någon form av statistik. Eller kan komma ske inom kort.

 

Herr Berg- det intressanta är kanske mer om SJF ska tillfrågas? Jag har för mig att vi fått en fråga om lämpligheten för en halvautomat i .50 BMG på 15 kg, med ändamål toppfågeljakt. Om en myndighet frågar oss om vi tycker det är ett lämpligt vapen för ändamålet, så känns det väl inte helt solklart att svara ja? Bland annat utifrån vikten, för en jaktform som normalt bedrivs skidandes. Jag tror inte jag klättrar långt ut på min gren om jag säger att en del av dem som är ilsknast i de här trådarna hade avfärdat motsvarande fråga här på forumet om lämpligheten av en Barrett för ändamålet med ganska bryska formuleringar...

 

Huruvida SJF ska tillfrågas är en helt annan fråga, som jag ser det.

 

En Barret är väl en militär halvautomat och är inte godkänd enligt NVV, bara att hänvisa till NVV. Behövs varken policy eller youtube för att lösa det problemet.

 

Så PMT har rätt?

Från policyn:

"Det är främst vapnets konstruktionsprincip och utformning av kolven, som avgör huruvida ett vapen ska anses militärliknande eller inte, tillsammans med totalvikt och kaliber"

När det gäller villtvård känns det naturligt att basera beslut och policys på forskning och fakta. Borde kunna vara samma sak med vapen. Ett vapen skulle kunna ha både teleskooerande och vikbar kolv som ändå inte inbjuder till att använda vapnet från höften.

Det ovan som exempel. Med lite mer eftertanke borde en kunnig persom eller kommitté kunna få fram en bredare saklig grund för policyn.

Fick detta från lillkusinen. Han är en 35 årig helt livsfarlig bonde från Stuttgart. Dock lär hans far snurra som en fläkt i graven, hans vapen konservatism får sjf att framstå som nydanande [emoji6] .

Wizard,

så är det ju inte riktigt. Du diskuterar här med mig och nationellt ansvarig tjänsteman. Även om vi ska genomföra vad de förtroendevalda beslutat, så innebär det självfallet inte att vi inte tar med oss de diskussioner vi för här och lyfter dem. Samma sak om man debatterar i vår blogg, där det just nu finns en aktiv tråd om just denna fråga. Eller genom att skicka in insändare till Svensk Jakt, som berör dagens policy och yttranden. Det sista skrivet utan att veta något om eventuellt inskickade debattartiklar, ska tilläggas för tydlighetens skull.

 

Gjorde ett försök för en sådär 6 år sedan att anmäla mitt intresse till min lokala krets, Jägareförbundet Skåne, med att jag inte bara var intresserad som medlem utan att jag även var beredd att engagera mig i förbundet!

Jag sökte upp de ansvariga både personligen och via mail/telefon men fick bara mest pust och stön och svar på att de inte behövde någon hjälp. Jag tyckte det lät konstigt för här var en rätt påläst stabil grabb på då cirkus 35 år med goda kontakter inom förbundet på riksnivå och ute i skog och mark men svaret var den samma. Det hjälpte inte ens med att jag hade rätt postadress för var man inte handplockad så var man inte intressant eller aktuell.

 

Hur skulle jag i den kretsen kunna skriva motioner om förslag och ändringar tycker ni? I min värld arbetar man för förändringar för att det är fel nu och inte för något man hoppas kunna införa om 10+ år när man slickat tungan tillräckligt brun för att få komma in i sandlådan...

 

Ett par år senare slutade jag betala medlemsavgiften och debatterar mina förslag till ändringar här i stället - där folk både läser, tar åt sig och kritiserar vid behov. Nej det har inte lett till några förändringar genom att skriva här mig veterligen men jag märkte rätt fort att jag inte var den enda som gjort min observation.

Du har i alla fall påverkat diskussionerna på den nationella nivån, Wizard. Hur, om och när det påverkat/påverkar utgången kan jag inte avgöra...

Fick detta från lillkusinen. Han är en 35 årig helt livsfarlig bonde från Stuttgart. Dock lär hans far snurra som en fläkt i graven, hans vapen konservatism får sjf att framstå som nydanande [emoji6] .

 

Tja, med den licensform som jag förespråkar - dvs att personen är licensierad och inte varje enskilda vapen så skulle inte AR15-plattformen utgöra något problem i skogen.

Det skulle vara färre individer med vapen hemma om man använder samma bedömningskriterier som i England t ex, men de som har vapen skulle då också tvingas till årliga skjutprov samt deltagande i klubbskytte, förutom jakten.

Sunda prylar kan jag intyga och innan jag fick min licens i näven så blev jag intervjuad i mitt hem av en Firearms Officer från Polisen som hade som uppgift att både inspektera mitt vapenskåp men samtidigt bedöma hur jag var som person genom ett längre samtal där jag fick svara på väl maskerade frågor - men även kunna ställa de frågor jag hade kring vad som gällde hagel och centralantända vapen i Storbritannien. 

 

En nackdel i England var att så få faktiskt beviljades en öppen licens så utbudet av centralantända renodlade jaktvapen var extremt sparsamt om man jämför med den totala uppsjö av hagelvapen de i stället har, men där skiljer sig Sverige rätt mycket mot England med tanke på vår tradition med älgjakt osv.